
Skadligt förslag om att beskatta sjukvård
Regeringen har föreslagit att hälso- och sjukvård som betalas av arbetsgivaren ska förmånsbeskattas hos den anställda. Samtidigt föreslås att en avdragsrätt införs för arbetsgivaren. Förslaget till förmånsbeskattning har ett flertal brister, bland annat följande:
Finansdepartementet har inte insett arbetsgivares behov av att en anställd snabbt får adekvat vård för att kunna återgå i arbete utan dröjsmål. För en arbetsgivare kan en längre bortavaro av viktiga medarbetare innebära stora konsekvenser. Att arbetsgivare står för anställdas hälso- och sjukvårdskostnader har uppstått i detta syfte, inte för att tillhandahålla den anställda en förmån. I promemorian ses detta som vilken förmån som helst vilket det inte är. Det kan inte förväntas annat än att vissa anställda kommer vilja avstå från hälso- och sjukvård betald av arbetsgivaren om denna ska förmånsbeskattas.
Enligt förslaget ska hälso- och sjukvård förmånsbeskattas medan insatser som företagshälsovård, förebyggande behandling och rehabiliteringen självklart fortsatt inte ska förmånsbeskattas. I förslaget tycks det finnas en övertygelse om att det finns, eller är möjligt att skapa, en klar skiljelinje mellan dessa kategorier. Det gör det inte. En lagstiftning enligt förslaget kommer således leda till svåra gränsdragningsproblem, där arbetsgivaren måste avgöra om den aktuella insatsen ska anses vara skattefri eller skattepliktig. Gör arbetsgivaren fel bedömning kommer den anställda drabbas av detta. I slutändan finns risk att såväl företaget som den anställde påförs skattetillägg.
Regeringen har som mål att sjukpenningtalet ska minska till 9 dagar per försäkrad år 2020, bland annat mot bakgrund av att kostnaderna för sjukpenningen fördubblades mellan 2010 och 2016. Förslaget är mot bakgrund av denna målsättning svår att förstå. Att arbetsgivaren tar ett större ansvar för sina anställdas hälsa borde regeringen se som något positivt som kan hjälpa till att nå målet om minskad sjukfrånvaro. Nuvarande förslag framstår som kontraproduktivt och kan inte förväntas leda till annat än ökad sjukfrånvaro.
Sista dag att lämna synpunkter på förslaget är 24 november.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...