
Kraftig remisskritik mot höjda skattetillägg
Vi har tidigare bloggat om Svenskt Näringslivs kritiska remissvar på betänkandet Beräkning av skattetillägg – en översyn av reglerna (SOU 2017:94). När remisstiden nu löpt ut kan vi konstatera att många remissinstanser är kritiska mot förslaget.
Av de 33 remissvar som kommit in till Finansdepartementet är det bara tre som i stort tillstyrker förslaget. 16 remissinstanser avstyrker förslaget i sin helhet och ytterligare nio remissinstanser avstyrker förslaget delvis. Fem remissinstanser har inga synpunkter.
Bland de remissinstanser som avstyrker förslaget kan, utöver Näringslivets Skattedelegation och Svenskt Näringsliv, bl.a. nämnas de juridiska fakultetsnämnderna vid Uppsala och Stockholms universitet, Advokatsamfundet, Kammarrätten i Sundsvall och FAR.
Flera remissinstanser riktar skarp kritik mot förslaget om förhöjda skattetillägg vid upprepade oriktiga uppgifter och att utredningen återkommande hänvisar till att oskäliga resultat får hanteras inom ramen för befrielsereglerna, vilka inte ingått i utredningsuppdraget. Vad gäller upprepade oriktiga uppgifter anser flera remissinstanser att ett förhöjt skattetillägg inte bör kunna påföras om inte en tidigare oriktig uppgift faktiskt har upptäckts och sanktionerats. Många remissinstanser anser vidare att förslaget inte uppfyller sitt syfte, nämligen att göra sanktionssystemet mer legitimt och rättvist.
Noterbart är att flera stora företag kommit in med kritiska remissvar. I remissvaren framhålls bl.a. att utredningen överhuvudtaget inte beaktat de särskilda frågeställningar som större företag och internationella koncerner har att hantera, att det är orimligt att påföra förhöjda skattetillägg utan en prövning av subjektiva rekvisit samt att förslaget innebär att större företag regelmässigt skulle påföras förhöjda skattetillägg. För dessa företag skulle skattetillägget således överstiga den tillkommande skatten, även när det rör sig om oavsiktliga misstag.
Även Skatteverket, som visserligen tillstyrker förslaget i stort, riktar kritik mot utformningen av det föreslagna förhöjda skattetillägget som verket menar i vissa fall kan bli omotiverat högt. Skatteverket anser att det bör införas ett system som på ett bättre sätt träffar de mest klandervärda fallen och som innefattar färre komplikationer.
Enligt Svenskt Näringsliv är det viktigt att regeringen noga beaktar den kritik som framförts av remissinstanserna och inser att förslaget i sin nuvarande form inte kan ligga till grund för lagstiftning.
Lever hotet om förmögenhetsskatt?
Sverige begravde förmögenhetsskatten 2007. Då var vi bland de sista länderna i världen att göra detta. Många länder har aldrig haft förmögenhetsskatt. Slopandet har tjänat Sverige väl. Efter nästan 20 år har den kloka reformen givit liv och vi kan konstatera att den svenska kapitalmarknaden anses at...
Fastighetsmoms – ingen förenkling men högre kostnader & mer komplexitet (SOU 2026:24)
Med höga förväntningar på förenkling och förbättring kan jag tyvärr konstatera att förslaget landar i såväl högre kostnader som mer komplexitet.
Spricker planerna på dansk förmögenhetsskatt?

De danska Socialdemokraterna bedömer att den föreslagna förmögenhetskatten ger 6-7 miljarder i skatteintäkter. I verkligheten kommer det bli långt lägre än så, slår en av Danmarks mest namnkunniga skatteexperter fast, skriver skatteexperten Anders Ydstedt i ett blogginlägg.
Positivt med begränsat förslag om skuldstatistik
Det är välkommet att den nuvarande regeringen valt en mer balanserad väg när ett förslag om skuldstatistik införs. Det är en rimligare avvägning mellan behovet av analysunderlag och skyddet för den personliga integriteten, skriver nationalekonomen Fredrik Carlgren.
Risk för danskt självmål med förlegad skatt

I Danmark har statsminister Mette Frederiksen utlyst val den 24 mars och hennes parti Socialdemokratiet har ett förslag om en återinförd förmögenhetsskatt på sin valagenda. Förslaget är en skatt på 0,5 procent på förmögenheter över 25 miljoner danska kronor som träffar 22 000 danskar och är enligt f...
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...