Tusentals nya jobb i tjänstesektorn med sänkta marginalskatter
I en färsk rapport som publiceras av Almega beräknas motsvarande 9 000 jobb skapas inom företagstjänster och dess underleverantörer om den statliga inkomstskatten sänktes med 10 procentenheter.
I rapporten redogörs för de positiva effekter som kommer av att sänka den högsta marginalskatten. Dels de direkta effekter som leder till fler arbetade timmar inom företagstjänster, dels de indirekta effekter som i nästa steg genereras genom tjänstesektorns sammansättning.
Vid en inkomstskattesänkning går det att identifiera två framträdande effekter – en ökning av antalet arbetade timmar när det blir mer lönsamt att arbeta och en ökad ansträngning eller produktivitet för de timmar som utförs. Den direkta effekten av inkomstskattesänkningen inom företagstjänster beräknas motsvara 5 300 jobb.
När produktiviteten och antalet arbetade timmar ökar inom företagstjänster, ökar också efterfrågan bland dessa företags underleverantörer. Det i sin tur skapar indirekt ytterligare högre sysselsättning. Bland annat måste fler insatsvaror produceras, stödtjänster tillhandahållas, programvaror utvecklas och transporter genomföras. Den indirekta effekten som följer när företagstjänstsektorns produktion ökar motsvarar ytterligare 3 700 jobb.
Totalt skapas därmed motsvarande 9 000 nya jobb tack vare marginalskattesänkningen inom företagstjänster. Detta visar tydligt hur viktig marginalskattefrågan är för hela samhällsekonomin, inte bara för dem som betalar skatten.
Sverige har höga marginalskatter. Även efter värnskattens avskaffande ligger vi näst högst inom OECD efter Belgien. Höga marginalskatter har en rad negativa effekter ur ekonomisk synpunkt. De minskar drivkrafterna för arbete och det ekonomiska utbytet av högre utbildning. Även den internationella konkurrenskraften hämmas då det blir svårare att locka till sig utländska nyckelpersoner och talanger. En sänkning av den högsta marginalskatten är en relativt enkel och kostnadsneutral reform, som ökar Sveriges konkurrenskraft och ger värdefulla sysselsättningseffekter för ekonomin i stort.
Rapporten finns tillgänglig att läsa och ladda ner på almega.se
Om vårbudgeten i podden
Regeringen har lagt fram vårbudgeten och Fredrik Carlgren kommenterar förslagen i ett kort avsnitt av Skattefrågan. Det märks att det är valår och några större reformer på skatteområdet är inte att vänta under våren. Ett förslag i budgeten är dock tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel för att...
Lever hotet om förmögenhetsskatt?
Sverige begravde förmögenhetsskatten 2007. Då var vi bland de sista länderna i världen att göra detta. Många länder har aldrig haft förmögenhetsskatt. Slopandet har tjänat Sverige väl. Efter nästan 20 år har den kloka reformen givit liv och vi kan konstatera att den svenska kapitalmarknaden anses at...
Fastighetsmoms – ingen förenkling men högre kostnader & mer komplexitet (SOU 2026:24)
Med höga förväntningar på förenkling och förbättring kan jag tyvärr konstatera att förslaget landar i såväl högre kostnader som mer komplexitet.
Spricker planerna på dansk förmögenhetsskatt?

De danska Socialdemokraterna bedömer att den föreslagna förmögenhetskatten ger 6-7 miljarder i skatteintäkter. I verkligheten kommer det bli långt lägre än så, slår en av Danmarks mest namnkunniga skatteexperter fast, skriver skatteexperten Anders Ydstedt i ett blogginlägg.
Positivt med begränsat förslag om skuldstatistik
Det är välkommet att den nuvarande regeringen valt en mer balanserad väg när ett förslag om skuldstatistik införs. Det är en rimligare avvägning mellan behovet av analysunderlag och skyddet för den personliga integriteten, skriver nationalekonomen Fredrik Carlgren.
Risk för danskt självmål med förlegad skatt

I Danmark har statsminister Mette Frederiksen utlyst val den 24 mars och hennes parti Socialdemokratiet har ett förslag om en återinförd förmögenhetsskatt på sin valagenda. Förslaget är en skatt på 0,5 procent på förmögenheter över 25 miljoner danska kronor som träffar 22 000 danskar och är enligt f...
