Slopa den skattemässiga diskrimineringen av styrelsearvoden
Den 20 juni 2017 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2017 ref. 41) en dom i vilken domstolen gjorde bedömningen att styrelsearvoden normalt ska beskattas som inkomst av tjänst. Domen gick på tvärs mot ett ställningstagande som Skatteverket beslutade om som en direkt följd av en lagändring varigenom näringsbegreppet ändrades.
För de som yrkesmässigt tillhandahåller styrelsekompetens är det viktigt att kunna samordna uppdragen i ett bolag, på samma villkor som gäller för andra verksamheter, och därmed bl.a. kunna sätta av medel i företaget för att trygga framtida pension, hantera risker för sjukdom (Försäkringskassan etc.), hantera för uppdragen/verksamheten gemensamma kostnader m.m. Med rådande rättsläge följer att många personer inte ges en reell möjlighet att på heltid och professionellt bidra med sin kompetens.[1]
Nu gällande rättsläge är skadligt för svenskt företagande. Särskilt hårt slår detta mot utvecklingen av små och medelstora entreprenörsföretag, särskilt s.k. start up-företag och andra unga innovativa företag. Grundarna av sådana företag har ofta god sakkunskap om det produkt- eller tjänsteområde företaget ska starta och utvecklas inom, men de saknar i regel erfarenhet från tidigare entreprenörskap och är därför beroende av externa styrelseledamöter med erfarenhet från arbete med affärsstrategier och affärsutveckling.
Även större företag drabbas hårt av hinder som slår mot tillgången på styrelsekompetens. Större företag är även de i hög grad beroende av att det finns många kompetenta kandidater till styrelseuppdrag. Utöver aspekter av de slag som lyfts fram ovan för små och medelstora företag, tillkommer exempelvis för företag som berörs av Svensk kod för bolagsstyrning även betydelsen av kraven på oberoende. Dessa krav medför i sig att tillgången till styrelsekompetens begränsas. Med de konsekvenser som följer av den skattemässiga diskrimineringen uppstår ytterligare begränsningar i tillgången till styrelsekompetens.
Svenskt Näringsliv anser att den rådande skattemässiga särbehandlingen av styrelsearvoden är direkt skadlig, utifrån såväl ett näringslivs- som ett samhällsperspektiv, och att den behöver slopas skyndsamt. Med anledning av detta har vi idag skickat in en hemställan om lagändring till Regeringskansliet. Den kan läsas här: Hemställan , samt bilaga .
// Richard Hellenius
Fotnot: [1] Enligt en undersökning genomförd i april 2018 av föreningarna StyrelseAkademien och Ersättningsakademien kommer 90 procent av Sveriges styrelseproffs, till följd av att styrelsearvoden inte kan faktureras, åta sig färre styrelseuppdrag i framtiden. Se: http://www.styrelseakademien.se/nyheter-opinion/kompetensflykt-styrelsearvoden/
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...