
Förslag om finansskatt ute på remiss
Regeringen bestämde sig under 2015 för att finanssektorn borde beskattas hårdare, därför tillsattes en utredning med uppdrag att ta fram ett förslag på hur detta kan ske. Utredningen presenterade sitt förslag under slutet av 2016 och det har sedan skickats ut på remiss. Senast den 15 februari ska remissinstanserna inkommit med sina synpunkter
Den nya skatten, som kallas finansiell verksamhetsskatt, innebär att alla företag som tillhandahåller en finansiell tjänst eller försäkringstjänst enligt huvudregeln ska betala 15 % av sina lönekostnader i skatt. Skatten fungerar alltså ungefär som en extra socialavgift. Förslaget innebär också att företag som köper in finansiella tjänster och försäkringstjänster från utlandet ska betala finansskatt. För de företag som inte enbart sysslar med att sälja finansiella tjänster eller försäkringstjänster finns möjlighet att göra en uppdelning av lönekostnaderna, så att skatten endast tas ut på en del av dessa. Uppdelningen ska i första hand ske baserat på hur stor del av den totala omsättningen som utgörs av försäljning och inköp från utlandet av finansiella tjänster och försäkringstjänster.
Förslaget träffar mycket brett och innebär att finansskatt kommer behöva betalas av flera hundratusen företag. Väldigt få av dessa är finansiella företag. Exempel på företag som kan träffas är elektronikbutiken som säljer en tv med försäkring eller bilhandlaren som ordnar med finansiering av bilköpet.
Förslaget till finansskatt baseras på momsreglerna, som är bland de krångligaste skatteregler vi har i Sverige. Det innebär att finansskatten kommer vara mycket administrativt betungande att hantera. Även om ett företag i slutändan inte kommer betala så mycket i finansskatt, så kommer kostnaden för att hantera skatten vara stor.
I mitten på februari ska alltså remissen vara besvarad. Den som är intresserad av att ta del av förslaget kan hitta det här.
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer

Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
Bokföringsnämnden slås ihop med Revisorsinspektionen
Som ett led i att se över verksamheten i mindre myndigheter har regeringen fattat ett beslut om att Bokföringsnämnden ska införlivas med Revisorsinspektionen. Bokföringsnämnden upphör som egen myndighet vid utgången av 2026. Bokföringsnämnden ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed och nämn...
Franska ”löntagarfonder”

Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.