Värnskatten avskaffas och Sverige blir lite mer normalt

Idag föreslog regeringen till slut att den så kallade värnskatten avskaffas nästa år, genom att remittera en promemoria. Därmed blir Sverige lite mer normalt jämfört med andra länder när det gäller skatt på arbete. Men mycket återstår innan vi kan säga att skatterna på arbete är rimliga och faktiskt stimulerar till arbete och utbildning.

Sverige har idag världens högsta skatt på arbete. Upp till 60 procent av en inkomstökning försvinner i skatt. När riksdagen slopar värnskatten kommer fortfarande 55 procent att försvinna. Genomsnittet för högsta marginalskatt inom OECD ligger strax över 40 procent. Och fortfarande kommer var tredje heltidsarbetande betala mer än häften av en ökad inkomst i skatt.

Värnskattens avskaffande innebär att det kommer att löna sig bättre att utbilda sig, välja krävande utbildningar, anstränga sig mer på arbetet och göra lönekarriär, samt att arbeta fler timmar. På några års sikt kommer skatteintäkterna att växa och bli större än idag. Det beror på att de ökade inkomsterna till följd av de ökade ansträngningarna även framåt beskattas högt.

Regeringens egen bedömning i promemorian är att slopandet av värnskatten inte kostar staten någonting på några års sikt. Detta konstaterande är givetvis välkommet eftersom finansministern nu dels bekräftar att dynamiska effekter faktiskt existerar, dels att höga skatter på arbete är skadliga för skatteintäkterna. Men det lämnar mig frågande varför regeringen inte avskaffade värnskatten tidigare?

Mina beräkningar (presenterade i rapporten Talangjakten och marginalskatten 2017) visar att värnskattens avskaffande innebär att skatteintäkterna ökar med nästan fyra miljarder kronor. Det är i princip samma resultat som Birch Sörensen (ESO 2010:4) kommit fram till. Flood (Finanspolitiska rådet 2016) visade att sänkt marginalskatt är självfinansierande till 122 procent. Regeringens bedömning är därför mest troligt en underskattning av de dynamiska effekterna.

Nästa förändring av skatten på arbete måste vara en kraftig sänkning av marginalskatterna. Reformförslaget som presenterade av Svenskt Näringsliv i rapporten Talangjakten och marginalskatten 2017 innebär att Sverige anpassar sig mot våra konkurrentländer. Med 10 procent statlig inkomstskatt på inkomster över 80 000 kr i månaden skulle Sverige som land bli mer konkurrenskraftigt. Vårt reformförslag är helt självfinansierande enligt samma typ av beräkningar som visar att värnskatten inte ger några skatteintäkter till staten – och som nu principiellt bekräftas av regeringen.