Ras från tvåa till elva – men Sveriges momstapp alltjämt litet
I dagarna presenterade EU-kommissionen sin årliga undersökning av momstappet (VAT-gap). Sverige går tillsammans med Danmark marginellt i motsatt riktning mot det övergripande resultatet där det svenska momstappet ökar med 0,2 procentenheter från 3,6 till 3,8 procent mellan 2020 och 2021. Fallet från andra till elfte plats beror därmed inte på någon stor förändring i det svenska momstappet, snarare på att andra länder blir allt bättre i sin förmåga att få in momsintäkter till staten. De länder som förbättrade sina momstapp allra mest från 2020 till 2021 var Italien (-10,7), Cypern (-9,2) och Polen (-7,8).
Från föregående år passerar därmed nio länder Sverige. Trenden för det totala momstappet, som består av förlorade intäkter på grund av bedrägerier, insolvens, ineffektiv administration, konkurser och legal skatteoptimering, går alltså tydligt neråt i hela unionen. Mellan 2020 och 2021 sker en reducering från 99 till 61 miljarder euro och mellan 2017 och 2021 har tappet minskat med 85 miljarder euro. Den senaste mätningen beräknar momstappet till 5,3 procent av den totala teoretiska momsintäkten. Medianen förskjuts neråt från 7,3 till 4,9 procent. Det är glädjande.
Det svenska momstappet beskrivs fortsatt av kommissionen som exceptionellt stabilt och prognosen för nästa års mätning talar för att det kommer att fortsätta på den vägen. Svenskt Näringsliv anser att en del av momstappet hör samman med hög regelbörda och komplexitet. För att Sverige åter ska sänka momstappet och röra oss tillbaka mot topplaceringarna måste momsregelverket breddas, moderniseras och förenklas. Ett enklare regelverk leder till mindre administrativ ineffektivitet, mindre insolvens och sannolikt mindre bedrägerier. Dessutom är det en förutsättning för att digitala fakturerings- och rapporteringsfunktioner enklare ska kunna implementeras. Det är en förutsättning för att det ska vara lätt att göra rätt.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
Kraftigt motstånd i Schweiz mot arvsskatt på ”superrika”

I söndags hölls folkomröstning i Schweiz om att införa en arvsskatt på 50 procent på arv och gåvor över 50 miljoner CHF och där intäkterna skulle gå till att lösa klimatkrisen och därmed ”nödvändig samhällsombyggnad”. Hela 79 procent röstade mot förslaget som drivits fram till en folkomröstning av u...
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer

Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
