Digitalmomsen är ett första steg, men våga ta tag i helheten
Momsreglerna tillhör de mest krångliga reglerna som företagen, skatteverk och domstolar har att tillämpa. Momsen, tillsammans med redovisningsreglerna, toppar också vad gäller regelbörda.
Det är bra att nu regeringen aktivt arbetar på EU-nivå för att lösa digitalmomsen (DN debatt). Men det är dags att regeringen är aktiva i att även ta ett bredare grepp om skattebasen nu när skattesatserna (Reform of VAT rates) diskuteras inom EU:s handlingsplan för moms. Momsskattesatserna är som vi vet ett kärt ämne som gärna diskuteras. Däremot saknas en diskussion kring skattebasens storlek, effekterna av undantagen som ger s.k. dold moms och kumulativa effekter.
Undantagna transaktioner brukar kallas för momsfria men momsfritt är inte fritt från moms utan är belastade med dold moms som ger s.k. kumulativa effekter. Dold moms medför flera problem i samhället som att förskolor och äldreomsorg har svårt att få tag på lokaler, att egenarbete uppmuntras istället för att köpa in tjänster och att investeringar skjuts på framtiden. Även konsumenten drabbas i form av dold dubbelbeskattning eller att vissa transaktioner inte alls blir av. Detta i sin tur hindrar tillväxt och samhällsutveckling.
Svenskt Näringslivs rapport Momsens skattebas och skattesatser – ett inspel till EU:s handlingsplan för moms sammanfattar svenska och internationella kartläggningar i ämnet och kan ge en grund för fortsatt och fördjupad diskussion hur vi från svensk sida vill att momsens skattebas och skattesatser ska utformas i framtiden.
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Johan Hörberg
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Fredrik Carlgren
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Sofia Bildstein-Hagberg
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...