Reformera finansmomsen med frivillig skattskyldighet

Momsundantaget för finansiella tjänster används ofta som argument för ökad beskattning av finanssektorn. Men undantaget medför stor skada för näringslivet, hindrar tillväxt och samhällsutveckling och därför behövs istället en reformering av finansmomsen. Detta presenteras i en skrivelse baserad på en rapport som docent Oskar Henkow färdigställt hösten 2017.

Undantag från moms eller ”momsfritt” som det brukar kallas är inte fritt från moms utan belastat med dold moms som uppstår när den som säljer undantagna transaktioner inte kan göra momsavdrag på sina inköp. Om dold moms uppstår i flera led uppstår kumulativa effekter och kaskadeffekter. När det i senare led kommer in ett företag med avdragsrätt kan inte momsen från tidigare led tillgodogöras varför inte bara mervärdet i transaktionerna momsbeskattas utan det blir även moms på momsen.

Undantaget tillsammans med en av världens högsta momsskattesatser medför stora problem för näringslivet och samhället i stort men en diskussion kring dessa problem saknas. Undantaget motarbetar en effektiv organisation, investeringar i exempelvis digitalisering för en allt fler aktörer inom e-handel och finansiella tjänster. Finansmomsen är dessutom mycket komplicerad, medför hög regelbörda och standardverktyg saknas för hantering i IT-system. Finansmomsen sysselsätter därför många experter hos rådgivare, Skatteverket och domstolarna. Även konsumenterna drabbas i form av dold dubbelbeskattning och en påverkan på utbud och priser. Problemen med momsundantagen påtalas även av momsexperter, OECD, EU och IMF.

En lösning kan vara att införa en frivillig skattskyldighet vilket är en möjlighet i EU:s momsdirektiv och som tillämpas av sex andra EU-länder och av flera länder utanför EU. Detta behöver utredas och en utgångspunkt för ett sådant arbete kan tas från Oskar Henkows rapport, som i större detalj än tidigare utredningar analyserar hur andra länder valt att gå till väga. Den tekniska utvecklingen på området sker i snabb takt, vilket också bidrar till att göra förslaget intressant att utreda vidare.

Svenska företag upplever att företag i dessa länder har en konkurrensfördel genom ett system med frivillig finansmoms. Sverige har sedan 1979 ett system med frivillig hyresmoms för verksamhetslokaler och kan utforma en frivillig finansmoms med stor handlingsfrihet. Beroende på vilket system som väljs blir effekterna på skatteintäkterna olika. Om Sverige inför en frivillig finansmoms skulle dagens problem med dold moms minska och svenska företag skulle få en enklare hantering och förbättrad konkurrens.