Tusentals nya jobb i tjänstesektorn med sänkta marginalskatter
I en färsk rapport som publiceras av Almega beräknas motsvarande 9 000 jobb skapas inom företagstjänster och dess underleverantörer om den statliga inkomstskatten sänktes med 10 procentenheter.
I rapporten redogörs för de positiva effekter som kommer av att sänka den högsta marginalskatten. Dels de direkta effekter som leder till fler arbetade timmar inom företagstjänster, dels de indirekta effekter som i nästa steg genereras genom tjänstesektorns sammansättning.
Vid en inkomstskattesänkning går det att identifiera två framträdande effekter – en ökning av antalet arbetade timmar när det blir mer lönsamt att arbeta och en ökad ansträngning eller produktivitet för de timmar som utförs. Den direkta effekten av inkomstskattesänkningen inom företagstjänster beräknas motsvara 5 300 jobb.
När produktiviteten och antalet arbetade timmar ökar inom företagstjänster, ökar också efterfrågan bland dessa företags underleverantörer. Det i sin tur skapar indirekt ytterligare högre sysselsättning. Bland annat måste fler insatsvaror produceras, stödtjänster tillhandahållas, programvaror utvecklas och transporter genomföras. Den indirekta effekten som följer när företagstjänstsektorns produktion ökar motsvarar ytterligare 3 700 jobb.
Totalt skapas därmed motsvarande 9 000 nya jobb tack vare marginalskattesänkningen inom företagstjänster. Detta visar tydligt hur viktig marginalskattefrågan är för hela samhällsekonomin, inte bara för dem som betalar skatten.
Sverige har höga marginalskatter. Även efter värnskattens avskaffande ligger vi näst högst inom OECD efter Belgien. Höga marginalskatter har en rad negativa effekter ur ekonomisk synpunkt. De minskar drivkrafterna för arbete och det ekonomiska utbytet av högre utbildning. Även den internationella konkurrenskraften hämmas då det blir svårare att locka till sig utländska nyckelpersoner och talanger. En sänkning av den högsta marginalskatten är en relativt enkel och kostnadsneutral reform, som ökar Sveriges konkurrenskraft och ger värdefulla sysselsättningseffekter för ekonomin i stort.
Rapporten finns tillgänglig att läsa och ladda ner på almega.se
Sverige behöver många skattereformer och framför allt rätt skattereformer
Det är återigen populärt att efterlysa en stor skattereform.
Systemet för finansiell rapportering ska ses över
Regeringen har gett ett antal myndigheter i uppdrag att göra en översyn av systemet för företagens finansiella rapportering och föreslå åtgärder för att förstärka kvaliteten i den information som rapporteras. Arbetet ska ledas av Bolagsverket och övriga deltagande myndigheter är Bokföringsnämnden, E...
Skatteverket och Naturvårdsverket har rätt – dumpa avfallsskatten

Svenskt Näringsliv har under lång tid drivit frågan om att miljöpolitiken behöver vara träffsäker, teknikneutral och samhällsekonomiskt effektiv.[1] Ambitionen att minska miljöpåverkan måste vara hög men det måste också kraven på att de styrmedel som används faktiskt fungerar. Därför är det välkomme...
Staten synliggör skatten på arbete - alla företag borde följa efter
Äntligen blir det verklighet av något som egentligen borde vara en självklarhet. Från och med 1 juli kommer statliga myndigheter synliggöra skatten på arbete genom att redovisa arbetsgivaravgiften på de anställdas lönebesked. Kanske kan detta ses som en liten reform, men den är väl så viktig.
EU:s DAC-recast: En välkommen men alltför försiktig reform
Den 24 juni presenterade EU-kommissionen sitt länge väntade förslag på en fullständig omarbetning av DAC-direktivet – det regelverk som styr informationsutbytet i skattefrågor inom unionen. Förslaget utlovar förenkling och minskad administrativ börda. Men räcker det? Svaret, för den som följt debatt...
Tax Omnibus – välkomna förenklingar, men kommer medlemsstaterna leverera?
Som utlovat presenterade EU-kommissionen den 24 juni sin Tax Omnibus – ett omfattande paket med förslag till förenklingar på skatteområdet. Förslaget markerar ett välkommet fokusskifte i EU:s skattepolitik. Samma dag presenterades även ett förslag till omarbetning av DAC-direktivet, det sk DAC-recas...
