
Revisionsplikt – lyckad reform under hot?
Revisionsplikten avskaffades i november 2010. Undantaget omfattar bara mycket små aktiebolag (högst 3 miljoner kronor i nettoomsättning; 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 anställda). Trots denna begränsning innebär det slopade kravet på revision stora minskade kostnader för företagen, motsvarande cirka 4,5 miljarder kronor per år.
Det krävs dock fortsatta reformer i förbättrande riktning för att vi ska vara konkurrenskraftiga mot vår omvärld. EU-gränsen för undantag från revisionsplikt ligger betydligt över den svenska gränsen (8 miljoner euro i nettoomsättning; 4 miljoner euro i balansomslutning och 50 anställda). Samtliga EU-länder har undantag från revisionsplikt och i dagsläget ligger Sverige på plats 26 av 28 när det gäller gränsen för undantag. Flera viktiga länder, bl.a. Tyskland, Nederländerna och Storbritannien, utnyttjar maximalt tillåtna gränsvärden. Våra grannländer i Norden – utom Finland – har också väsentligt högre gränsvärden för undantag än Sverige. Om undantaget från revisionsplikt sätts till EU:s maximala gränsvärden skulle ytterligare cirka 100 000 aktiebolag ha möjlighet att välja bort revision, med ytterligare minskade kostnader som följd. Genom att inte utnyttja möjligheten till maximala undantag får svenska företag högre påtvingade kostnader än företag i andra EU-länder. Företagen bör själva få avgöra om revision är en värdefull tjänst. Undantaget från revisionsplikt bör därför snarast höjas till det som är tillåtet enligt EU-reglerna. Det är därför glädjande att majoriteten i Civilutskottet anser att Riksdagen ska tillkännage för regeringen att den bör ta initiativ till att överväga om fler företag kan undantas från revisionsplikten.
Reformen framstår dock som hotad. Riksrevisionen ska under 2017 genomföra en granskning av avskaffandet av revisionsplikten, bl.a. mot bakgrund av att Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten har påstått att reformen leder till minskade skatteintäkter och ökad ekonomisk brottslighet. Det underlag som Ekobrottsmyndigheten presenterat visar dock inte att brottsligheten ökat bland företag som valt bort revision, vilket också Svenskt Näringsliv påtalat.
Skattefrågor till Fredrik Rosengren
Sedan i våras är Fredrik Rosengren Skatteverkets generaldirektör. Närmast kommer han från Kronofogdemyndigheten men innan dess har han en lång bakgrund på Skatteverket i andra chefsroller.
Kalifornien säger nej till miljardärsskatt

Väljarna i Kalifornien har nu sagt nej till en ny förmögenhetsskatt på miljardärer. Med röstsiffrorna 52,8 mot 47,2 procent konstaterar AP att resultatet nu är klart.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).
Ny fastighetsmoms skapar fler problem än den löser
Förslagen i SOU 2026:24 (Moms vid uthyrning & överlåtelse av fastighet) hade ett viktigt uppdrag i att hantera ett EU-rättsligt problem vid fastighetsöverlåtelser och samtidigt se över den frivilliga lokalhyresmomsen.
Podd - De svenska skatteavtalen
De svenska skatteavtalen spelar en viktig roll för företagens möjligheter att investera och konkurrera internationellt. Genom att förhindra dubbelbeskattning skapar avtalen förutsägbara och långsiktiga spelregler för gränsöverskridande handel och investeringar.