Ompaketering av kritiserat förslag om distansbaserad vägskatt

För drygt ett år sedan meddelade regeringen att den inte kunde stå bakom slutsatserna i utredningen ”Vägskatt”, SOU 2017:11. Istället lät regeringen genomföra en intern departements­beredning för att modifiera förslaget om en distansbaserad vägslitageskatt och detta har resulterat i den nu publicerade promemorian ”En ny inriktning för beskattning av tung lastbilstrafik”. I praktiken handlar det om att ge kilometer- eller vägslitageskatten en ny skepnad och ersätta befintlig vägavgift för tunga lastbilar.

Förslaget innebär i korthet att svenska och utländska lastbilar över 3,5 ton ska beskattas med en distansbaserad vägslitageskatt. Det är omkring 30 procent av de svenska europa-, riks- och länsvägarna som berörs. Skatten bör enligt förslaget differentieras geografiskt dels utifrån tätorts- och landsbygdskörning, dels utifrån områden där det finns respektive saknas alternativa vägtransporter. Vidare föreslås skatten differentieras med beaktande av fordons vikt, antal hjulaxlar, draganordning och fordonsegenskaper som påverkar utsläpp.

Promemorian är ett inriktningsförslag och innehåller inga uppgifter gällande skattens storlek, samhällskostnader för att upprätta och administrera det satellitbaserade uppbördssystemet, etc. Vidare finns inga resonemang kring integritetsaspekter med att använda en avläsning med satellitpositionering.

Eftersom förslaget saknar nödvändig konsekvensutredning och skattenivåer skulle ett ”ja” till förslaget vara att ”köpa grisen i säcken”. Ett rimligt antagande är att förslaget kommer leda till en högre skatt på vägtransporter jämfört med i dag vilket är svårt att motivera från ett samhällskostnadsperspektiv – inte minst ökar kostnaderna för investeringar och att administrera ny teknik.

Skattens syfte tycks ha utformats med oklara utgångspunkter. Syftet anges vara att få den tunga trafiken att i högre grad bidra till finansieringen av infrastruktur, främja miljövänliga fordon samt att utjämna konkurrensvillkoren mellan svenska och utländska åkare. I en utredningsrapport som PwC tagit fram på uppdrag av Svenskt Näringsliv redovisas de trafikrelaterade intäktsströmmarna som den tunga lastbilstrafiken ger upphov till. Rapporten visar att den tunga trafiken bär sina kostnader och mer därtill. Skattebelastningen är ca 7 miljarder kr högre än den samhällsekonomiska marginalkostnaden. Mot bakgrund av detta är det inte rimligt att ta ut ytterligare skatt på transporter i ett land som har stora geografiska avstånd.

En vägskatt på avstånd riskerar att öka kostnaderna för transporter generellt och därmed få negativa effekter på konkonkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning.