Ska fackavgiften skattesubventioneras?
Regeringen har föreslagit att fackföreningsavgift ska ge rätt till en skattereduktion på 25 %. Det är inte första gången fackavgiften kan ge rätt till skattelättnader. Senaste gången detta var fallet var mellan år 2002 och 2006. Nu föreslås alltså att den skattereduktion som då fanns återinförs.
Ett av huvudskälen bakom förslaget är att vad regeringen kallar likabehandling ska råda mellan arbetsgivare och arbetstagare. Idag kan arbetsgivare dra av delar av avgiften till en arbetsgivarorganisation. Någon sådan möjlighet finns inte för arbetstagare eftersom ett avdragsförbud gäller för levnadsomkostnader. Att använda likabehandling mellan arbetstagare och arbetsgivare som skäl är alltså inte särskilt övertygande. Skattesystemet är olika för företag och anställda. Företag kan som utgångspunkt dra av alla sina kostnader medan anställda har en mängd begränsningar. Detta hänger samman med att det är lättare för privatpersoner än företag att sammanblanda personliga kostnader med omkostnader i verksamheten. Att prata om likabehandling låter sig därför inte göras.
Som skäl anges också att möjliggöra hög organisationsgrad. Visserligen är hög organisationsgrad bland arbetsgivare och arbetstagare önskvärt men det saknas skäl att främja detta via selektiva skattelättnader och förslaget strider mot likabehandlingsprincipen.
Beskattningen av arbetsinkomster är idag hög. Därför är det välkommet att regeringen föreslår en sänkning av densamma. Sänkningen är dock begränsad till en viss grupp arbetstagare, de som är medlemmar i facket. Generella åtgärder, som sänkt marginalskatt, som kommer alla arbetstagare till del, är att föredra.
Svenskt Näringsliv remissyttrande över förslaget kan läsas här.
Sluta skyll på EU - säkerställ i stället att svenska momsregler är EU:s bästa
Den svenska regeringen publicerade under hösten 63 konkreta regelförenklingar till EU-kommissionen så att företagens vardag blir lättare och stärker EU:s konkurrenskraft. Detta är lovvärt men trots regeringens förenklingsambitioner verkar svenska momsregler inte alls prioriteras. Företagen är oavlön...
Anna Sandberg Nilsson
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Sofia Bildstein-Hagberg
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Fredrik Carlgren
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
Johan Fall
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...