
Förslag om finansskatt ute på remiss
Regeringen bestämde sig under 2015 för att finanssektorn borde beskattas hårdare, därför tillsattes en utredning med uppdrag att ta fram ett förslag på hur detta kan ske. Utredningen presenterade sitt förslag under slutet av 2016 och det har sedan skickats ut på remiss. Senast den 15 februari ska remissinstanserna inkommit med sina synpunkter
Den nya skatten, som kallas finansiell verksamhetsskatt, innebär att alla företag som tillhandahåller en finansiell tjänst eller försäkringstjänst enligt huvudregeln ska betala 15 % av sina lönekostnader i skatt. Skatten fungerar alltså ungefär som en extra socialavgift. Förslaget innebär också att företag som köper in finansiella tjänster och försäkringstjänster från utlandet ska betala finansskatt. För de företag som inte enbart sysslar med att sälja finansiella tjänster eller försäkringstjänster finns möjlighet att göra en uppdelning av lönekostnaderna, så att skatten endast tas ut på en del av dessa. Uppdelningen ska i första hand ske baserat på hur stor del av den totala omsättningen som utgörs av försäljning och inköp från utlandet av finansiella tjänster och försäkringstjänster.
Förslaget träffar mycket brett och innebär att finansskatt kommer behöva betalas av flera hundratusen företag. Väldigt få av dessa är finansiella företag. Exempel på företag som kan träffas är elektronikbutiken som säljer en tv med försäkring eller bilhandlaren som ordnar med finansiering av bilköpet.
Förslaget till finansskatt baseras på momsreglerna, som är bland de krångligaste skatteregler vi har i Sverige. Det innebär att finansskatten kommer vara mycket administrativt betungande att hantera. Även om ett företag i slutändan inte kommer betala så mycket i finansskatt, så kommer kostnaden för att hantera skatten vara stor.
I mitten på februari ska alltså remissen vara besvarad. Den som är intresserad av att ta del av förslaget kan hitta det här.
OECD:s side-by-side paket – en avtalsmässig knockout för USA
Dagens överenskommelse innebär i praktiken spiken i kistan för möjligheten att få ett globalt minimiskattesystem på plats, skriver skatteexpert Claes Hammarstedt.
Sluta skyll på EU - säkerställ i stället att svenska momsregler är EU:s bästa
Den svenska regeringen publicerade under hösten 63 konkreta regelförenklingar till EU-kommissionen så att företagens vardag blir lättare och stärker EU:s konkurrenskraft. Detta är lovvärt men trots regeringens förenklingsambitioner verkar svenska momsregler inte alls prioriteras. Företagen är oavlön...
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.