
Revisionsplikt – lyckad reform under hot?
Revisionsplikten avskaffades i november 2010. Undantaget omfattar bara mycket små aktiebolag (högst 3 miljoner kronor i nettoomsättning; 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 anställda). Trots denna begränsning innebär det slopade kravet på revision stora minskade kostnader för företagen, motsvarande cirka 4,5 miljarder kronor per år.
Det krävs dock fortsatta reformer i förbättrande riktning för att vi ska vara konkurrenskraftiga mot vår omvärld. EU-gränsen för undantag från revisionsplikt ligger betydligt över den svenska gränsen (8 miljoner euro i nettoomsättning; 4 miljoner euro i balansomslutning och 50 anställda). Samtliga EU-länder har undantag från revisionsplikt och i dagsläget ligger Sverige på plats 26 av 28 när det gäller gränsen för undantag. Flera viktiga länder, bl.a. Tyskland, Nederländerna och Storbritannien, utnyttjar maximalt tillåtna gränsvärden. Våra grannländer i Norden – utom Finland – har också väsentligt högre gränsvärden för undantag än Sverige. Om undantaget från revisionsplikt sätts till EU:s maximala gränsvärden skulle ytterligare cirka 100 000 aktiebolag ha möjlighet att välja bort revision, med ytterligare minskade kostnader som följd. Genom att inte utnyttja möjligheten till maximala undantag får svenska företag högre påtvingade kostnader än företag i andra EU-länder. Företagen bör själva få avgöra om revision är en värdefull tjänst. Undantaget från revisionsplikt bör därför snarast höjas till det som är tillåtet enligt EU-reglerna. Det är därför glädjande att majoriteten i Civilutskottet anser att Riksdagen ska tillkännage för regeringen att den bör ta initiativ till att överväga om fler företag kan undantas från revisionsplikten.
Reformen framstår dock som hotad. Riksrevisionen ska under 2017 genomföra en granskning av avskaffandet av revisionsplikten, bl.a. mot bakgrund av att Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten har påstått att reformen leder till minskade skatteintäkter och ökad ekonomisk brottslighet. Det underlag som Ekobrottsmyndigheten presenterat visar dock inte att brottsligheten ökat bland företag som valt bort revision, vilket också Svenskt Näringsliv påtalat.
EU:s DAC-recast: En välkommen men alltför försiktig reform
Den 24 juni presenterade EU-kommissionen sitt länge väntade förslag på en fullständig omarbetning av DAC-direktivet – det regelverk som styr informationsutbytet i skattefrågor inom unionen. Förslaget utlovar förenkling och minskad administrativ börda. Men räcker det? Svaret, för den som följt debatt...
Tax Omnibus – välkomna förenklingar, men kommer medlemsstaterna leverera?
Som utlovat presenterade EU-kommissionen den 24 juni sin Tax Omnibus – ett omfattande paket med förslag till förenklingar på skatteområdet. Förslaget markerar ett välkommet fokusskifte i EU:s skattepolitik. Samma dag presenterades även ett förslag till omarbetning av DAC-direktivet, det sk DAC-recas...
Skattefrågor till Mathias Tegnér
Nytt avsnitt av podden Skattefrågan som gästas av riksdagsledamoten Mathias Tegnér från Tyresö. I podden berättar han om sin bok Världens mest framgångsrika land från 2022 där han skriver om politik som främjar tillväxt och innovationer - både i ett historiskt perspektiv och framåtblickande. I riksd...
Ett viktigt steg mot modernare avdragsregler för sponsring

Regeringen har överlämnat en lagrådsremiss om utvidgad avdragsrätt för sponsring. Det är välkommet att de synpunkter som under lång tid framförts från näringslivet nu har fått stort genomslag i lagstiftningsarbetet.
Zero VAT - a prescription for healthcare, social care & education
In the report “High VAT Rates and Exemptions for Welfare Services – A Toxic Cocktail”, we propose changes and improvements aimed at creating a simpler, more transparent and more logical VAT framework that supports the development of welfare services.
Sverige tar ett steg mot ett mer konkurrenskraftigt FoU-klimat

Regeringens lagrådsremiss om skatteincitament för forskning och utveckling innehåller flera välkomna förslag rörande FoU-avdraget och expertskatten. För att förslagen ska få full effekt krävs dock att Skatteverkets och domstolarnas tillämpning präglas av ett mer näringslivsorienterat och dynamiskt ...