Vad hände med förenklingarna för enskilda näringsidkare?
I budgetpropositionens som nyligen presenterades finns en mängd olika skatteförslag men förslag om förenklingar för enskilda näringsidkare lyser tyvärr med sin frånvaro.
I Sverige finns ungefär 800 000 enskilda näringsidkare som kan delas in i två ungefär lika stora grupper, en som baserar sin verksamhet på ett fastighetsinnehav och en som i högre grad är mindre enmansföretag utan anställda inom vitt skilda branscher. Drygt en kvarts miljon individer har sin huvudsakliga inkomst från sin enskilda näringsverksamhet.
Det har under de senaste åren tillsatts två olika utredningar i syfte att förenkla skattereglerna för denna grupp av företagare. Redan 2014 presenterades ett antal förslag i SOU 2014:68 men med undantag för något enstaka förslag har detta betänkande inte lett till några förändringar. Så sent som förra hösten avlämnades ånyo ett betänkande, SOU 2020:50, där ett antal förenklingsförslag presenterades. Vi har tidigare här på bloggen tagit upp de förslag som vi anser att man bör gå vidare med. Tillsammans med Fastighetsägarna, Företagarna och Lantbrukarnas riksförbund har vi benämnt detta Näringslivets förslag som innebär
Ändrad ordning på företagssparande och räntefördelning,
Slopad negativ räntefördelning och slopad särskild post,
Att räntefördelningen baseras på nettotillgångarna vid utgången av beskattningsåret,
Enhetlig behandling av skatteskulder i kapitalunderlaget, och
Slopad tillämpningsgräns för positiv räntefördelning.
Dessa tämligen tekniska men nog så bra förändringar skulle medför klara förenklingar för många enskilda näringsidkare, dessutom har förslagen väldigt liten budgetpåverkan. Med hänsyn till detta är det ytterst beklagligt att man ännu en gång valt att inte gå fram med några förenklingsförslag och vi efterlyser en vilja att faktiskt förbättra reglerna för denna antalsmässigt stora grupp av företagare.
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...
