
Revisionsplikt – lyckad reform under hot?
Revisionsplikten avskaffades i november 2010. Undantaget omfattar bara mycket små aktiebolag (högst 3 miljoner kronor i nettoomsättning; 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 anställda). Trots denna begränsning innebär det slopade kravet på revision stora minskade kostnader för företagen, motsvarande cirka 4,5 miljarder kronor per år.
Det krävs dock fortsatta reformer i förbättrande riktning för att vi ska vara konkurrenskraftiga mot vår omvärld. EU-gränsen för undantag från revisionsplikt ligger betydligt över den svenska gränsen (8 miljoner euro i nettoomsättning; 4 miljoner euro i balansomslutning och 50 anställda). Samtliga EU-länder har undantag från revisionsplikt och i dagsläget ligger Sverige på plats 26 av 28 när det gäller gränsen för undantag. Flera viktiga länder, bl.a. Tyskland, Nederländerna och Storbritannien, utnyttjar maximalt tillåtna gränsvärden. Våra grannländer i Norden – utom Finland – har också väsentligt högre gränsvärden för undantag än Sverige. Om undantaget från revisionsplikt sätts till EU:s maximala gränsvärden skulle ytterligare cirka 100 000 aktiebolag ha möjlighet att välja bort revision, med ytterligare minskade kostnader som följd. Genom att inte utnyttja möjligheten till maximala undantag får svenska företag högre påtvingade kostnader än företag i andra EU-länder. Företagen bör själva få avgöra om revision är en värdefull tjänst. Undantaget från revisionsplikt bör därför snarast höjas till det som är tillåtet enligt EU-reglerna. Det är därför glädjande att majoriteten i Civilutskottet anser att Riksdagen ska tillkännage för regeringen att den bör ta initiativ till att överväga om fler företag kan undantas från revisionsplikten.
Reformen framstår dock som hotad. Riksrevisionen ska under 2017 genomföra en granskning av avskaffandet av revisionsplikten, bl.a. mot bakgrund av att Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten har påstått att reformen leder till minskade skatteintäkter och ökad ekonomisk brottslighet. Det underlag som Ekobrottsmyndigheten presenterat visar dock inte att brottsligheten ökat bland företag som valt bort revision, vilket också Svenskt Näringsliv påtalat.
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...