Sluta skyll på EU - säkerställ i stället att svenska momsregler är EU:s bästa

Den svenska regeringen publicerade under hösten 63 konkreta regelförenklingar till EU-kommissionen så att företagens vardag blir lättare och stärker EU:s konkurrenskraft. Detta är lovvärt men trots regeringens förenklingsambitioner verkar svenska momsregler inte alls prioriteras. Företagen är oavlönade uppbördsmän för en av statens viktigaste skatteintäkter. Kostnaden för företagens arbete är hisnande 17,5 miljarder kronor per år vilket är nästan dubbelt så mycket som Skatteverkets hela årsbudget.

En återkommande ursäkt från Finansdepartementet har varit att reglerna behöver följa EU:s momsdirektiv varför förenklingar och förbättringar skulle vara svåra att genomföra. Den bortförklaringen är emellertid inte gångbar. För det första kan konstateras att EU:s direktiv har över 100 möjligheter till nationella anpassningar. För det andra pågår en översyn av EU:s föråldrade momsdirektiv. EU:s VAT expert group har lämnat en omfattande rapport med förslag till förenklingar, men om Sveriges regering agerat för att påverka reformarbetet är okänt. För det tredje måste uppmärksammas att allt fler EU-länder har både bättre regler och bättre tillämpning än Sverige. Nedanstående områden är exempel på svensk skadlig överimplementering (gold-plating) som det talas alltför tyst om.

Import: Vid minsta misstag i tullhanteringen riskerar momsen fastna och öka kostnaden med 25 %. Danmark, Nederländerna och Tyskland löser denna problematik. Förslag på hur även Sverige kan anpassa sina regler på motsvarande vis och skapa en lösning på importmomsproblemen finns insänt till regeringen.

Fartyg: Ett momsundantag (med avdragsrätt) kan tillämpas beroende på tolkning av ”öppna havet”. Nuvarande svenska tillämpning av detta undantag begränsar det till att bara gälla internationellt vatten. Flera EU-länder som Danmark, Finland, Norge, Estland, Nederländerna, Frankrike och Spanien tillåter ett vidare undantag som gäller området utanför eget territorialhav. Förslag om hur Sverige kan göra likadant finns insänt till regeringen.

Verksamhetsöverlåtelse: Av praktiska och likviditetsskäl kan detta ses som en icke beskattningsbar transaktion. Efter ett förhandsbesked, en dom från Högsta förvaltningsdomstolen och förändrad tillämpning från Skatteverket kan regeln inte längre tillämpas om köparen saknar full avdragsrätt. Majoriteten av EU-länder begränsar inte tillämpningen på detta sätt. Förslag om hur Sverige kan få en motsvarande öppnare tillämpning finns insänt till regeringen.

Interna tjänster eller kostnadsdelningsgrupper: För tjänster inom fristående grupper erbjuder EU-regelverket ett momsundantag för att föreningar och aktörer med momsfria transaktioner ska kunna begränsa den ej avdragsgilla momsen. En restriktiv svensk tillämpning har omöjliggjort undantaget. I flera EU-länder såsom Österrike, Italien, Luxemburg, Tyskland, Belgien och Danmark har däremot reglerna utnyttjats mycket extensivt. Efter förslag till regeringen har riksdagen agerat, lagen har ändrats, förhandsbesked har sökts och nu inväntas en prövning av EU:s Tribunal.

Gruppregistrering: För företag inom finans och försäkring samt i vissa kommissionärs-förhållanden kan dold ej avdragsgill moms undvikas vid inköp från andra gruppföretag. EU-kommissionen ansåg i en fördragsbrottstalan att den svenska begränsningen från att nyttja denna möjlighet stred mot direktivet och att nationella regler måste kunna tillämpas av alla företag. Även om EU-domstolen inte fällde Sverige är svenska regler begränsande och konkurrenssnedvridande.

Begagnade varor: Vinstmarginalbeskattning (VMB) finns för att undvika dubbelmoms. Hittills har förenklad VMB varit begränsad men en utredning (SOU 2025:30) föreslår en utökning. Efterfrågad förändring i likhet med Danmark och Finland ansågs av utredningen strida mot EU:s direktiv, trots att detta direktiv ses över för att just underlätta hållbara tillväxt och konkurrenskraft. Förslag och motargument finns i SOU som lämnats till regeringen.

Avdragsförbud personbilar: Företags inköp och hyra av personbilar inklusive lätta lastbilar särbehandlas jämfört med andra kostnader. Detta är ett avsteg från grundläggande EU-regler som förhandlades fram av Sverige vid EU-inträdet och som innebär en kostsam belastning jämfört med konkurrentländer som Tyskland och Nederländerna. Förslag om hur de svenska reglerna kan bli mer konkurrenskraftiga finns insänt till regeringen.

Avdragsförbud stadigvarande bostad: Företags kostnader som har karaktär av stadigvarande bostad särbehandlas, vilket har negativ påverkan på nyföretagande och välfärden. Även denna regel är ett avsteg från grundläggande EU-regler som förhandlades fram vid EU-inträdet. Förslag om hur de svenska reglerna kan bli bättre finns insänt till regeringen.

Vad visar ovanstående exempel? Enklare och bättre momsregler skulle göra det möjligt för företagen att investera och anställa fler personer. Trots detta verkar det fiskala intresset att ”hålla emot” alltid trumfa svensk hållbar tillväxt och konkurrenskraft.

Tänk om regeringen kan följa upp och komplettera de 63 EU-förslagen med ett motsvarande svenskt besked att befintliga och framtida svenska momsregler alltid ska motsvara de bästa reglerna som finns i något annat EU-land. Ett första steg mot detta vore att justera regleringsbrevet till Skatteverket och kräva en analys som säkerställer att momsregler skapar förutsättningar för, och inte motarbetar, hållbar tillväxt och konkurrenskraft. Det vore ett nyårsbesked att drömma om.