Ras från tvåa till elva – men Sveriges momstapp alltjämt litet  

I dagarna presenterade EU-kommissionen sin årliga undersökning av momstappet (VAT-gap). Sverige går tillsammans med Danmark marginellt i motsatt riktning mot det övergripande resultatet där det svenska momstappet ökar med 0,2 procentenheter från 3,6 till 3,8 procent mellan 2020 och 2021. Fallet från andra till elfte plats beror därmed inte på någon stor förändring i det svenska momstappet, snarare på att andra länder blir allt bättre i sin förmåga att få in momsintäkter till staten. De länder som förbättrade sina momstapp allra mest från 2020 till 2021 var Italien (-10,7), Cypern (-9,2) och Polen (-7,8).

Från föregående år passerar därmed nio länder Sverige. Trenden för det totala momstappet, som består av förlorade intäkter på grund av bedrägerier, insolvens, ineffektiv administration, konkurser och legal skatteoptimering, går alltså tydligt neråt i hela unionen. Mellan 2020 och 2021 sker en reducering från 99 till 61 miljarder euro och mellan 2017 och 2021 har tappet minskat med 85 miljarder euro. Den senaste mätningen beräknar momstappet till 5,3 procent av den totala teoretiska momsintäkten. Medianen förskjuts neråt från 7,3 till 4,9 procent. Det är glädjande.

Det svenska momstappet beskrivs fortsatt av kommissionen som exceptionellt stabilt och prognosen för nästa års mätning talar för att det kommer att fortsätta på den vägen. Svenskt Näringsliv anser att en del av momstappet hör samman med hög regelbörda och komplexitet. För att Sverige åter ska sänka momstappet och röra oss tillbaka mot topplaceringarna måste momsregelverket breddas, moderniseras och förenklas. Ett enklare regelverk leder till mindre administrativ ineffektivitet, mindre insolvens och sannolikt mindre bedrägerier. Dessutom är det en förutsättning för att digitala fakturerings- och rapporteringsfunktioner enklare ska kunna implementeras. Det är en förutsättning för att det ska vara lätt att göra rätt.