Rekordkrånglig moms vid e-handel för plattformar och andra förmedlare
Det är få som förstår och fullt ut kan hantera momssystemet. Jag hade därför hoppats att förenkling skulle vara ledordet för framtidens momsregler, men känner mig nedslagen efter att ha försökt förstå EU:s e-handelspaket som börjar gälla under 2021 (sannolikt 1 juli). Detta paket (se prop. 2019/20:122) innebär bland annat:
att momsundantaget vid import av försändelser med lågt värde slopas;
att elektroniska marknadsplatser (plattformar) i vissa fall blir skattskyldiga vid försäljning från tredjeland (utanför EU),
att den särskilda ordningen MOSS utökas för användning vid omsättning av alla tjänster och för vissa varor; och
att nuvarande omsättningströskel för distansförsäljning av varor från andra EU-länder slopas och ersätts av en EU-gemensam tröskel.
Komplexiteten i lagstiftningen är av sällan skådat slag. Reglerna är både svåra att förstå och överblicka vilket medför många obesvarade frågor kring tillämpningen. Svenskt Näringsliv har därför tillsammans med Grant Thornton försökt skapa en överblick över reglerna och de frågor vi hittills stött på. Detta finns sammanställt i bifogat dokument som idag har översänts till Skatteverket och Tullverket.
Myndigheterna behöver ge sin syn på frågorna, inte minst vem som kommer att omfattas av reglerna. Tidigare har vi pekat på det centrala men oklara begreppet förmedling (se brev och kartläggning av PwC). Varken lagstiftaren eller momsutredningen (Fi 2016:06) har tagit tag i de 13 oklara förmedlingsbegrepp som finns i momslagen. Det återstår för Skatteverket att klargöra när verket anser att någon förmedlar i eget eller i annans namn vid handel inom Sverige och inom EU. Vidare måste även klargöras om denna bedömning påverkas av 2021 års regler då plattformar kan bli skattskyldiga när de möjliggör försäljningar från tredje land via ett elektroniskt gränssnitt.
Förändringar i företagens IT-system och momsrutiner sker inte automatiskt utan tar lång tid och är mycket kostsamt. Detta är särskilt problematiskt under pågående pandemi när många företag tvingats permittera personal och behöver fokusera sina resurser på att överleva.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).
Ny fastighetsmoms skapar fler problem än den löser
Förslagen i SOU 2026:24 (Moms vid uthyrning & överlåtelse av fastighet) hade ett viktigt uppdrag i att hantera ett EU-rättsligt problem vid fastighetsöverlåtelser och samtidigt se över den frivilliga lokalhyresmomsen.
Podd - De svenska skatteavtalen
De svenska skatteavtalen spelar en viktig roll för företagens möjligheter att investera och konkurrera internationellt. Genom att förhindra dubbelbeskattning skapar avtalen förutsägbara och långsiktiga spelregler för gränsöverskridande handel och investeringar.
Podd - Konkurrenskraftig bolagsskatt
I ett nytt avsnitt av Skattefrågan berättar Johan Hörberg om en ny rapport från Svenskt Näringsliv med förslag på hur det svenska bolagsskattesystemet kan stärkas. Bolagsskatten har central betydelse för investeringsviljan och förutsättningarna för långsiktig tillväxt.
Dags att ta internationella signaler på allvar
Svenskt Näringsliv (SN) publicerade nyligen en rapport i vilken ett antal reformförslag för en mer konkurrenskraftig svensk bolagsbeskattning presenteras. Målet är att stärka Sveriges investeringsklimat och långsiktiga tillväxt.
