
Revisionsplikt – lyckad reform under hot?
Revisionsplikten avskaffades i november 2010. Undantaget omfattar bara mycket små aktiebolag (högst 3 miljoner kronor i nettoomsättning; 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 anställda). Trots denna begränsning innebär det slopade kravet på revision stora minskade kostnader för företagen, motsvarande cirka 4,5 miljarder kronor per år.
Det krävs dock fortsatta reformer i förbättrande riktning för att vi ska vara konkurrenskraftiga mot vår omvärld. EU-gränsen för undantag från revisionsplikt ligger betydligt över den svenska gränsen (8 miljoner euro i nettoomsättning; 4 miljoner euro i balansomslutning och 50 anställda). Samtliga EU-länder har undantag från revisionsplikt och i dagsläget ligger Sverige på plats 26 av 28 när det gäller gränsen för undantag. Flera viktiga länder, bl.a. Tyskland, Nederländerna och Storbritannien, utnyttjar maximalt tillåtna gränsvärden. Våra grannländer i Norden – utom Finland – har också väsentligt högre gränsvärden för undantag än Sverige. Om undantaget från revisionsplikt sätts till EU:s maximala gränsvärden skulle ytterligare cirka 100 000 aktiebolag ha möjlighet att välja bort revision, med ytterligare minskade kostnader som följd. Genom att inte utnyttja möjligheten till maximala undantag får svenska företag högre påtvingade kostnader än företag i andra EU-länder. Företagen bör själva få avgöra om revision är en värdefull tjänst. Undantaget från revisionsplikt bör därför snarast höjas till det som är tillåtet enligt EU-reglerna. Det är därför glädjande att majoriteten i Civilutskottet anser att Riksdagen ska tillkännage för regeringen att den bör ta initiativ till att överväga om fler företag kan undantas från revisionsplikten.
Reformen framstår dock som hotad. Riksrevisionen ska under 2017 genomföra en granskning av avskaffandet av revisionsplikten, bl.a. mot bakgrund av att Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten har påstått att reformen leder till minskade skatteintäkter och ökad ekonomisk brottslighet. Det underlag som Ekobrottsmyndigheten presenterat visar dock inte att brottsligheten ökat bland företag som valt bort revision, vilket också Svenskt Näringsliv påtalat.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...