
Nya regler om anstånd och det skatterättsliga företrädaransvaret
Som en följd av den uppkomna coronakrisen är det tyvärr oundvikligt att vi kommer se att antal företag som inte kommer kunna betala sina skulder, inklusive skatteskulder. Det kommer i sin tur medföra att frågan om det skatterättsliga företrädaransvaret kommer aktualiseras i många fall.
Svenskt Näringsliv väckte tidigt frågan hos såväl regeringen som Skatteverket om hur företrädaransvaret förhåller sig till de nya reglerna om tillfälliga anstånd. Det är därför bra att Skatteverket idag publicerat ett ställningstagande som klargör att myndigheten i princip inte kommer göra företrädaransvaret gällande i de fall ett tillfälligt anstånd medgivits, och detta oavsett när ansökan har gjorts och anståndsbeslutet har fattats. Ställningstagandet ansluter därmed till det synsätt Skatteverket hade i samband med de tillfälliga anstånd som infördes i samband med finanskrisen.
Den uppkomna ekonomiska krisen väcker dock fler frågor gällande företrädaransvar.
För att företrädaransvar ska kunna aktualiseras krävs enligt lagens ordalydelse att företrädaren agerat uppsåtligt eller varit grovt oaktsam. Domstolspraxis är här mycket sträng. För att ansvaret inte ska utlösas krävs i princip att företrädaren senast på förfallodagen vidtar åtgärder för att avveckla den juridiska personens skulder genom ansökan om konkurs eller företagsrekonstruktion alternativt genom betalningsinställelse som följs av en ansökan om ackord eller konkurs. Att driva företaget vidare utan sådana åtgärder anses således regelmässigt innebära att företrädaren varit grovt oaktsam.
Svenskt Näringsliv har sedan lång tid engagerat sig i företrädaransvaret som sådant, inte minst utifrån de skadliga effekter som följer med den strikta domstolspraxisen. Se bland annat Svenskt Näringslivs rapporter från 2019 och 2013.
Den ekonomiska kris vi nu ser utvecklas väldigt fort, vilket gör det ytterst svårt eller t.o.m. omöjligt för många företrädare att avgöra om den uppkomna situationen kan lösas eller inte. Att driva sitt företag vidare i förhoppning om att läget kommer att förbättras eller stabiliseras under kommande månader, eller utifrån perspektivet att man kan förvänta sig stödåtgärder borde inte anses vara grovt oaktsamt. Med hänsyn till företrädaransvarets långtgående ekonomiska konsekvenser uppmanar vi Skatteverket att, utöver den vägledning som nu lämnats avseende de s.k. tillfälliga anstånden, se över hur myndigheten ska tillämpa reglerna med beaktande av den aktuella krisen. Det vore exempelvis märkligt om företrädare för ett företag som söker och erhåller sådant anstånd som kan ges vid synnerliga skäl riskerar hamna i ett sämre läge än om företaget ansökt om och erhållit det (dyrare) tillfälliga anståndet. Sedan har vi de situationer när anstånd inte har sökts. Även här finns anledning för Skatteverket att överväga vägledning om att en mindre strikt tillämpning kommer att göras…
Sluta skyll på EU - säkerställ i stället att svenska momsregler är EU:s bästa
Den svenska regeringen publicerade under hösten 63 konkreta regelförenklingar till EU-kommissionen så att företagens vardag blir lättare och stärker EU:s konkurrenskraft. Detta är lovvärt men trots regeringens förenklingsambitioner verkar svenska momsregler inte alls prioriteras. Företagen är oavlön...
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...