
Skadligt förslag om att beskatta sjukvård
Regeringen har föreslagit att hälso- och sjukvård som betalas av arbetsgivaren ska förmånsbeskattas hos den anställda. Samtidigt föreslås att en avdragsrätt införs för arbetsgivaren. Förslaget till förmånsbeskattning har ett flertal brister, bland annat följande:
Finansdepartementet har inte insett arbetsgivares behov av att en anställd snabbt får adekvat vård för att kunna återgå i arbete utan dröjsmål. För en arbetsgivare kan en längre bortavaro av viktiga medarbetare innebära stora konsekvenser. Att arbetsgivare står för anställdas hälso- och sjukvårdskostnader har uppstått i detta syfte, inte för att tillhandahålla den anställda en förmån. I promemorian ses detta som vilken förmån som helst vilket det inte är. Det kan inte förväntas annat än att vissa anställda kommer vilja avstå från hälso- och sjukvård betald av arbetsgivaren om denna ska förmånsbeskattas.
Enligt förslaget ska hälso- och sjukvård förmånsbeskattas medan insatser som företagshälsovård, förebyggande behandling och rehabiliteringen självklart fortsatt inte ska förmånsbeskattas. I förslaget tycks det finnas en övertygelse om att det finns, eller är möjligt att skapa, en klar skiljelinje mellan dessa kategorier. Det gör det inte. En lagstiftning enligt förslaget kommer således leda till svåra gränsdragningsproblem, där arbetsgivaren måste avgöra om den aktuella insatsen ska anses vara skattefri eller skattepliktig. Gör arbetsgivaren fel bedömning kommer den anställda drabbas av detta. I slutändan finns risk att såväl företaget som den anställde påförs skattetillägg.
Regeringen har som mål att sjukpenningtalet ska minska till 9 dagar per försäkrad år 2020, bland annat mot bakgrund av att kostnaderna för sjukpenningen fördubblades mellan 2010 och 2016. Förslaget är mot bakgrund av denna målsättning svår att förstå. Att arbetsgivaren tar ett större ansvar för sina anställdas hälsa borde regeringen se som något positivt som kan hjälpa till att nå målet om minskad sjukfrånvaro. Nuvarande förslag framstår som kontraproduktivt och kan inte förväntas leda till annat än ökad sjukfrånvaro.
Sista dag att lämna synpunkter på förslaget är 24 november.
Skattekrånglet ska inte stoppa unga företagare

Invecklade skatteregler ska inte hindra gymnasieungdomar från att sälja tjänster genom ett UF-företag. I Ds 2026:21 föreslås därför ett nytt sätt att betala skatt. Förslaget kan göra det enklare för både UF-företagare och deras kunder.
Hur svårt ska det vara att få anstånd med en tvistig skatt?
För drygt ett decennium sedan uppmärksammade Svenskt Näringsliv problemen med att få anstånd med betalning av skatt i rapporten Anstånd i skattemål - hur tveksamt ska det vara? Ett nytt avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen visar att problemen består (mål nr 3422-26).
Skattefrågor till Fredrik Rosengren
Sedan i våras är Fredrik Rosengren Skatteverkets generaldirektör. Närmast kommer han från Kronofogdemyndigheten men innan dess har han en lång bakgrund på Skatteverket i andra chefsroller.
Kalifornien säger nej till miljardärsskatt

Väljarna i Kalifornien har nu sagt nej till en ny förmögenhetsskatt på miljardärer. Med röstsiffrorna 52,8 mot 47,2 procent konstaterar AP att resultatet nu är klart.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).