
Skadligt förslag om att beskatta sjukvård
Regeringen har föreslagit att hälso- och sjukvård som betalas av arbetsgivaren ska förmånsbeskattas hos den anställda. Samtidigt föreslås att en avdragsrätt införs för arbetsgivaren. Förslaget till förmånsbeskattning har ett flertal brister, bland annat följande:
Finansdepartementet har inte insett arbetsgivares behov av att en anställd snabbt får adekvat vård för att kunna återgå i arbete utan dröjsmål. För en arbetsgivare kan en längre bortavaro av viktiga medarbetare innebära stora konsekvenser. Att arbetsgivare står för anställdas hälso- och sjukvårdskostnader har uppstått i detta syfte, inte för att tillhandahålla den anställda en förmån. I promemorian ses detta som vilken förmån som helst vilket det inte är. Det kan inte förväntas annat än att vissa anställda kommer vilja avstå från hälso- och sjukvård betald av arbetsgivaren om denna ska förmånsbeskattas.
Enligt förslaget ska hälso- och sjukvård förmånsbeskattas medan insatser som företagshälsovård, förebyggande behandling och rehabiliteringen självklart fortsatt inte ska förmånsbeskattas. I förslaget tycks det finnas en övertygelse om att det finns, eller är möjligt att skapa, en klar skiljelinje mellan dessa kategorier. Det gör det inte. En lagstiftning enligt förslaget kommer således leda till svåra gränsdragningsproblem, där arbetsgivaren måste avgöra om den aktuella insatsen ska anses vara skattefri eller skattepliktig. Gör arbetsgivaren fel bedömning kommer den anställda drabbas av detta. I slutändan finns risk att såväl företaget som den anställde påförs skattetillägg.
Regeringen har som mål att sjukpenningtalet ska minska till 9 dagar per försäkrad år 2020, bland annat mot bakgrund av att kostnaderna för sjukpenningen fördubblades mellan 2010 och 2016. Förslaget är mot bakgrund av denna målsättning svår att förstå. Att arbetsgivaren tar ett större ansvar för sina anställdas hälsa borde regeringen se som något positivt som kan hjälpa till att nå målet om minskad sjukfrånvaro. Nuvarande förslag framstår som kontraproduktivt och kan inte förväntas leda till annat än ökad sjukfrånvaro.
Sista dag att lämna synpunkter på förslaget är 24 november.
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...