Vad hände med förenklingarna för enskilda näringsidkare?
I budgetpropositionens som nyligen presenterades finns en mängd olika skatteförslag men förslag om förenklingar för enskilda näringsidkare lyser tyvärr med sin frånvaro.
I Sverige finns ungefär 800 000 enskilda näringsidkare som kan delas in i två ungefär lika stora grupper, en som baserar sin verksamhet på ett fastighetsinnehav och en som i högre grad är mindre enmansföretag utan anställda inom vitt skilda branscher. Drygt en kvarts miljon individer har sin huvudsakliga inkomst från sin enskilda näringsverksamhet.
Det har under de senaste åren tillsatts två olika utredningar i syfte att förenkla skattereglerna för denna grupp av företagare. Redan 2014 presenterades ett antal förslag i SOU 2014:68 men med undantag för något enstaka förslag har detta betänkande inte lett till några förändringar. Så sent som förra hösten avlämnades ånyo ett betänkande, SOU 2020:50, där ett antal förenklingsförslag presenterades. Vi har tidigare här på bloggen tagit upp de förslag som vi anser att man bör gå vidare med. Tillsammans med Fastighetsägarna, Företagarna och Lantbrukarnas riksförbund har vi benämnt detta Näringslivets förslag som innebär
Ändrad ordning på företagssparande och räntefördelning,
Slopad negativ räntefördelning och slopad särskild post,
Att räntefördelningen baseras på nettotillgångarna vid utgången av beskattningsåret,
Enhetlig behandling av skatteskulder i kapitalunderlaget, och
Slopad tillämpningsgräns för positiv räntefördelning.
Dessa tämligen tekniska men nog så bra förändringar skulle medför klara förenklingar för många enskilda näringsidkare, dessutom har förslagen väldigt liten budgetpåverkan. Med hänsyn till detta är det ytterst beklagligt att man ännu en gång valt att inte gå fram med några förenklingsförslag och vi efterlyser en vilja att faktiskt förbättra reglerna för denna antalsmässigt stora grupp av företagare.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
Kraftigt motstånd i Schweiz mot arvsskatt på ”superrika”

I söndags hölls folkomröstning i Schweiz om att införa en arvsskatt på 50 procent på arv och gåvor över 50 miljoner CHF och där intäkterna skulle gå till att lösa klimatkrisen och därmed ”nödvändig samhällsombyggnad”. Hela 79 procent röstade mot förslaget som drivits fram till en folkomröstning av u...
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer

Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
