Europas planer på beskattning av den digitala ekonomin riskerar leda till handelskrig med USA
Frågan om hur vinster från den snabbt växande digitala ekonomin ska beskattas har under de senaste åren rönt allt större politiskt intresse. Frankrike har uttryckt stor frustration över att bolag som bl.a. Amazon och Google har kunnat verka på den franska marknaden utan att i princip betala någon skatt i Frankrike. EU:s ordförandeland Estland har idag frågan högt upp på dagordningen.
Beskattningen av den digitala ekonomin var en av åtgärdspunkterna i OECD:s BEPS projekt. OECD lyckades inte nå konsensus i frågan utan konstaterade i sin slutrapport 2015 att digitaliseringen påverkar alla bolag och att det därför inte var lämpligt att ta fram särskilda skatteregler för den digitala ekonomin. OECD har därefter tillsatt en särskild arbetsgrupp som förväntas presentera en interimistisk rapport våren 2018 och en slutrapport 2020.
Många EU-medlemsländer anser att något måste göras redan nu och vill därför, i avvaktan på att en mer globalt accepterad beskattningsmetod tas fram, införa tillfälliga regler för att lösa beskattningsfrågan. Frankrike, Tyskland, Spanien och Italien har redan presenterat ett förslag som innebär skatt på omsättningen i digitala bolag. EU kommissionen som vill undvika att enskilda medlemsländer går vidare med egna initiativ och istället förordar ett koordinerat förhållningssätt inom EU presenterade igår ett meddelande med förslag på EU-specifika åtgärder gällande beskattningen av den digitala ekonomin. I meddelandet anger kommissionen förslag på att följande tre kortsiktiga lösningar bör övervägas; skatt på omsättningen av digitala företag, källskatt på digitala transaktioner och skatt på provisionsintäkter från digitala tjänster eller annonsering. Kommissionen hoppas kunna få medlemsländerna att enas om en gemensam ståndpunkt vid ECOFIN mötet i december i år. Om OECD inte lyckas presentera något konkret i sin rapport under våren säger sig kommissionen vara beredd att lägga fram ett lagstiftningsförslag för EU redan under det första halvåret 2018.
En måltavla för åtgärderna är stora amerikanska bolag som Amazon, Facebook och Google. Skulle kommissionen göra verklighet av sina planer lär spänningen mellan EU och USA öka. Den amerikanska administrationen är redan mycket störd över EU kommissionens attack på amerikanska bolag i frågor om statsstöd och lär sannolikt inte sitta still i båten om EU nu ger sig på att beskatta amerikanska bolag i strid med internationella riktlinjer. Risken för ett handelskrig med USA kan då inte uteslutas.
Podd - De svenska skatteavtalen
De svenska skatteavtalen spelar en viktig roll för företagens möjligheter att investera och konkurrera internationellt. Genom att förhindra dubbelbeskattning skapar avtalen förutsägbara och långsiktiga spelregler för gränsöverskridande handel och investeringar.
Podd - Konkurrenskraftig bolagsskatt
I ett nytt avsnitt av Skattefrågan berättar Johan Hörberg om en ny rapport från Svenskt Näringsliv med förslag på hur det svenska bolagsskattesystemet kan stärkas. Bolagsskatten har central betydelse för investeringsviljan och förutsättningarna för långsiktig tillväxt.
Dags att ta internationella signaler på allvar
Svenskt Näringsliv (SN) publicerade nyligen en rapport i vilken ett antal reformförslag för en mer konkurrenskraftig svensk bolagsbeskattning presenteras. Målet är att stärka Sveriges investeringsklimat och långsiktiga tillväxt.
Podd - En giftig cocktail
Nytt poddavsnitt där Oscar Brissle och Anna Sandberg Nilsson berättar om en ny rapport som presenterades i samband med Svenskt Näringslivs tillväxtvecka.
Svenskt Näringslivs välkomnar Tax Omnibus men efterfrågar tydligare förenklingar
Svenskt Näringsliv ansluter i sitt remissvar den 5 oktober om EU-kommissionens förslag om Taxation Omnibus till vad Näringslivets Skattedelegation (NSD) har anfört. Förslaget är ett omfattande paket för förenkling av EU:s regler om direkt beskattning.
Kan man vinna på sänkt marginalskatt?
I ett nytt avsnitt av Skattefrågan beskriver Fredrik Carlgren vilka effekter sänkta marginalskatter kan få på kort och lång sikt. Utgångspunkten är en rapport som presenterades under Svenskt Näringslivs tillväxtvecka och som analyserar olika alternativ för sänkt marginalskatt.
