
Kraftig remisskritik mot höjda skattetillägg
Vi har tidigare bloggat om Svenskt Näringslivs kritiska remissvar på betänkandet Beräkning av skattetillägg – en översyn av reglerna (SOU 2017:94). När remisstiden nu löpt ut kan vi konstatera att många remissinstanser är kritiska mot förslaget.
Av de 33 remissvar som kommit in till Finansdepartementet är det bara tre som i stort tillstyrker förslaget. 16 remissinstanser avstyrker förslaget i sin helhet och ytterligare nio remissinstanser avstyrker förslaget delvis. Fem remissinstanser har inga synpunkter.
Bland de remissinstanser som avstyrker förslaget kan, utöver Näringslivets Skattedelegation och Svenskt Näringsliv, bl.a. nämnas de juridiska fakultetsnämnderna vid Uppsala och Stockholms universitet, Advokatsamfundet, Kammarrätten i Sundsvall och FAR.
Flera remissinstanser riktar skarp kritik mot förslaget om förhöjda skattetillägg vid upprepade oriktiga uppgifter och att utredningen återkommande hänvisar till att oskäliga resultat får hanteras inom ramen för befrielsereglerna, vilka inte ingått i utredningsuppdraget. Vad gäller upprepade oriktiga uppgifter anser flera remissinstanser att ett förhöjt skattetillägg inte bör kunna påföras om inte en tidigare oriktig uppgift faktiskt har upptäckts och sanktionerats. Många remissinstanser anser vidare att förslaget inte uppfyller sitt syfte, nämligen att göra sanktionssystemet mer legitimt och rättvist.
Noterbart är att flera stora företag kommit in med kritiska remissvar. I remissvaren framhålls bl.a. att utredningen överhuvudtaget inte beaktat de särskilda frågeställningar som större företag och internationella koncerner har att hantera, att det är orimligt att påföra förhöjda skattetillägg utan en prövning av subjektiva rekvisit samt att förslaget innebär att större företag regelmässigt skulle påföras förhöjda skattetillägg. För dessa företag skulle skattetillägget således överstiga den tillkommande skatten, även när det rör sig om oavsiktliga misstag.
Även Skatteverket, som visserligen tillstyrker förslaget i stort, riktar kritik mot utformningen av det föreslagna förhöjda skattetillägget som verket menar i vissa fall kan bli omotiverat högt. Skatteverket anser att det bör införas ett system som på ett bättre sätt träffar de mest klandervärda fallen och som innefattar färre komplikationer.
Enligt Svenskt Näringsliv är det viktigt att regeringen noga beaktar den kritik som framförts av remissinstanserna och inser att förslaget i sin nuvarande form inte kan ligga till grund för lagstiftning.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
Kraftigt motstånd i Schweiz mot arvsskatt på ”superrika”

I söndags hölls folkomröstning i Schweiz om att införa en arvsskatt på 50 procent på arv och gåvor över 50 miljoner CHF och där intäkterna skulle gå till att lösa klimatkrisen och därmed ”nödvändig samhällsombyggnad”. Hela 79 procent röstade mot förslaget som drivits fram till en folkomröstning av u...
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer

Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...