
Kraftig remisskritik mot höjda skattetillägg
Vi har tidigare bloggat om Svenskt Näringslivs kritiska remissvar på betänkandet Beräkning av skattetillägg – en översyn av reglerna (SOU 2017:94). När remisstiden nu löpt ut kan vi konstatera att många remissinstanser är kritiska mot förslaget.
Av de 33 remissvar som kommit in till Finansdepartementet är det bara tre som i stort tillstyrker förslaget. 16 remissinstanser avstyrker förslaget i sin helhet och ytterligare nio remissinstanser avstyrker förslaget delvis. Fem remissinstanser har inga synpunkter.
Bland de remissinstanser som avstyrker förslaget kan, utöver Näringslivets Skattedelegation och Svenskt Näringsliv, bl.a. nämnas de juridiska fakultetsnämnderna vid Uppsala och Stockholms universitet, Advokatsamfundet, Kammarrätten i Sundsvall och FAR.
Flera remissinstanser riktar skarp kritik mot förslaget om förhöjda skattetillägg vid upprepade oriktiga uppgifter och att utredningen återkommande hänvisar till att oskäliga resultat får hanteras inom ramen för befrielsereglerna, vilka inte ingått i utredningsuppdraget. Vad gäller upprepade oriktiga uppgifter anser flera remissinstanser att ett förhöjt skattetillägg inte bör kunna påföras om inte en tidigare oriktig uppgift faktiskt har upptäckts och sanktionerats. Många remissinstanser anser vidare att förslaget inte uppfyller sitt syfte, nämligen att göra sanktionssystemet mer legitimt och rättvist.
Noterbart är att flera stora företag kommit in med kritiska remissvar. I remissvaren framhålls bl.a. att utredningen överhuvudtaget inte beaktat de särskilda frågeställningar som större företag och internationella koncerner har att hantera, att det är orimligt att påföra förhöjda skattetillägg utan en prövning av subjektiva rekvisit samt att förslaget innebär att större företag regelmässigt skulle påföras förhöjda skattetillägg. För dessa företag skulle skattetillägget således överstiga den tillkommande skatten, även när det rör sig om oavsiktliga misstag.
Även Skatteverket, som visserligen tillstyrker förslaget i stort, riktar kritik mot utformningen av det föreslagna förhöjda skattetillägget som verket menar i vissa fall kan bli omotiverat högt. Skatteverket anser att det bör införas ett system som på ett bättre sätt träffar de mest klandervärda fallen och som innefattar färre komplikationer.
Enligt Svenskt Näringsliv är det viktigt att regeringen noga beaktar den kritik som framförts av remissinstanserna och inser att förslaget i sin nuvarande form inte kan ligga till grund för lagstiftning.
Sluta skyll på EU - säkerställ i stället att svenska momsregler är EU:s bästa
Den svenska regeringen publicerade under hösten 63 konkreta regelförenklingar till EU-kommissionen så att företagens vardag blir lättare och stärker EU:s konkurrenskraft. Detta är lovvärt men trots regeringens förenklingsambitioner verkar svenska momsregler inte alls prioriteras. Företagen är oavlön...
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...