År 2017 blir det fokus på skatterna
Aktiviteten på skatteområdet är hög just nu. Det handlar bland annat om engagerade företagare, befintliga och kommande utspel i svensk politik och den internationella utvecklingen.
Bland företagare är engagemanget stort och många är bekymrade över hinder, problem och oklarheter som följer av regelverken. Inte minst bland de mindre företagen med aktiva ägare är många bekymrade över illavarslande förslag om försämringar för entreprenörer men också mycket annat såsom dyra pålagor på arbete, momskrångel och nya punktskatter.
Från regeringshåll har de senaste åren ett stort antal skärpningar genomförts eller aviserats och ytterligare ett antal utredningsförslag är på väg. Totalt handlar det om skattehöjningar på mer än 60 miljarder kr. Flera stora utredningsförslag ska behandlas kommande år, bl.a. om entreprenörsskatt, finansskatt, flygskatt och vägslitageskatt. Därtill lär regeringen behöva komma med besked om bolagsbeskattningens ränteavdragsregler.
Internationellt är samtidigt många betydande förändringar i antågande. Det mesta pekar på rejäla skattelättnader i bl.a. USA och Storbritannien, som följd av presidentskiftet respektive Brexit. Bland internationella organisationer som OECD och EU pågår parallellt omfattande processer som kommer ändra spelplanen. Framför allt de stora utvecklingsländerna flyttar fram sina positioner och kommer i ökad utsträckning göra anspråk på skattebaserna.
I denna snabbt föränderliga värld är det avgörande att lyfta fram de aspekter som handlar om konkurrenskraft. Sverige behöver använda skatterna som konkurrensmedel och först åtgärda det som är mest skadligt. I takt med skatterna åtgärdas, förbättras ekonomins tillväxtförmåga och skattebaserna växer. Därmed kan inkomsterna öka och utrymme skapas för att åtgärda de som står näst i tur bland tillväxthämmande skatter. Generella åtgärder främjar hela näringslivet och undviker snedvridningar som ofta uppstår av selektiva åtgärder.
Utgångsläget är visserligen besvärligt med högt totalt skatteuttag, många områden där reglerna fungerar dåligt och hot om ytterligare försämringar. Men samtidigt innebär detta att det finns stor potential för förbättringar. Den omfångsrika agendan inför året borgar också för att det 2017 blir fokus på skatterna. Sverige behöver många skattereformer och det är angeläget att det blir rätt skattereformer som stärker vår konkurrenskraft.
Skattefrågor till Fredrik Rosengren
Sedan i våras är Fredrik Rosengren Skatteverkets generaldirektör. Närmast kommer han från Kronofogdemyndigheten men innan dess har han en lång bakgrund på Skatteverket i andra chefsroller.
Kalifornien säger nej till miljardärsskatt

Väljarna i Kalifornien har nu sagt nej till en ny förmögenhetsskatt på miljardärer. Med röstsiffrorna 52,8 mot 47,2 procent konstaterar AP att resultatet nu är klart.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).
Ny fastighetsmoms skapar fler problem än den löser
Förslagen i SOU 2026:24 (Moms vid uthyrning & överlåtelse av fastighet) hade ett viktigt uppdrag i att hantera ett EU-rättsligt problem vid fastighetsöverlåtelser och samtidigt se över den frivilliga lokalhyresmomsen.
Podd - De svenska skatteavtalen
De svenska skatteavtalen spelar en viktig roll för företagens möjligheter att investera och konkurrera internationellt. Genom att förhindra dubbelbeskattning skapar avtalen förutsägbara och långsiktiga spelregler för gränsöverskridande handel och investeringar.
