Populistiskt digitalskatteförslag från kommissionen leder EU i fel riktning och ökar den handelspolitiska spänningen med USA

Kommissionen har idag presenterat ett omfattande paket för beskattning av den digitala ekonomin innehållande bl.a. två nya lagstiftningsförslag. Förslagen tar avstamp i var varor och tjänster konsumeras och missgynnar kraftigt länder som Sverige med liten hemmamarknad.

Det ena direktivet introducerar nya regler för beskattning av digitala tjänster genom införandet av digitala fasta driftställen. Ett bolag som genom tillhandahållandet av digitala tjänster i ett medlemsland har en omsättning överstigande 7 miljoner euro, i medlemslandet har mer än 100 000 användare eller ingår mer än 3 000 kontrakt online anses ha väsentlig digital närvaro i landet och ska beskattas där. Förslaget innebär en utvidgning av nuvarande reglerna om fast driftställe och kommer inledningsvis bara att kunna tillämpas inom EU. Kommissionen lämnar därför också en rekommendation till medlemsländerna att omförhandla sina skatteavtal med länder utanför EU för att de nya reglerna ska få global genomslagskraft.

I avvaktan på att så ska ske lanserar kommissionen i det andra direktivförslaget en tillfällig lösning i form av en skatt på digitala tjänster (Digital Services Tax, DST) som tar sikte på annonsintäkter, användardata och tillhandahållandet av förmedlingstjänster på nätet. Förslaget riktar sig mot koncerner med en global omsättning av mer än 750 miljoner euro och med en omsättning i EU från digitala tjänster överstigande 50 miljoner euro. Skatten föreslås bli 3% av omsättningen.

Parallellt med kommissionens utspel pågår ett intensivt arbete inom OECD för att ta fram ett förslag som kan få global acceptans. Som rapporterats tidigare konstaterade OECD i sin BEPS rapport 2015 att digitaliseringen påverkar alla bolag och att det därför inte var lämpligt att ta fram särskilda skatteregler för den digitala ekonomin. Utformandet av ett sådant regelverk är förenat med många tekniskt komplicerade frågor och gränsdragningar som tar tid att förhandla fram. OECD avser att leverera sin slutrapport 2020.

I Europa anser flera länder att arbetet i OECD går för långsamt och inte minst Frankrike har varit starkt pådrivande för att EU ska ta fram en egen lösning. Det kommissionen föreslår är att beskattning ska baseras på var produkter och tjänster säljs snarare än var produktion och värdeskapande äger rum. Även om de höga trösklarna i DST förslaget i huvudsak bara träffar amerikanska jättar som Facebook, Google och Twitter m.fl. så öppnar EU dörren för en dramatisk förändring av bolagsbeskattningen som gynnar länder med stora marknader. För Sverige, med liten hemmamarknad och stort handelsöverskott är detta självfallet allt annat än positivt.

Förslagen kommer i en tid då den handelspolitiska stämningen mellan EU och USA är minst sagt ansträngd. Den amerikanska administrationen har vid ett flertal tillfällen uttryckt missnöje över EU-kommissionens påhopp på amerikanska bolag i frågor om statsstöd. Den amerikanska skattereformen och Trump-administrationens utspel om ståltullar har å andra sidan retat upp många EU ledare och höjt tonläget ytterligare. EU skickar nu en ny skattemissil över Atlanten. Vi lär snart bli varse hur detta tas emot i Vita huset. En snabb tweet är nog ingen vild gissning.

Det kan starkt ifrågasättas varför EU föregriper arbetet inom OECD och forcerar fram en särlösning på EU nivå. Digitaliseringen av ekonomin är en global företeelse som kräver en globalt accepterad lösning. Tillfälliga lösningar ökar risken för dubbelbeskattning och har dessutom en tendens att bli permanenta. Populistiska ogenomtänkta förslag för att klämma åt amerikanska nätjättar ökar heller inte EU:s attraktionskraft och skapar ingen grogrund för tillväxt och ökat välstånd. Istället för att låta sig styras av franska egenintressen borde kommissionen fokusera sitt arbete på att göra EU mer attraktivt så att bolag som Facebook och Google även kan uppstå i europeisk skepnad. Fast det är klart, med en fransk skattekommissionär på plats i Bryssel borde man kanske inte vara så förvånad.