
Personalliggare effektiva mot svartarbete eller en ökad belastning?
Regeringen har nyligen sänt på remiss ett förslag om utvidgning av systemet med personalliggare till att även omfatta bilverkstäder, partihandel med livsmedel, samt kropps- och skönhetsvård. Remissvar ska inges senast den 16 juni. Förslaget är grundat på 2009 års utvärdering. Kritik har tidigare framförts mot utvärderingen avseende slutsatsen om effekten på svartarbete och ökad löneredovisning. Utvärderingen har också kritiserats på grund av bristfällig konsekvensanalys.
Sedan den 1 januari 2007 ska näringsidkare inom restaurang- och frisörbranscherna löpande föra en personalliggare över de personer som är verksamma i näringsverksamheten. Syftet var främst att minska förekomsten av svartarbete. Skatteverket kan göra oannonserade kontrollbesök för att kontrollera personalliggaren och kontrollavgift tas ut om skyldigheten inte fullgörs. I november 2008 gjordes en översyn av bestämmelserna om personalliggare (2009 års utvärdering). Möjligheterna till och konsekvenserna av att utvidga systemet helt eller delvis till att omfatta bygg- och tvätteribranscherna utreddes också. Systemet utvidgades med tvätteribranschen den 1 april 2013 och med byggbranschen den 1 januari 2016. Personalliggare innebär ökad administrativ börda och ökade kostnader för företagen. Enligt Nuteks utredning 2008 beräknades näringslivets administrativa kostnader för personalliggare uppgå till 365 miljoner kronor årligen.
När vi nu står inför att ytterligare branscher föreslås ska omfattas av skyldigheten att föra personalliggare är det viktigt att en eventuell regelförändring är välgrundad, proportionerlig och fyller sitt ändamål.
Svenskt Näringsliv arbetar aktivt med frågorna. Om systemet med personalliggare inte är ett effektivt verktyg mot svartarbete utan enbart en ökad belastning i form av administration och ökade kostnader för näringslivet saknas grund att utvidga reglerna till ytterligare branscher och skyldigheten för redan berörda branscher bör slopas.
Svenskt Näringsliv har med hjälp av PwC och HUI utrett systemet med personalliggare. De frågor som vi önskat få besvarade är om Skatteverkets uppfattning om personalliggarens uttalade positiva effekter är välgrundad och om det finns behov av utvärdering av systemets effekter. Slutsatserna kommer att presenteras vid ett seminarium måndagen den 29 maj kl 13.30-15.00, se länk nedan.
https://www.svensktnaringsliv.se/kalendarium/seminarium-om-personalliggare_675852.html
Skattefrågor till Fredrik Rosengren
Sedan i våras är Fredrik Rosengren Skatteverkets generaldirektör. Närmast kommer han från Kronofogdemyndigheten men innan dess har han en lång bakgrund på Skatteverket i andra chefsroller.
Kalifornien säger nej till miljardärsskatt

Väljarna i Kalifornien har nu sagt nej till en ny förmögenhetsskatt på miljardärer. Med röstsiffrorna 52,8 mot 47,2 procent konstaterar AP att resultatet nu är klart.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).
Ny fastighetsmoms skapar fler problem än den löser
Förslagen i SOU 2026:24 (Moms vid uthyrning & överlåtelse av fastighet) hade ett viktigt uppdrag i att hantera ett EU-rättsligt problem vid fastighetsöverlåtelser och samtidigt se över den frivilliga lokalhyresmomsen.
Podd - De svenska skatteavtalen
De svenska skatteavtalen spelar en viktig roll för företagens möjligheter att investera och konkurrera internationellt. Genom att förhindra dubbelbeskattning skapar avtalen förutsägbara och långsiktiga spelregler för gränsöverskridande handel och investeringar.