Rekordkrånglig moms vid e-handel för plattformar och andra förmedlare
Det är få som förstår och fullt ut kan hantera momssystemet. Jag hade därför hoppats att förenkling skulle vara ledordet för framtidens momsregler, men känner mig nedslagen efter att ha försökt förstå EU:s e-handelspaket som börjar gälla under 2021 (sannolikt 1 juli). Detta paket (se prop. 2019/20:122) innebär bland annat:
att momsundantaget vid import av försändelser med lågt värde slopas;
att elektroniska marknadsplatser (plattformar) i vissa fall blir skattskyldiga vid försäljning från tredjeland (utanför EU),
att den särskilda ordningen MOSS utökas för användning vid omsättning av alla tjänster och för vissa varor; och
att nuvarande omsättningströskel för distansförsäljning av varor från andra EU-länder slopas och ersätts av en EU-gemensam tröskel.
Komplexiteten i lagstiftningen är av sällan skådat slag. Reglerna är både svåra att förstå och överblicka vilket medför många obesvarade frågor kring tillämpningen. Svenskt Näringsliv har därför tillsammans med Grant Thornton försökt skapa en överblick över reglerna och de frågor vi hittills stött på. Detta finns sammanställt i bifogat dokument som idag har översänts till Skatteverket och Tullverket.
Myndigheterna behöver ge sin syn på frågorna, inte minst vem som kommer att omfattas av reglerna. Tidigare har vi pekat på det centrala men oklara begreppet förmedling (se brev och kartläggning av PwC). Varken lagstiftaren eller momsutredningen (Fi 2016:06) har tagit tag i de 13 oklara förmedlingsbegrepp som finns i momslagen. Det återstår för Skatteverket att klargöra när verket anser att någon förmedlar i eget eller i annans namn vid handel inom Sverige och inom EU. Vidare måste även klargöras om denna bedömning påverkas av 2021 års regler då plattformar kan bli skattskyldiga när de möjliggör försäljningar från tredje land via ett elektroniskt gränssnitt.
Förändringar i företagens IT-system och momsrutiner sker inte automatiskt utan tar lång tid och är mycket kostsamt. Detta är särskilt problematiskt under pågående pandemi när många företag tvingats permittera personal och behöver fokusera sina resurser på att överleva.
Sluta skyll på EU - säkerställ i stället att svenska momsregler är EU:s bästa
Den svenska regeringen publicerade under hösten 63 konkreta regelförenklingar till EU-kommissionen så att företagens vardag blir lättare och stärker EU:s konkurrenskraft. Detta är lovvärt men trots regeringens förenklingsambitioner verkar svenska momsregler inte alls prioriteras. Företagen är oavlön...
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
