
Kraftig remisskritik mot höjda skattetillägg
Vi har tidigare bloggat om Svenskt Näringslivs kritiska remissvar på betänkandet Beräkning av skattetillägg – en översyn av reglerna (SOU 2017:94). När remisstiden nu löpt ut kan vi konstatera att många remissinstanser är kritiska mot förslaget.
Av de 33 remissvar som kommit in till Finansdepartementet är det bara tre som i stort tillstyrker förslaget. 16 remissinstanser avstyrker förslaget i sin helhet och ytterligare nio remissinstanser avstyrker förslaget delvis. Fem remissinstanser har inga synpunkter.
Bland de remissinstanser som avstyrker förslaget kan, utöver Näringslivets Skattedelegation och Svenskt Näringsliv, bl.a. nämnas de juridiska fakultetsnämnderna vid Uppsala och Stockholms universitet, Advokatsamfundet, Kammarrätten i Sundsvall och FAR.
Flera remissinstanser riktar skarp kritik mot förslaget om förhöjda skattetillägg vid upprepade oriktiga uppgifter och att utredningen återkommande hänvisar till att oskäliga resultat får hanteras inom ramen för befrielsereglerna, vilka inte ingått i utredningsuppdraget. Vad gäller upprepade oriktiga uppgifter anser flera remissinstanser att ett förhöjt skattetillägg inte bör kunna påföras om inte en tidigare oriktig uppgift faktiskt har upptäckts och sanktionerats. Många remissinstanser anser vidare att förslaget inte uppfyller sitt syfte, nämligen att göra sanktionssystemet mer legitimt och rättvist.
Noterbart är att flera stora företag kommit in med kritiska remissvar. I remissvaren framhålls bl.a. att utredningen överhuvudtaget inte beaktat de särskilda frågeställningar som större företag och internationella koncerner har att hantera, att det är orimligt att påföra förhöjda skattetillägg utan en prövning av subjektiva rekvisit samt att förslaget innebär att större företag regelmässigt skulle påföras förhöjda skattetillägg. För dessa företag skulle skattetillägget således överstiga den tillkommande skatten, även när det rör sig om oavsiktliga misstag.
Även Skatteverket, som visserligen tillstyrker förslaget i stort, riktar kritik mot utformningen av det föreslagna förhöjda skattetillägget som verket menar i vissa fall kan bli omotiverat högt. Skatteverket anser att det bör införas ett system som på ett bättre sätt träffar de mest klandervärda fallen och som innefattar färre komplikationer.
Enligt Svenskt Näringsliv är det viktigt att regeringen noga beaktar den kritik som framförts av remissinstanserna och inser att förslaget i sin nuvarande form inte kan ligga till grund för lagstiftning.
Svenskt Näringslivs välkomnar Tax Omnibus men efterfrågar tydligare förenklingar
Svenskt Näringsliv ansluter i sitt remissvar den 5 oktober om EU-kommissionens förslag om Taxation Omnibus till vad Näringslivets Skattedelegation (NSD) har anfört. Förslaget är ett omfattande paket för förenkling av EU:s regler om direkt beskattning.
Kan man vinna på sänkt marginalskatt?
I ett nytt avsnitt av Skattefrågan beskriver Fredrik Carlgren vilka effekter sänkta marginalskatter kan få på kort och lång sikt. Utgångspunkten är en rapport som presenterades under Svenskt Näringslivs tillväxtvecka och som analyserar olika alternativ för sänkt marginalskatt.
Välkomna men otillräckliga förslag på lättnader i redovisningskraven
Utredningen om vissa frågor om redovisning och granskning av hållbarhetsrapporter har lämnat flera välkomna förslag på regelförenklingar på redovisningsområdet.
Skräm inte bort dem som bygger Sverige
Sverige behöver fler företagare som investerar, bygger bolag och skapar jobb. Då är det svårt att förstå varför somliga akademiker återigen diskuterar en skatt som gör Sverige mindre attraktivt för just dessa människor.
Skatteseminarier under Tillväxtveckan

Under Svenskt Näringslivs tillväxtvecka arrangerades fem seminarier om skattefrågor. Dessutom visades en dokumentärfilm om framgångsrika skattereformer. Här har jag samlat kort information om seminarierna med länkar till artiklar, rapport och i flera fall kan även seminarierna ses i efterhand.
Smygändring utan motivering – Skatteverket måste klargöra momsfrågan

Svenskt Näringsliv har skickat ett brev till Skatteverket med begäran om ett skyndsamt och samlat klargörande om hur moms på förmånsbilar (personbil mot förmån, förmånsbil mot brutto- eller nettolöneavdrag) ska hanteras.