Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 miljoner euro i nettoomsättning. De nya tröskelvärdena ska gälla för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2027 eller senare. Samtidigt öppnas möjligheten för medlemsstaterna att tillämpa de nya gränserna redan för räkenskapsår som inleds mellan 2025 och 2026.
CSRD är ett omfattande regelverk som kräver tydlighet och långsiktighet för att företagen ska kunna anpassa sig på ett rimligt sätt. Hittills har osäkerheten kring direktivets tillämpningsområde varit stor vilket skapat både onödiga kostnader och administrativa bördor. Svenskt Näringsliv har påtalat vikten av att minimera dessa effekter genom att skyndsamt agera för att implementera de nya tröskelvärdena i svensk rätt. Helst borde de höjda tröskelvärdena införas redan för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2025 eller senare, i likhet med hur Tyskland valt att genomföra CSRD.
En positiv nyhet är att regeringen verkar ha förstått behovet av att handla snabbt och därför beslutat att ge en utredning i uppdrag att genomföra ändringarna i CSRD i svensk rätt. Uppdraget har utformats som ett tilläggsdirektiv till Utredningen om oberoende granskning av hållbarhetsrapporter samt en översyn av befintliga företagskategorier i årsredovisningslagen (Ju 2025:11). I utredningens uppdrag ingår att skapa större flexibilitet för företagen, minska den administrativa bördan samt förbättra företagens möjligheter till konkurrens och tillväxt. Ett delbetänkande med förslag på hur ändringarna i CSRD ska genomföras ska redovisas senast 17 april 2026. Det möjliggör att lagändringarna kan utformas så att företag som hamnat i den situationen att de behövt anpassa sin rapportering för 2025, men inte når upp till de höjda tröskelvärdena, kan undantas helt från och med 2026.
Genom tilläggsdirektivet får utredningen dessutom ett uppdrag att se över kravet på notupplysningar om ägarandelar i dotterföretag. En sådan översyn är välbehövlig med hänsyn till att upplysningarna, i synnerhet för stora företag med många indirekta innehav, kan bli mycket omfattande. Det uppdraget ska slutredovisas den 29 september 2026.
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...
