Skadligt skattebudskap från LO
LO har än en gång gått ut med budskapet att ”storbolagsdirektörer” tjänar mycket mer än ”arbetare”. Det bör i detta sammanhang först och främst påtalas att de allra flesta direktörer (dvs företagare) tjänar väsentligt mindre än de 50 individer vars inkomster LO studerat. Under pandemin är det många företagare som överhuvudtaget inte kunnat ta ut några som helst löner.
Denna vidare jämförelse är särskilt viktig eftersom de skatteförslag som LO presenterar idag på DN debatt direkt skulle drabba alla landets företag och företagare och därmed leda till minskade investeringar, färre anställningar och minskad tillväxt vilket i sin tur skulle försämra vårt välstånd och förutsättningarna för en god välfärd.
LO föreslår i sin artikel höjd kapitalskatt, en höjd marginalskatt på inkomster över 1 miljon kronor (rättviseskatt) och en arvsskatt på stora arv.
Sverige har redan idag en kapitalbeskattning som inte är konkurrenskraftig i förhållande till villkoren i omvärlden. Utländska ägare får alltså högre avkastning på investeringar än svenska, vilket innebär att svenska ägare diskrimineras. Eftersom ägare tenderar att prioritera investeringar på sina hemmamarknader, där de har bättre kunskap om regelverk och affärsmöjligheter (home bias), leder en hög svensk kapitalbeskattning till att färre investeringar genomförs. Sverige borde istället prioritera en generell sänkning av kapitalinkomstskattesatsen. En utförlig analys från välrenommerade Ifo-institutet i München visar hur lägre kapitalskatt skulle öka välståndet genom en rad positiva effekter för investeringar, tillväxt och sysselsättning.
När det gäller marginalskatten avviker Sverige även här från omvärlden med höga nivåer som slår till redan på relativt låga inkomster. En förkrossande majoritet av forskningen visar att värnskatten var en djupt skadlig skatt. Även Finansdepartementet har i sina beräkningar bekräftat detta. Slopandet gjorde Sverige lite mer normalt, men även efter det har vårt land högre marginalskatt än de flesta andra länder, vilket fortsatt är en tydlig konkurrensnackdel. Att då ytterligare höja marginalskatten skulle försämra Sveriges konkurrenskraft ytterligare. Sverige behöver istället gå motsatt väg och sänka den högsta marginalskatten, dels genom att ta bort den skadliga avtrappningen av jobbskatteavdraget och genom att sänka den statliga inkomstskattesatsen. Studier från Svenskt Näringsliv, Teknikföretagen och Almega visar att sänkt marginalskatt har positiva sysselsättningseffekter inte bara för de som direkt berörs av sänkt skatt utan även t ex LO-medlemmar.
Arvsskatten slutligen, var en direkt skadlig skatt som gav mycket lite intäkter till staten men som skrämde iväg entreprenörer och investeringskapital. Det var en socialdemokratisk regering som avskaffade arvsskatten och i riksdagen ställde alla partier sig bakom förslaget. LO bör lyssna på tidigare finansministern, Göran Persson som nyligen tydligt förklarade att man inte ska ha skatter som skadar ekonomin.
LO:s skatteförslag ligger lyckligtvis en bra bit vid sidan om den politiska debatten om skatter men LO borde ändå vara försiktig med utspel som skadar ekonomin. Varje signal med hot om försämringar riskerar orsaka negativa effekter: avvaktan med nystart av företag, tvekan inför expansion, tvivel inför beslut om investeringar och anställningar. Det som behövs är istället att ta sikte på fortsatta förbättringar.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...