Strategiska skattereformer brådskar

Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.

För att undvika amerikanska skattesanktioner som hotat sedan Trumps makttillträde, tycks övriga världen vara på väg att falla till föga och ge en särställning åt USA:s skatteregelverk för gränsöverskridande verksamheter. Denna gräddfil, kallad side-by-side, är vad som förhandlas mellan 147 länder inom ramen för OECD:s Inclusive Framework. Amerikanska skatteregler skulle därmed få en i flera avseenden förmånligare tolkning, medan EU målat in sig i ett konkurrensmässigt sämre hörn med ett eget strängare regelverk.

Utvecklingen blottlägger hur överilat EU:s beslut var att införa den oerhört komplicerade minimiskatten vars handläggning enbart för svensk del beräknats innebära en årlig kostnad på upp till 1 miljard kr i ökad administration. Det är dubbelt så mycket som skatten bedömts inbringa i intäkter till statskassan per år.

Så snart den nya överenskommelsen träffas kommer det stå klart att betydande delar av världen utanför EU inte anammar det tveksamma tankegods som lett fram till EU:s direktiv om minimiskatt. Sverige har inte haft något annat val än att implementera detta från och med förra året.

Direktivets tillkomst har ofta motiverats med att bolagsbeskattningen inte längre skulle vara förmögen att generera intäkter för staterna. Det stämmer dock inte med verkligheten. Den officiella statistiken visar svart på vitt att intäkterna från bolagsskatten i såväl Sverige som genomsnittet av OECD-länderna varit stabila som andel av BNP de tre senaste decennierna och om något haft en viss uppåtgående trend.

Även om läget är dystert finns många möjligheter för Sverige. Genom strategiska reformer kan vi stärka vår position och åstadkomma bättre förutsättningar för tillväxt. Snabba förbättringar behövs på många områden, här följer de fem viktigaste.

1. Bolagsbeskattningen, som nu är i blixtbelysning, är särskilt viktig eftersom den ingår bland de skatter som har störst betydelse för investeringar och tillväxt. På området har svensk skatteexpertis de senaste åren ägnat stor möda åt att utarbeta förslag till förbättringar av ränteavdragsreglerna. Efter vederbörligt utredningsarbete lade regeringen i våras fram ett förslag som Lagrådet lämnade utan erinran. Trots höga förväntningar i näringslivet uteblev dock dessa efterlängtade förändringar i budgetpropositionen. Inte heller sänktes bolagsskattesatsen, trots att ett sådant förslag remitterades i våras. Även om besvikelsen är stor över detta, bör startsträckan för regeringen vara mycket kort att åter aktivera förslagen.

2. Skatteincitamenten för forskning och utveckling (FoU) behöver stärkas för att stå sig i den internationella konkurrensen. Förbättringar av förutsebarheten finns färdigutredda och skulle omgående kunna införas. Stora förhoppningar finns också på nya utredningsförslag som väntas i början av nästa år. Dessutom borde den extremt höga skattekilen på kvalificerad arbetskraft sänkas, vilket bland annat kan ske genom att enbart låta den del av lönerna som berättigar till förmåner belastas med arbetsgivaravgift.

3. Skatten på arbete har visserligen sänkts genom välkomna jobbskatteavdrag och den justering som innebär att avdraget även beviljas till personer som jobbar och tjänar mer, men fler reformer är nödvändiga. Rätten att efter skatt få minst hälften kvar av en inkomstökning gäller idag bara i det fåtal kommuner som har kommunalskattesats under 30 procent. För att upprätthålla denna princip för alla Sveriges skattebetalare behöver den statliga skatten sänkas med åtminstone fem procentenheter.

4. Momsen är i skriande behov av förenklingar. Denna skatt skulle vara enkel men kostar idag företagen 17 miljarder kr om året att hantera. De många undantagen orsakar dubbel moms, eftersom undantagna transaktioner saknar möjlighet till momsavdrag. Skatten behöver därför breddas. Många möjliga momsreformer, som är inom ramen för vad som EU:s direktiv tillåter, utnyttjas inte trots konkurrens från andra EU-länder. Åtskilliga förslag ligger på Finansdepartementets bord, redo att beredas vidare och genomföras.

5. Rättssäkerheten på skatteområdet måste stärkas. Det skatterättsliga företrädaransvaret nyanseras från årsskiftet, vilket är välkommet, men dessvärre är det otillräckligt. Vidare blir skattelagstiftningen alltmer komplicerad och internationellt sammanflätad, vilket ställer högre krav på samtliga aktörer i skatteprocessen – inte minst på de domstolar som ska pröva målen. För att säkra kvaliteten finns därför skäl att undersöka möjligheterna till ökad specialisering. Dessutom behöver förhandsbeskedsinstitutet moderniseras.

För att säkra det framtida välståndet behövs dessa satsningar på växande skattebaser och stärkt tillväxt för vår ekonomi. Detta kan kombineras med en stram utgiftspolitik. Så kan dagens sunda offentliga finanser upprätthållas.

Även i Dagens Industri