Ras från tvåa till elva – men Sveriges momstapp alltjämt litet
I dagarna presenterade EU-kommissionen sin årliga undersökning av momstappet (VAT-gap). Sverige går tillsammans med Danmark marginellt i motsatt riktning mot det övergripande resultatet där det svenska momstappet ökar med 0,2 procentenheter från 3,6 till 3,8 procent mellan 2020 och 2021. Fallet från andra till elfte plats beror därmed inte på någon stor förändring i det svenska momstappet, snarare på att andra länder blir allt bättre i sin förmåga att få in momsintäkter till staten. De länder som förbättrade sina momstapp allra mest från 2020 till 2021 var Italien (-10,7), Cypern (-9,2) och Polen (-7,8).
Från föregående år passerar därmed nio länder Sverige. Trenden för det totala momstappet, som består av förlorade intäkter på grund av bedrägerier, insolvens, ineffektiv administration, konkurser och legal skatteoptimering, går alltså tydligt neråt i hela unionen. Mellan 2020 och 2021 sker en reducering från 99 till 61 miljarder euro och mellan 2017 och 2021 har tappet minskat med 85 miljarder euro. Den senaste mätningen beräknar momstappet till 5,3 procent av den totala teoretiska momsintäkten. Medianen förskjuts neråt från 7,3 till 4,9 procent. Det är glädjande.
Det svenska momstappet beskrivs fortsatt av kommissionen som exceptionellt stabilt och prognosen för nästa års mätning talar för att det kommer att fortsätta på den vägen. Svenskt Näringsliv anser att en del av momstappet hör samman med hög regelbörda och komplexitet. För att Sverige åter ska sänka momstappet och röra oss tillbaka mot topplaceringarna måste momsregelverket breddas, moderniseras och förenklas. Ett enklare regelverk leder till mindre administrativ ineffektivitet, mindre insolvens och sannolikt mindre bedrägerier. Dessutom är det en förutsättning för att digitala fakturerings- och rapporteringsfunktioner enklare ska kunna implementeras. Det är en förutsättning för att det ska vara lätt att göra rätt.
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Johan Hörberg
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Fredrik Carlgren
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Sofia Bildstein-Hagberg
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...