År 2017 blir det fokus på skatterna
Aktiviteten på skatteområdet är hög just nu. Det handlar bland annat om engagerade företagare, befintliga och kommande utspel i svensk politik och den internationella utvecklingen.
Bland företagare är engagemanget stort och många är bekymrade över hinder, problem och oklarheter som följer av regelverken. Inte minst bland de mindre företagen med aktiva ägare är många bekymrade över illavarslande förslag om försämringar för entreprenörer men också mycket annat såsom dyra pålagor på arbete, momskrångel och nya punktskatter.
Från regeringshåll har de senaste åren ett stort antal skärpningar genomförts eller aviserats och ytterligare ett antal utredningsförslag är på väg. Totalt handlar det om skattehöjningar på mer än 60 miljarder kr. Flera stora utredningsförslag ska behandlas kommande år, bl.a. om entreprenörsskatt, finansskatt, flygskatt och vägslitageskatt. Därtill lär regeringen behöva komma med besked om bolagsbeskattningens ränteavdragsregler.
Internationellt är samtidigt många betydande förändringar i antågande. Det mesta pekar på rejäla skattelättnader i bl.a. USA och Storbritannien, som följd av presidentskiftet respektive Brexit. Bland internationella organisationer som OECD och EU pågår parallellt omfattande processer som kommer ändra spelplanen. Framför allt de stora utvecklingsländerna flyttar fram sina positioner och kommer i ökad utsträckning göra anspråk på skattebaserna.
I denna snabbt föränderliga värld är det avgörande att lyfta fram de aspekter som handlar om konkurrenskraft. Sverige behöver använda skatterna som konkurrensmedel och först åtgärda det som är mest skadligt. I takt med skatterna åtgärdas, förbättras ekonomins tillväxtförmåga och skattebaserna växer. Därmed kan inkomsterna öka och utrymme skapas för att åtgärda de som står näst i tur bland tillväxthämmande skatter. Generella åtgärder främjar hela näringslivet och undviker snedvridningar som ofta uppstår av selektiva åtgärder.
Utgångsläget är visserligen besvärligt med högt totalt skatteuttag, många områden där reglerna fungerar dåligt och hot om ytterligare försämringar. Men samtidigt innebär detta att det finns stor potential för förbättringar. Den omfångsrika agendan inför året borgar också för att det 2017 blir fokus på skatterna. Sverige behöver många skattereformer och det är angeläget att det blir rätt skattereformer som stärker vår konkurrenskraft.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...