Regeringen måste bromsa EU:s orimliga tidsplan för den globala minimiskatten
Svenskt Näringsliv har idag lämnat remissyttrande över EU-kommissionens förslag till direktiv om införandet av en global minimiskatt om 15% inom EU för alla företag med en global omsättning överstigande 750 miljoner euro.
Under hösten 2021 enades 136 av de 140 länder, i det s.k. Inclusive Framework (IF), som deltagit i OECD:s förhandlingar om en plan för beskattning av den digitala ekonomin (pelare 1) och införande av en global minimiskatt (pelare 2). Kommission avser nu att implementera pelare 2 inom EU.
Rent principiellt är Svenskt Näringsliv emot införandet av en global minimiskatt då vi anser att det utgör en rejäl inskränkning i länders skattesuveränitet och inte är till gagn för en liten export-beroende ekonomi som Sverige. Det nya regelverket är dessutom mycket komplext och kommer att innebära kraftigt ökad administration för svenska företag, trots att de i de allra flesta fall betalar en högre skatt än 15%.
Samtidigt är det politiska trycket att reformera de internationella skattereglerna till följd av digitaliseringen av ekonomin mycket stort.
Mot bakgrund av att digitaliseringen i stort sett påverkar alla företag har Svenskt Näringsliv sedan start förespråkat en global lösning i frågan, och välkomnar därför den politiska översiktsplan i två pelare som tagits fram av OECD/IF. Reglerna i pelare 1 innebär att en del av bolagens vinster omfördelas till, och beskattas i marknadsjurisdiktioner, och pelare 2 gäller införandet av en global minimiskatt.
De båda pelarna i OECD/IF-överenskommelsen har förhandlats fram som en paketlösning och vi anser att det är viktigt att de båda regelverken också implementeras integrerat och globalt på ett koordinerat vis. I USA har förslagen redan mött motstånd av republikanerna i kongressen. Om USA och andra viktiga handelspartners inte implementerar förslagen vid samma tidpunkt som EU, är risken stor att europeiska, och följaktligen svenska bolag tappar i konkurrenskraft. Det är således viktigt att den svenska regeringen och EU bevakar vad som händer i omvärlden och inte i blindo rusar i väg med en egen EU-implementering.
Svenskt Näringsliv stödjer fullt ut kommissionens intention att utforma direktivet om minimiskatten i linje med OECD:s modellregler avseende pelare 2. Att så sker är extremt viktigt för att undvika uppkomsten av parallella system, något som ytterligare skulle öka komplexiteten och den administrativa bördan för företagen.
OECD arbetar emellertid fortfarande med att färdigställa detaljerna i sina modellregler. De avser att publicera kommentarer till modellreglerna under denna månad och har aviserat ett implementeringspaket i slutet av 2022 som ska innehålla förtydliganden, administrativa riktlinjer och förenklingar (s.k. safe-harbors). För att undvika diskrepanser mellan OECD:s och EU:s regelverk är det viktigt att även dessa kompletteringar inarbetas i direktivet innan det undertecknas av medlemsländerna.
Svenskt Näringsliv är därför mycket kritisk till den av kommissionen uppställda tidsramen som innebär att direktivet ska vara implementerat av medlemsstaterna redan den 1 januari 2023. Ett sådant scenario förutsätter att direktivet undertecknas redan under våren. Efter det ska nationell lagstiftning presenteras under hösten 2022 och alla företag som berörs kommer att behöva ställa om sina system innan årsskiftet för att kunna hantera den nya lagstiftningen. Mot bakgrund av att OECD inte beräknar vara klara före årsskiftet omöjliggörs m.a.o. en inarbetning i direktivet av OECD:s slutprodukt med kompletteringar, förtydliganden och förenklingar.
Vi anser att OECD måste ges tid att slutföra sitt arbete med minimiskatten och att slutprodukten inkorporeras till fullo i direktivet innan detta undertecknas av medlemsländerna. Risken är annars att det, kort tid efter implementeringen 2023, kommer att krävas en ändring av såväl direktivet, nationell lagstiftning och de nyligen införskaffade systemen för bolagen. Detta skulle inte bara vara administrativt betungande och dyrt för bolagen. Att efter ett undertecknande få till stånd en ändring i direktivet kan också visa sig vara svårt politiskt om ett eller flera länder anser att det strider mot deras intresse.
Vi har i vårt remissvar pekat på ett stort antal bestämmelser i direktivet som behöver förändras eller förtydligas. Detta i sig visar på behovet av att låta OECD slutföra sitt arbete innan EU:s regelverk sätts på plats.
Svenskt Näringsliv uppmanar således den svenska regeringen att bromsa EU:s framfart och inte underteckna direktivet innan OECD:s modellregler är färdigställda och viktiga handelspartners indikerar att de är beredda att implementera de nya reglerna.
Mot bakgrund av att ett stort antal finansministrar vid det senaste ECOFIN-mötet, i januari i år, uttryckte kritik mot kommissionens tidsplan, borde det finnas goda förutsättningar för att utverka mer tid innan det nya regelverket implementeras.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...