
Kraftig remisskritik mot höjda skattetillägg
Vi har tidigare bloggat om Svenskt Näringslivs kritiska remissvar på betänkandet Beräkning av skattetillägg – en översyn av reglerna (SOU 2017:94). När remisstiden nu löpt ut kan vi konstatera att många remissinstanser är kritiska mot förslaget.
Av de 33 remissvar som kommit in till Finansdepartementet är det bara tre som i stort tillstyrker förslaget. 16 remissinstanser avstyrker förslaget i sin helhet och ytterligare nio remissinstanser avstyrker förslaget delvis. Fem remissinstanser har inga synpunkter.
Bland de remissinstanser som avstyrker förslaget kan, utöver Näringslivets Skattedelegation och Svenskt Näringsliv, bl.a. nämnas de juridiska fakultetsnämnderna vid Uppsala och Stockholms universitet, Advokatsamfundet, Kammarrätten i Sundsvall och FAR.
Flera remissinstanser riktar skarp kritik mot förslaget om förhöjda skattetillägg vid upprepade oriktiga uppgifter och att utredningen återkommande hänvisar till att oskäliga resultat får hanteras inom ramen för befrielsereglerna, vilka inte ingått i utredningsuppdraget. Vad gäller upprepade oriktiga uppgifter anser flera remissinstanser att ett förhöjt skattetillägg inte bör kunna påföras om inte en tidigare oriktig uppgift faktiskt har upptäckts och sanktionerats. Många remissinstanser anser vidare att förslaget inte uppfyller sitt syfte, nämligen att göra sanktionssystemet mer legitimt och rättvist.
Noterbart är att flera stora företag kommit in med kritiska remissvar. I remissvaren framhålls bl.a. att utredningen överhuvudtaget inte beaktat de särskilda frågeställningar som större företag och internationella koncerner har att hantera, att det är orimligt att påföra förhöjda skattetillägg utan en prövning av subjektiva rekvisit samt att förslaget innebär att större företag regelmässigt skulle påföras förhöjda skattetillägg. För dessa företag skulle skattetillägget således överstiga den tillkommande skatten, även när det rör sig om oavsiktliga misstag.
Även Skatteverket, som visserligen tillstyrker förslaget i stort, riktar kritik mot utformningen av det föreslagna förhöjda skattetillägget som verket menar i vissa fall kan bli omotiverat högt. Skatteverket anser att det bör införas ett system som på ett bättre sätt träffar de mest klandervärda fallen och som innefattar färre komplikationer.
Enligt Svenskt Näringsliv är det viktigt att regeringen noga beaktar den kritik som framförts av remissinstanserna och inser att förslaget i sin nuvarande form inte kan ligga till grund för lagstiftning.
Skattekrånglet ska inte stoppa unga företagare

Invecklade skatteregler ska inte hindra gymnasieungdomar från att sälja tjänster genom ett UF-företag. I Ds 2026:21 föreslås därför ett nytt sätt att betala skatt. Förslaget kan göra det enklare för både UF-företagare och deras kunder.
Hur svårt ska det vara att få anstånd med en tvistig skatt?
För drygt ett decennium sedan uppmärksammade Svenskt Näringsliv problemen med att få anstånd med betalning av skatt i rapporten Anstånd i skattemål - hur tveksamt ska det vara? Ett nytt avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen visar att problemen består (mål nr 3422-26).
Skattefrågor till Fredrik Rosengren
Sedan i våras är Fredrik Rosengren Skatteverkets generaldirektör. Närmast kommer han från Kronofogdemyndigheten men innan dess har han en lång bakgrund på Skatteverket i andra chefsroller.
Kalifornien säger nej till miljardärsskatt

Väljarna i Kalifornien har nu sagt nej till en ny förmögenhetsskatt på miljardärer. Med röstsiffrorna 52,8 mot 47,2 procent konstaterar AP att resultatet nu är klart.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).