Skadliga skatteförslag trots värdefulla insikter
Åsa Hansson skriver i DN 1 juni om en ny skatterapport från SNS. Bland rapportens reformförslag sätts stor tilltro till bolagsskatten, även om förslagens utformning på området är svävande och konkretion om detaljer saknas.
Möjligheterna att via bolagsbeskattningen kompensera Sveriges nuvarande hårda beskattning inom andra fält krymper emellertid alltmer. EU-ländernas finansministrar har förhandlat intensivt om ett direktiv om minimiskatt för företag. Direktivet kommer att lägga ett golv vid minst 15 procent bolagsskatt och så som det är utformat skulle detta redan idag kunna orsaka problem för svenska bolag.
Trovärdiga medieuppgifter pekar nu på att Polen, som hittills blockerat direktivförslaget, kommer att beviljas stora belopp ur EU:s återhämtningsfond. En bedömning kan därmed vara att Polen kommer att släppa fram direktivet inom kort.
Direktivet, tillsammans med andra internationella överenskommelser, minskar frihetsgraderna för oss som enskilt land att fritt formulera egna bolagsskatteregler. Istället blir det viktigare att använda andra regelverk inom skatteområdet för att värna och vässa vår konkurrenskraft och möjligheterna till växande skattebaser.
Visserligen visar Hansson värdefulla insikter om konkurrenskraftens betydelse. På ett välkommet sätt lyfts också betydelsen av breddad momsbas.
På kapitalskatteområdet har tyvärr SNS-rapporten specifika förslag som går stick i stäv med vad som behövs. Trots att kapital är en mobil skattebas och att Sverige redan i utgångsläget har höga ägarskatter i förhållande till omvärlden läggs förslag som skulle försämra konkurrenskraften för det svenska skattesystemet. Åtskilliga företagare skulle få höjd skattesats och försämrade förenklingsregler.
För skatten på arbete föreslår SNS-rapporten några varianter som innebär ingen, eller endast marginell, sänkning av den högsta marginalskatten. Den skulle alltså bli kvar kring 50 procent vilket vore klart högre än i många konkurrentländer. Inte heller dessa förslag svarar alltså inte tillräckligt upp mot ambitionen att göra det svenska skattesystemet konkurrenskraftigt.
Skattereglerna behöver stödja den nödvändiga klimatomställningen och främja investeringar i nya affärsmodeller och tekniker. Coronaepidemin och Ukrainakriget är viktiga omvärldsförändringar. Som liten öppen exportekonomi måste vi vårda villkoren för entreprenörskap, investeringar och jobb och inte riskera att hämma detta via ovarsamma skatteförslag.
För att vässa det svenska skattesystemets konkurrenskraft behövs noggrann omvärldsbevakning och hög beredskap för anpassningar. Denna nödvändiga strategi försvåras om den begränsas av att allt skulle behöva ske i en enda stor skattereform.
Anpassningar av regelverken för att uppnå ökad effektivitet begränsas av vad framkomligheten för politiska förhandlingar och kompromisser medger. Även därför behövs ett pragmatiskt tillvägagångssätt med flera mindre reformer. Skattesystemet behöver utformas med konkurrenskraft som ledstjärna för att det svenska välståndet ska kunna fortsätta och utvecklas.
Repliken är tidigare publicerad i DN
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...