
Förslag om finansskatt ute på remiss
Regeringen bestämde sig under 2015 för att finanssektorn borde beskattas hårdare, därför tillsattes en utredning med uppdrag att ta fram ett förslag på hur detta kan ske. Utredningen presenterade sitt förslag under slutet av 2016 och det har sedan skickats ut på remiss. Senast den 15 februari ska remissinstanserna inkommit med sina synpunkter
Den nya skatten, som kallas finansiell verksamhetsskatt, innebär att alla företag som tillhandahåller en finansiell tjänst eller försäkringstjänst enligt huvudregeln ska betala 15 % av sina lönekostnader i skatt. Skatten fungerar alltså ungefär som en extra socialavgift. Förslaget innebär också att företag som köper in finansiella tjänster och försäkringstjänster från utlandet ska betala finansskatt. För de företag som inte enbart sysslar med att sälja finansiella tjänster eller försäkringstjänster finns möjlighet att göra en uppdelning av lönekostnaderna, så att skatten endast tas ut på en del av dessa. Uppdelningen ska i första hand ske baserat på hur stor del av den totala omsättningen som utgörs av försäljning och inköp från utlandet av finansiella tjänster och försäkringstjänster.
Förslaget träffar mycket brett och innebär att finansskatt kommer behöva betalas av flera hundratusen företag. Väldigt få av dessa är finansiella företag. Exempel på företag som kan träffas är elektronikbutiken som säljer en tv med försäkring eller bilhandlaren som ordnar med finansiering av bilköpet.
Förslaget till finansskatt baseras på momsreglerna, som är bland de krångligaste skatteregler vi har i Sverige. Det innebär att finansskatten kommer vara mycket administrativt betungande att hantera. Även om ett företag i slutändan inte kommer betala så mycket i finansskatt, så kommer kostnaden för att hantera skatten vara stor.
I mitten på februari ska alltså remissen vara besvarad. Den som är intresserad av att ta del av förslaget kan hitta det här.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...