På rätt väg för att stoppa smyghöjningarna
Den tidigare regeringen införde en modell för årliga automatiska höjningar av skatten på bensin och diesel. Utöver konsumentprisindex, KPI, räknas skatten numer årligen upp med ytterligare två procentenheter.
Det huvudsakliga motivet var att skapa ett omvandlingstryck för att minska koldioxidutsläppen genom att minska användning av fossil bensin och diesel. Modellen skulle också göra biobaserade drivmedel mer konkurrenskraftiga.
Svenskt Näringsliv är och var mycket kritisk vid införandet av överindexeringen, dvs. tillägget om två procentenheter utöver KPI. Skälen till detta är flera.
Det är anmärkningsvärt och odemokratiskt att det etablerats ett helt nytt system för automatisk skattehöjning på drivmedel, där riksdagens beslutsfattande i praktiken satts ur spel. Överindexeringen innebär på 20 års sikt en 50 procentig höjning av skatterna utan att riksdagen fattat några nya beslut.
Vidare var konsekvensanalysen som låg till grund för modellens införande ofullständig i flera delar och för smal, vilket medförde att aktörer och beslutsfattare inte fick en rättvis bild av förslagets omfattning.
Särskilt drabbade av skattehöjningen är de som bor på en bilberoende landsbygd samt ett värdeskapande näringsliv med stora behov av transporter. De närmare konsekvenserna för hur dessa grupper påverkas har inte analyserats.
När riksdagen nu beslutat att släppa fram Moderaternas och Kristdemokraternas budgetalternativ står det klart att det finns en ”ambition” att avskaffa denna indexmodell. Det handlar om en ”frysning av överindexeringen av bensin och dieselskatterna” som avses träda ikraft 1 juli 2019.
Svenskt Näringsliv välkomnar detta men ställer sig frågande till varför överindexeringen inte avskaffas direkt.
Ett nytt starkt vägande skäl till ett direkt avskaffande är att Sverige numer har en reduktionsplikt, vilken successivt tvingar drivmedelsdistributörer att blanda in större och större andel biobränslen i fossila drivmedel.
Med reduktionsplikten blir överindexeringen av skatten ett dubbelt styrmedel. Eftersom reduktionsplikten i sig skapar ett ökat omvandlingstryck kan indexmodellen och dess styreffekt inte längre motiveras.
Att ha ambitionen att frysa smyghöjningarna av bensin- och dieselskatten är ett steg i rätt riktning men den automatiska överindexeringen bör avskaffas i sin helhet.
Ett naturligt nästa steg bör vara att avskaffa samtliga automatiska överindexeringar som infördes på punktskatteområdet under förra mandatperioden, exempelvis avfallsskatten och naturgrusskatten.
Beslut om framtida höjningar utöver KPI bör ske i en öppen demokratisk beslutsprocess.
Robert Lönn och Mårten Bergman
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...