År 2017 blir det fokus på skatterna
Aktiviteten på skatteområdet är hög just nu. Det handlar bland annat om engagerade företagare, befintliga och kommande utspel i svensk politik och den internationella utvecklingen.
Bland företagare är engagemanget stort och många är bekymrade över hinder, problem och oklarheter som följer av regelverken. Inte minst bland de mindre företagen med aktiva ägare är många bekymrade över illavarslande förslag om försämringar för entreprenörer men också mycket annat såsom dyra pålagor på arbete, momskrångel och nya punktskatter.
Från regeringshåll har de senaste åren ett stort antal skärpningar genomförts eller aviserats och ytterligare ett antal utredningsförslag är på väg. Totalt handlar det om skattehöjningar på mer än 60 miljarder kr. Flera stora utredningsförslag ska behandlas kommande år, bl.a. om entreprenörsskatt, finansskatt, flygskatt och vägslitageskatt. Därtill lär regeringen behöva komma med besked om bolagsbeskattningens ränteavdragsregler.
Internationellt är samtidigt många betydande förändringar i antågande. Det mesta pekar på rejäla skattelättnader i bl.a. USA och Storbritannien, som följd av presidentskiftet respektive Brexit. Bland internationella organisationer som OECD och EU pågår parallellt omfattande processer som kommer ändra spelplanen. Framför allt de stora utvecklingsländerna flyttar fram sina positioner och kommer i ökad utsträckning göra anspråk på skattebaserna.
I denna snabbt föränderliga värld är det avgörande att lyfta fram de aspekter som handlar om konkurrenskraft. Sverige behöver använda skatterna som konkurrensmedel och först åtgärda det som är mest skadligt. I takt med skatterna åtgärdas, förbättras ekonomins tillväxtförmåga och skattebaserna växer. Därmed kan inkomsterna öka och utrymme skapas för att åtgärda de som står näst i tur bland tillväxthämmande skatter. Generella åtgärder främjar hela näringslivet och undviker snedvridningar som ofta uppstår av selektiva åtgärder.
Utgångsläget är visserligen besvärligt med högt totalt skatteuttag, många områden där reglerna fungerar dåligt och hot om ytterligare försämringar. Men samtidigt innebär detta att det finns stor potential för förbättringar. Den omfångsrika agendan inför året borgar också för att det 2017 blir fokus på skatterna. Sverige behöver många skattereformer och det är angeläget att det blir rätt skattereformer som stärker vår konkurrenskraft.
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...
