Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 miljoner euro i nettoomsättning. De nya tröskelvärdena ska gälla för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2027 eller senare. Samtidigt öppnas möjligheten för medlemsstaterna att tillämpa de nya gränserna redan för räkenskapsår som inleds mellan 2025 och 2026.
CSRD är ett omfattande regelverk som kräver tydlighet och långsiktighet för att företagen ska kunna anpassa sig på ett rimligt sätt. Hittills har osäkerheten kring direktivets tillämpningsområde varit stor vilket skapat både onödiga kostnader och administrativa bördor. Svenskt Näringsliv har påtalat vikten av att minimera dessa effekter genom att skyndsamt agera för att implementera de nya tröskelvärdena i svensk rätt. Helst borde de höjda tröskelvärdena införas redan för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2025 eller senare, i likhet med hur Tyskland valt att genomföra CSRD.
En positiv nyhet är att regeringen verkar ha förstått behovet av att handla snabbt och därför beslutat att ge en utredning i uppdrag att genomföra ändringarna i CSRD i svensk rätt. Uppdraget har utformats som ett tilläggsdirektiv till Utredningen om oberoende granskning av hållbarhetsrapporter samt en översyn av befintliga företagskategorier i årsredovisningslagen (Ju 2025:11). I utredningens uppdrag ingår att skapa större flexibilitet för företagen, minska den administrativa bördan samt förbättra företagens möjligheter till konkurrens och tillväxt. Ett delbetänkande med förslag på hur ändringarna i CSRD ska genomföras ska redovisas senast 17 april 2026. Det möjliggör att lagändringarna kan utformas så att företag som hamnat i den situationen att de behövt anpassa sin rapportering för 2025, men inte når upp till de höjda tröskelvärdena, kan undantas helt från och med 2026.
Genom tilläggsdirektivet får utredningen dessutom ett uppdrag att se över kravet på notupplysningar om ägarandelar i dotterföretag. En sådan översyn är välbehövlig med hänsyn till att upplysningarna, i synnerhet för stora företag med många indirekta innehav, kan bli mycket omfattande. Det uppdraget ska slutredovisas den 29 september 2026.
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
Kraftigt motstånd i Schweiz mot arvsskatt på ”superrika”

I söndags hölls folkomröstning i Schweiz om att införa en arvsskatt på 50 procent på arv och gåvor över 50 miljoner CHF och där intäkterna skulle gå till att lösa klimatkrisen och därmed ”nödvändig samhällsombyggnad”. Hela 79 procent röstade mot förslaget som drivits fram till en folkomröstning av u...
