Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 miljoner euro i nettoomsättning. De nya tröskelvärdena ska gälla för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2027 eller senare. Samtidigt öppnas möjligheten för medlemsstaterna att tillämpa de nya gränserna redan för räkenskapsår som inleds mellan 2025 och 2026.
CSRD är ett omfattande regelverk som kräver tydlighet och långsiktighet för att företagen ska kunna anpassa sig på ett rimligt sätt. Hittills har osäkerheten kring direktivets tillämpningsområde varit stor vilket skapat både onödiga kostnader och administrativa bördor. Svenskt Näringsliv har påtalat vikten av att minimera dessa effekter genom att skyndsamt agera för att implementera de nya tröskelvärdena i svensk rätt. Helst borde de höjda tröskelvärdena införas redan för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2025 eller senare, i likhet med hur Tyskland valt att genomföra CSRD.
En positiv nyhet är att regeringen verkar ha förstått behovet av att handla snabbt och därför beslutat att ge en utredning i uppdrag att genomföra ändringarna i CSRD i svensk rätt. Uppdraget har utformats som ett tilläggsdirektiv till Utredningen om oberoende granskning av hållbarhetsrapporter samt en översyn av befintliga företagskategorier i årsredovisningslagen (Ju 2025:11). I utredningens uppdrag ingår att skapa större flexibilitet för företagen, minska den administrativa bördan samt förbättra företagens möjligheter till konkurrens och tillväxt. Ett delbetänkande med förslag på hur ändringarna i CSRD ska genomföras ska redovisas senast 17 april 2026. Det möjliggör att lagändringarna kan utformas så att företag som hamnat i den situationen att de behövt anpassa sin rapportering för 2025, men inte når upp till de höjda tröskelvärdena, kan undantas helt från och med 2026.
Genom tilläggsdirektivet får utredningen dessutom ett uppdrag att se över kravet på notupplysningar om ägarandelar i dotterföretag. En sådan översyn är välbehövlig med hänsyn till att upplysningarna, i synnerhet för stora företag med många indirekta innehav, kan bli mycket omfattande. Det uppdraget ska slutredovisas den 29 september 2026.
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...
Ny avdragsregel för sponsring föreslås
Idag presenterades betänkandet SOU 2026:5 Utvidgad avdragsrätt för sponsring m.m. med förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget utgör ett välkommet och betydelsefullt steg mot att modernisera en rättstillämpning som under lång tid präglats av oförutsägbarhet, och där företa...
Välkommet förslag om skatteincitament för FoU med två stora frågetecken, FoU-definitionen och finansieringen

Regeringens utredning SOU 2026:1, Skatteincitament för forskning och utveckling, föreslår att ett nytt skatteincitament införs för forskning och utveckling (FoU), uppskattat till cirka 8 miljarder kronor.
Sida vid sida - nytt poddavsnitt
I årets första avsnitt av podden Skattefrågan får vi hjälp av Claes Hammarstedt som tålmodigt guidar lyssnarna igenom de nya administrativa riktlinjerna för Pelare 2 som blev klara i början av januari efter långa förhandlingar inom OECD:s Inclusive Framework. Näringslivet har länge efterfrågat perma...
OECD:s side-by-side paket – en avtalsmässig knockout för USA
Dagens överenskommelse innebär i praktiken spiken i kistan för möjligheten att få ett globalt minimiskattesystem på plats, skriver skatteexpert Claes Hammarstedt.
