Rekordkrånglig moms vid e-handel för plattformar och andra förmedlare
Det är få som förstår och fullt ut kan hantera momssystemet. Jag hade därför hoppats att förenkling skulle vara ledordet för framtidens momsregler, men känner mig nedslagen efter att ha försökt förstå EU:s e-handelspaket som börjar gälla under 2021 (sannolikt 1 juli). Detta paket (se prop. 2019/20:122) innebär bland annat:
att momsundantaget vid import av försändelser med lågt värde slopas;
att elektroniska marknadsplatser (plattformar) i vissa fall blir skattskyldiga vid försäljning från tredjeland (utanför EU),
att den särskilda ordningen MOSS utökas för användning vid omsättning av alla tjänster och för vissa varor; och
att nuvarande omsättningströskel för distansförsäljning av varor från andra EU-länder slopas och ersätts av en EU-gemensam tröskel.
Komplexiteten i lagstiftningen är av sällan skådat slag. Reglerna är både svåra att förstå och överblicka vilket medför många obesvarade frågor kring tillämpningen. Svenskt Näringsliv har därför tillsammans med Grant Thornton försökt skapa en överblick över reglerna och de frågor vi hittills stött på. Detta finns sammanställt i bifogat dokument som idag har översänts till Skatteverket och Tullverket.
Myndigheterna behöver ge sin syn på frågorna, inte minst vem som kommer att omfattas av reglerna. Tidigare har vi pekat på det centrala men oklara begreppet förmedling (se brev och kartläggning av PwC). Varken lagstiftaren eller momsutredningen (Fi 2016:06) har tagit tag i de 13 oklara förmedlingsbegrepp som finns i momslagen. Det återstår för Skatteverket att klargöra när verket anser att någon förmedlar i eget eller i annans namn vid handel inom Sverige och inom EU. Vidare måste även klargöras om denna bedömning påverkas av 2021 års regler då plattformar kan bli skattskyldiga när de möjliggör försäljningar från tredje land via ett elektroniskt gränssnitt.
Förändringar i företagens IT-system och momsrutiner sker inte automatiskt utan tar lång tid och är mycket kostsamt. Detta är särskilt problematiskt under pågående pandemi när många företag tvingats permittera personal och behöver fokusera sina resurser på att överleva.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...