
Svenskt Näringsliv kritisk till F-skatteutredningens delbetänkande
En utredning för att se över F-skattesystemet har lämnat delbetänkande idag. Analysen är i flera avseenden inte tillräcklig. De eventuella problem som diskuteras bör inte hanteras inom skatterättens område utan inom arbetsrätten eftersom de hör hemma där. Det är viktigt att översynen inte resulterar i försämringar i villkoren för företagandet och möjligheterna att starta, driva och utveckla företag.
F-skatteutredningen har idag överlämnat delbetänkandet F-skattesystemet – några särskilt utpekade frågor (SOU 2018:49) till regeringen. Svenskt Näringsliv deltar med en expert i utredningen och är, vilket framgår av det särskilda yttrandet, tillsammans med två andra experter kritisk till några av slutsatserna i betänkandet.
Utredningens övergripande uppdrag är att se över F-skattesystemet i syfte att bekämpa skattefusk och skatteundandragande. För delbetänkandet har uppdraget varit begränsat till att bl.a. analysera om F-skattesystemet har lett till att de som egentligen är att anse som anställda har anlitats som näringsidkare, s.k. falska egenföretagare, och i vilken utsträckning systemet uppfattas kunna ge sådana effekter.
För det första är vi kritiska till att det i direktiven till en skatterättslig utredning används ett begrepp som ”falska egenföretagare”. Detta är ett begrepp som är så gott som okänt inom skatterätten och som synes ha sin grund i arbetsrätten. Begreppet används även i delbetänkandet, vilket är olyckligt eftersom det är en stark perspektivmarkör och sänder signaler om skattefusk och skatteundandragande.
Vidare anser vi att problem som utgångspunkt bör lösas inom det regelverk där de hör hemma. Eventuella arbetsrättsliga problem bör således lösas inom arbetsrätten, och inte genom ändringar i den skatterättsliga lagstiftningen.
Vad därefter gäller den påstådda förekomsten av falska egenföretagare på den svenska arbetsmarknaden har utredningen enligt vår uppfattning inte visat just F-skattesystemets inverkan på företeelsen. Utredningen konstaterar endast att företeelsen förekommer, men anser inte att det är möjligt att uppskatta omfattningen av företeelsen eller dess eventuella effekt på skattefelet. Det underlag som tagits fram inom ramen för utredningen är därför inte tillräckligt för att ta ställning till om bestämmelserna i F-skattesystemet behöver ändras.
Det är naturligtvis av yttersta vikt att skattefusk, skatteundandragande och därmed sammankopplad illojal konkurrens bekämpas. Men det måste ske med rätt sorts metoder. Dagens regelverk innehåller möjligheter för Skatteverket att vägra, följa upp och återkalla godkännanden för F-skatt. Möjligen är det tillämpningen av dessa regler, och de verktyg som Skatteverket i övrigt förfogar över för att stävja skattefusk och skatteundandragande, som måste ses över.
F-skatteutredningen kommer efter sommaren fortsätta med översynen av F-skattesystemet. Det är viktigt att översynen inte resulterar i försämringar i villkoren för företagandet och möjligheterna att starta, driva och utveckla företag.
Alla har vunnit på avskaffad arvsskatt

En ny omfattande forskningsrapport från Handelshögskolan i Stockholm visar att avskaffandet av arvsskatten ökade tillväxten i privatägda företag med potentiella familjeefterträdare mer än i bolag utan naturliga arvingar. Studien visar även på ökade investeringar och skatteintäkter.
Hållbara SME-företag
EU:s gröna giv och övergripande klimatmål har lett till att ett antal nya regleringar som ökar kraven på de stora företagens transparens kring hållbarhet i värdekedjan. Två exempel är CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) och CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) som...
Om vårbudgeten i podden
Regeringen har lagt fram vårbudgeten och Fredrik Carlgren kommenterar förslagen i ett kort avsnitt av Skattefrågan. Det märks att det är valår och några större reformer på skatteområdet är inte att vänta under våren. Ett förslag i budgeten är dock tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel för att...
Lever hotet om förmögenhetsskatt?
Sverige begravde förmögenhetsskatten 2007. Då var vi bland de sista länderna i världen att göra detta. Många länder har aldrig haft förmögenhetsskatt. Slopandet har tjänat Sverige väl. Efter nästan 20 år har den kloka reformen givit liv och vi kan konstatera att den svenska kapitalmarknaden anses at...
Fastighetsmoms – ingen förenkling men högre kostnader & mer komplexitet (SOU 2026:24)
Med höga förväntningar på förenkling och förbättring kan jag tyvärr konstatera att förslaget landar i såväl högre kostnader som mer komplexitet.
Spricker planerna på dansk förmögenhetsskatt?

De danska Socialdemokraterna bedömer att den föreslagna förmögenhetskatten ger 6-7 miljarder i skatteintäkter. I verkligheten kommer det bli långt lägre än så, slår en av Danmarks mest namnkunniga skatteexperter fast, skriver skatteexperten Anders Ydstedt i ett blogginlägg.