Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Gräver man lite djupare och delar upp kommunalskatten i dess två komponenter – skatt till kommunen och skatt till regionen – framgår det att 27 kommuner sänker skattesatsen medan blott en (Herrljunga) höjer den. Av regionerna är det en som sänker (Stockholm -0,05 procentenheter) och en som höjer (Västerbotten +0,5 procentenheter).
Kommunalskatt betalas av i stort sett alla som arbetar och utgör (tillsammans med arbetsgivaravgiften) basen i arbetsbeskattningen. Därmed påverkar den även hur hög marginalskatten blir över brytpunkten, där man också börjar betala statlig inkomstskatt.
En klassisk devis för marginalskatten i Sverige är ”hälften kvar”, det vill säga att man alltid ska få behålla åtminstone hälften av en löneökning efter skatt. För att uppnå detta kan inte kommunalskatten överstiga 30 procent (eftersom den statliga inkomstskatten är ytterligare 20 procent).
Det betyder att ”hälften kvar” i dag omfattar en relativt liten andel av befolkningen: endast cirka 4 procent av alla skattebetalare. Om den statliga inkomstskatten skulle sänkas med fem procentenheter, vilket Svenskt Näringsliv föreslår i sin tillväxtagenda, skulle dock i princip alla omfattas: över 99 procent av alla skattebetalare. En sådan reform skulle inte enbart vara rimlig sett till principen ”hälften kvar”, den skulle också kunna ge svensk tillväxt en skjuts genom fler arbetade timmar och högre produktivitet.
Dessa siffror från SCB är därmed inte bara en påminnelse om hur mycket kommunalskatten påverkar, utan även en påminnelse om behovet att sänka den statliga inkomstskatten. Så även om det är positivt att kommunalskatterna rör sig svagt nedåt nästa år, återstår det en hel del att önska när det gäller den sammanlagda marginalskatten.
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...
