Underskattade skatter
Genom att fråga människor hur hårt de tror att arbete beskattas, och sedan jämföra resultaten med den verkliga situationen, kan man ta reda på om skatterna underskattas bland befolkningen. Svenskt Näringsliv har därför frågat 805 personer hur mycket skatt de tror att en vanlig löntagare betalar. Undersökningen visade att en betydande majoritet, tre av fyra av de 805 tillfrågade, tror att skatterna på en vanlig lön är väsentligt lägre än femtio procent.
En person med en lön på 30 000 kronor i månaden betalar totalt sett 53 procent i direkta och indirekta skatter på sin lön. Man får alltså behålla mindre än hälften själv även vid en genomsnittlig månadslön. Skatterna som belastar arbete är inte bara kommunalskatten. Utöver den tillkommer arbetsgivaravgift och konsumtionsskatter när nettolönerna konsumeras. Vid något högre inkomster än genomsnittliga tillkommer dessutom statlig inkomstskatt på 20 eller 25 procent.
Skillnaden mellan uppfattningen och verkligheten kan bero på flera saker men troligtvis är en förklaring att skatterna inte är synliga. Dels eftersom skatter både läggs på bruttolönen (arbetsgivaravgiften) och dras av från bruttolönen (kommunalskatt och statlig inkomstskatt), dels att de pengar som blir över och konsumeras idag eller imorgon belastas med höga skatter i form av moms och punktskatter. Det är också skatter på arbete i ekonomisk mening även om de inte tas in direkt vid lönebetalningen.
Undersökningen visar att (se diagram för siffrorna):
Tre av fyra svenskar underskattar skatterna (motsvarande staplarna 1-7).
73 procent tror att man får behålla mer än femtio procent av en vanlig lön, vilket är fel.
Knappt var tionde svensk (9,8 procent, se stapel 8) vet hur höga skatterna på vanliga löner egentligen är.
8 procent överskattar skatterna på vanliga löner (staplarna 9-12).
Metod för att beräkna skattetrycket
Beräkningarna i tabell 1 nedan visar två typfall som är tänkta att beskriva inkomstläget som en stor andel av Sveriges löntagare har. Dels en person som har en lön på 30 000 kr i månaden samt ett par som har löner på 30 000 respektive 45 000 kronor. Skatter som inkluderas är skatter på arbete samt konsumtion. Metoden att beräkna skatterna är en uppdatering av och i enlighet med Swedbanks Institutet för privatekonomis rapport Vart tar våra skattepengar vägen (1). Där antas att konsumtionsskatter utgör 18,4 procent av lönen netto efter skatt. Även om inte hela nettot konsumeras samma månad utan delvis sparas, kommer nettot förr eller senare att konsumeras av någon. Summa skatter avser alla skatter som redovisas i tabellen som andel av total lönekostnad, d.v.s. lön plus arbetsgivaravgift. Skattesatsen för kommunalskatt är vald för att ligga nära riksgenomsnittet som är 32,12. Sigtuna kommun har en skattesats på 32,08. I denna summa ingår landstingsskatt och avgift för begravning. Källa för skattesatserna och beräkningarna avseende direkt och indirekt skatt är Ekonomifakta.
1. Swedbank, författare Maria Ahrengart, senaste version utgiven oktober 2012.
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer
Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
- Anders Ydstedt
Bokföringsnämnden slås ihop med Revisorsinspektionen
Som ett led i att se över verksamheten i mindre myndigheter har regeringen fattat ett beslut om att Bokföringsnämnden ska införlivas med Revisorsinspektionen. Bokföringsnämnden upphör som egen myndighet vid utgången av 2026. Bokföringsnämnden ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed och nämn...
Sofia Bildstein-Hagberg
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
- Anders Ydstedt
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Oscar Brissle
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Johan Hörberg
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...