Tusentals nya jobb i tjänstesektorn med sänkta marginalskatter
I en färsk rapport som publiceras av Almega beräknas motsvarande 9 000 jobb skapas inom företagstjänster och dess underleverantörer om den statliga inkomstskatten sänktes med 10 procentenheter.
I rapporten redogörs för de positiva effekter som kommer av att sänka den högsta marginalskatten. Dels de direkta effekter som leder till fler arbetade timmar inom företagstjänster, dels de indirekta effekter som i nästa steg genereras genom tjänstesektorns sammansättning.
Vid en inkomstskattesänkning går det att identifiera två framträdande effekter – en ökning av antalet arbetade timmar när det blir mer lönsamt att arbeta och en ökad ansträngning eller produktivitet för de timmar som utförs. Den direkta effekten av inkomstskattesänkningen inom företagstjänster beräknas motsvara 5 300 jobb.
När produktiviteten och antalet arbetade timmar ökar inom företagstjänster, ökar också efterfrågan bland dessa företags underleverantörer. Det i sin tur skapar indirekt ytterligare högre sysselsättning. Bland annat måste fler insatsvaror produceras, stödtjänster tillhandahållas, programvaror utvecklas och transporter genomföras. Den indirekta effekten som följer när företagstjänstsektorns produktion ökar motsvarar ytterligare 3 700 jobb.
Totalt skapas därmed motsvarande 9 000 nya jobb tack vare marginalskattesänkningen inom företagstjänster. Detta visar tydligt hur viktig marginalskattefrågan är för hela samhällsekonomin, inte bara för dem som betalar skatten.
Sverige har höga marginalskatter. Även efter värnskattens avskaffande ligger vi näst högst inom OECD efter Belgien. Höga marginalskatter har en rad negativa effekter ur ekonomisk synpunkt. De minskar drivkrafterna för arbete och det ekonomiska utbytet av högre utbildning. Även den internationella konkurrenskraften hämmas då det blir svårare att locka till sig utländska nyckelpersoner och talanger. En sänkning av den högsta marginalskatten är en relativt enkel och kostnadsneutral reform, som ökar Sveriges konkurrenskraft och ger värdefulla sysselsättningseffekter för ekonomin i stort.
Rapporten finns tillgänglig att läsa och ladda ner på almega.se
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).
Ny fastighetsmoms skapar fler problem än den löser
Förslagen i SOU 2026:24 (Moms vid uthyrning & överlåtelse av fastighet) hade ett viktigt uppdrag i att hantera ett EU-rättsligt problem vid fastighetsöverlåtelser och samtidigt se över den frivilliga lokalhyresmomsen.
Podd - De svenska skatteavtalen
De svenska skatteavtalen spelar en viktig roll för företagens möjligheter att investera och konkurrera internationellt. Genom att förhindra dubbelbeskattning skapar avtalen förutsägbara och långsiktiga spelregler för gränsöverskridande handel och investeringar.
Podd - Konkurrenskraftig bolagsskatt
I ett nytt avsnitt av Skattefrågan berättar Johan Hörberg om en ny rapport från Svenskt Näringsliv med förslag på hur det svenska bolagsskattesystemet kan stärkas. Bolagsskatten har central betydelse för investeringsviljan och förutsättningarna för långsiktig tillväxt.
Dags att ta internationella signaler på allvar
Svenskt Näringsliv (SN) publicerade nyligen en rapport i vilken ett antal reformförslag för en mer konkurrenskraftig svensk bolagsbeskattning presenteras. Målet är att stärka Sveriges investeringsklimat och långsiktiga tillväxt.
Podd - En giftig cocktail
Nytt poddavsnitt där Oscar Brissle och Anna Sandberg Nilsson berättar om en ny rapport som presenterades i samband med Svenskt Näringslivs tillväxtvecka.
