
Skadligt förslag om att beskatta sjukvård
Regeringen har föreslagit att hälso- och sjukvård som betalas av arbetsgivaren ska förmånsbeskattas hos den anställda. Samtidigt föreslås att en avdragsrätt införs för arbetsgivaren. Förslaget till förmånsbeskattning har ett flertal brister, bland annat följande:
Finansdepartementet har inte insett arbetsgivares behov av att en anställd snabbt får adekvat vård för att kunna återgå i arbete utan dröjsmål. För en arbetsgivare kan en längre bortavaro av viktiga medarbetare innebära stora konsekvenser. Att arbetsgivare står för anställdas hälso- och sjukvårdskostnader har uppstått i detta syfte, inte för att tillhandahålla den anställda en förmån. I promemorian ses detta som vilken förmån som helst vilket det inte är. Det kan inte förväntas annat än att vissa anställda kommer vilja avstå från hälso- och sjukvård betald av arbetsgivaren om denna ska förmånsbeskattas.
Enligt förslaget ska hälso- och sjukvård förmånsbeskattas medan insatser som företagshälsovård, förebyggande behandling och rehabiliteringen självklart fortsatt inte ska förmånsbeskattas. I förslaget tycks det finnas en övertygelse om att det finns, eller är möjligt att skapa, en klar skiljelinje mellan dessa kategorier. Det gör det inte. En lagstiftning enligt förslaget kommer således leda till svåra gränsdragningsproblem, där arbetsgivaren måste avgöra om den aktuella insatsen ska anses vara skattefri eller skattepliktig. Gör arbetsgivaren fel bedömning kommer den anställda drabbas av detta. I slutändan finns risk att såväl företaget som den anställde påförs skattetillägg.
Regeringen har som mål att sjukpenningtalet ska minska till 9 dagar per försäkrad år 2020, bland annat mot bakgrund av att kostnaderna för sjukpenningen fördubblades mellan 2010 och 2016. Förslaget är mot bakgrund av denna målsättning svår att förstå. Att arbetsgivaren tar ett större ansvar för sina anställdas hälsa borde regeringen se som något positivt som kan hjälpa till att nå målet om minskad sjukfrånvaro. Nuvarande förslag framstår som kontraproduktivt och kan inte förväntas leda till annat än ökad sjukfrånvaro.
Sista dag att lämna synpunkter på förslaget är 24 november.
Samtal med AO
Johan Linder Säverman är sedan den 1 februari utsedd av regeringen till allmänt ombud på Skatteverket. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar Johan om sin nya roll, varför det finns ett allmänt ombud och i vilka situationer han kan agera genom att överklaga eller söka förhandsbesked. Med...
Alla har vunnit på avskaffad arvsskatt

En ny omfattande forskningsrapport från Handelshögskolan i Stockholm visar att avskaffandet av arvsskatten ökade tillväxten i privatägda företag med potentiella familjeefterträdare mer än i bolag utan naturliga arvingar. Studien visar även på ökade investeringar och skatteintäkter.
Hållbara SME-företag
EU:s gröna giv och övergripande klimatmål har lett till att ett antal nya regleringar som ökar kraven på de stora företagens transparens kring hållbarhet i värdekedjan. Två exempel är CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) och CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) som...
Om vårbudgeten i podden
Regeringen har lagt fram vårbudgeten och Fredrik Carlgren kommenterar förslagen i ett kort avsnitt av Skattefrågan. Det märks att det är valår och några större reformer på skatteområdet är inte att vänta under våren. Ett förslag i budgeten är dock tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel för att...
Lever hotet om förmögenhetsskatt?
Sverige begravde förmögenhetsskatten 2007. Då var vi bland de sista länderna i världen att göra detta. Många länder har aldrig haft förmögenhetsskatt. Slopandet har tjänat Sverige väl. Efter nästan 20 år har den kloka reformen givit liv och vi kan konstatera att den svenska kapitalmarknaden anses at...
Fastighetsmoms – ingen förenkling men högre kostnader & mer komplexitet (SOU 2026:24)
Med höga förväntningar på förenkling och förbättring kan jag tyvärr konstatera att förslaget landar i såväl högre kostnader som mer komplexitet.