
Revisionsplikt – lyckad reform under hot?
Revisionsplikten avskaffades i november 2010. Undantaget omfattar bara mycket små aktiebolag (högst 3 miljoner kronor i nettoomsättning; 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 anställda). Trots denna begränsning innebär det slopade kravet på revision stora minskade kostnader för företagen, motsvarande cirka 4,5 miljarder kronor per år.
Det krävs dock fortsatta reformer i förbättrande riktning för att vi ska vara konkurrenskraftiga mot vår omvärld. EU-gränsen för undantag från revisionsplikt ligger betydligt över den svenska gränsen (8 miljoner euro i nettoomsättning; 4 miljoner euro i balansomslutning och 50 anställda). Samtliga EU-länder har undantag från revisionsplikt och i dagsläget ligger Sverige på plats 26 av 28 när det gäller gränsen för undantag. Flera viktiga länder, bl.a. Tyskland, Nederländerna och Storbritannien, utnyttjar maximalt tillåtna gränsvärden. Våra grannländer i Norden – utom Finland – har också väsentligt högre gränsvärden för undantag än Sverige. Om undantaget från revisionsplikt sätts till EU:s maximala gränsvärden skulle ytterligare cirka 100 000 aktiebolag ha möjlighet att välja bort revision, med ytterligare minskade kostnader som följd. Genom att inte utnyttja möjligheten till maximala undantag får svenska företag högre påtvingade kostnader än företag i andra EU-länder. Företagen bör själva få avgöra om revision är en värdefull tjänst. Undantaget från revisionsplikt bör därför snarast höjas till det som är tillåtet enligt EU-reglerna. Det är därför glädjande att majoriteten i Civilutskottet anser att Riksdagen ska tillkännage för regeringen att den bör ta initiativ till att överväga om fler företag kan undantas från revisionsplikten.
Reformen framstår dock som hotad. Riksrevisionen ska under 2017 genomföra en granskning av avskaffandet av revisionsplikten, bl.a. mot bakgrund av att Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten har påstått att reformen leder till minskade skatteintäkter och ökad ekonomisk brottslighet. Det underlag som Ekobrottsmyndigheten presenterat visar dock inte att brottsligheten ökat bland företag som valt bort revision, vilket också Svenskt Näringsliv påtalat.
Podd - De svenska skatteavtalen
De svenska skatteavtalen spelar en viktig roll för företagens möjligheter att investera och konkurrera internationellt. Genom att förhindra dubbelbeskattning skapar avtalen förutsägbara och långsiktiga spelregler för gränsöverskridande handel och investeringar.
Podd - Konkurrenskraftig bolagsskatt
I ett nytt avsnitt av Skattefrågan berättar Johan Hörberg om en ny rapport från Svenskt Näringsliv med förslag på hur det svenska bolagsskattesystemet kan stärkas. Bolagsskatten har central betydelse för investeringsviljan och förutsättningarna för långsiktig tillväxt.
Dags att ta internationella signaler på allvar
Svenskt Näringsliv (SN) publicerade nyligen en rapport i vilken ett antal reformförslag för en mer konkurrenskraftig svensk bolagsbeskattning presenteras. Målet är att stärka Sveriges investeringsklimat och långsiktiga tillväxt.
Podd - En giftig cocktail
Nytt poddavsnitt där Oscar Brissle och Anna Sandberg Nilsson berättar om en ny rapport som presenterades i samband med Svenskt Näringslivs tillväxtvecka.
Svenskt Näringslivs välkomnar Tax Omnibus men efterfrågar tydligare förenklingar
Svenskt Näringsliv ansluter i sitt remissvar den 5 oktober om EU-kommissionens förslag om Taxation Omnibus till vad Näringslivets Skattedelegation (NSD) har anfört. Förslaget är ett omfattande paket för förenkling av EU:s regler om direkt beskattning.
Kan man vinna på sänkt marginalskatt?
I ett nytt avsnitt av Skattefrågan beskriver Fredrik Carlgren vilka effekter sänkta marginalskatter kan få på kort och lång sikt. Utgångspunkten är en rapport som presenterades under Svenskt Näringslivs tillväxtvecka och som analyserar olika alternativ för sänkt marginalskatt.