
Svenskt Näringsliv kritisk till F-skatteutredningens delbetänkande
En utredning för att se över F-skattesystemet har lämnat delbetänkande idag. Analysen är i flera avseenden inte tillräcklig. De eventuella problem som diskuteras bör inte hanteras inom skatterättens område utan inom arbetsrätten eftersom de hör hemma där. Det är viktigt att översynen inte resulterar i försämringar i villkoren för företagandet och möjligheterna att starta, driva och utveckla företag.
F-skatteutredningen har idag överlämnat delbetänkandet F-skattesystemet – några särskilt utpekade frågor (SOU 2018:49) till regeringen. Svenskt Näringsliv deltar med en expert i utredningen och är, vilket framgår av det särskilda yttrandet, tillsammans med två andra experter kritisk till några av slutsatserna i betänkandet.
Utredningens övergripande uppdrag är att se över F-skattesystemet i syfte att bekämpa skattefusk och skatteundandragande. För delbetänkandet har uppdraget varit begränsat till att bl.a. analysera om F-skattesystemet har lett till att de som egentligen är att anse som anställda har anlitats som näringsidkare, s.k. falska egenföretagare, och i vilken utsträckning systemet uppfattas kunna ge sådana effekter.
För det första är vi kritiska till att det i direktiven till en skatterättslig utredning används ett begrepp som ”falska egenföretagare”. Detta är ett begrepp som är så gott som okänt inom skatterätten och som synes ha sin grund i arbetsrätten. Begreppet används även i delbetänkandet, vilket är olyckligt eftersom det är en stark perspektivmarkör och sänder signaler om skattefusk och skatteundandragande.
Vidare anser vi att problem som utgångspunkt bör lösas inom det regelverk där de hör hemma. Eventuella arbetsrättsliga problem bör således lösas inom arbetsrätten, och inte genom ändringar i den skatterättsliga lagstiftningen.
Vad därefter gäller den påstådda förekomsten av falska egenföretagare på den svenska arbetsmarknaden har utredningen enligt vår uppfattning inte visat just F-skattesystemets inverkan på företeelsen. Utredningen konstaterar endast att företeelsen förekommer, men anser inte att det är möjligt att uppskatta omfattningen av företeelsen eller dess eventuella effekt på skattefelet. Det underlag som tagits fram inom ramen för utredningen är därför inte tillräckligt för att ta ställning till om bestämmelserna i F-skattesystemet behöver ändras.
Det är naturligtvis av yttersta vikt att skattefusk, skatteundandragande och därmed sammankopplad illojal konkurrens bekämpas. Men det måste ske med rätt sorts metoder. Dagens regelverk innehåller möjligheter för Skatteverket att vägra, följa upp och återkalla godkännanden för F-skatt. Möjligen är det tillämpningen av dessa regler, och de verktyg som Skatteverket i övrigt förfogar över för att stävja skattefusk och skatteundandragande, som måste ses över.
F-skatteutredningen kommer efter sommaren fortsätta med översynen av F-skattesystemet. Det är viktigt att översynen inte resulterar i försämringar i villkoren för företagandet och möjligheterna att starta, driva och utveckla företag.
OECD:s side-by-side paket – en avtalsmässig knockout för USA
Dagens överenskommelse innebär i praktiken spiken i kistan för möjligheten att få ett globalt minimiskattesystem på plats, skriver skatteexpert Claes Hammarstedt.
Sluta skyll på EU - säkerställ i stället att svenska momsregler är EU:s bästa
Den svenska regeringen publicerade under hösten 63 konkreta regelförenklingar till EU-kommissionen så att företagens vardag blir lättare och stärker EU:s konkurrenskraft. Detta är lovvärt men trots regeringens förenklingsambitioner verkar svenska momsregler inte alls prioriteras. Företagen är oavlön...
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.