Även Skatteverket ser problem med den nya förmånsbeskattningen av hälso- och sjukvård
Vi har tidigare här ( inlägg 1, inlägg 2 , inlägg 3 och inlägg 4 ) publicerat blogginlägg om bristerna i förslaget om införande av en vårdskatt för anställda. Nu har riksdagen antagit förslaget och lagändringarna träder i kraft redan den 1 juli i år.
Vi på Svenskt Näringsliv har upprepade gånger varnat politiker och politiska tjänstemän för de rättsliga problem som följer med vårdskatten.
Nu kommer även från Skatteverket ett konstaterande om att det finns flera svåra rättsliga gränsdragningsfrågor som det behövs titta närmare på – hur dra gränserna mellan skattefria insatser, såsom företagshälsovård, förebyggande behandling och rehabilitering, och sådan hälso- och sjukvård som ska förmånsbeskattas hos den anställde.
Skatteverket arbetar just nu med ett ställningstagande där frågor ska besvaras ”så långt det är möjligt”. Svårigheterna gör att Skatteverket bedömer det som svårt att få all information på plats i tid och att det kan behövas förtydliganden från lagstiftaren (d.v.s. ny/kompletterande lagstiftning). Läs mer här: https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/sjukfranvaro/kritiserad-vardskatt-omgardad-av-oklarheter_711893.html?utm_source=newsletter&utm_medium=email&utm_content=2018-06-01&utm_campaign=nb_socialforsakring
Ovanstående gränsdragningssvårighet är endast ett av de rättsliga problem som under lagstiftningsprocessen lyfts fram av Svenskt Näringsliv m.fl. Ett annat stort sådant är hur arbetsgivarna ska kunna göra rätt när det handlar om insatser som omfattas av s.k. patientsekretess. Hur ska arbetsgivaren i en sådan situation (exempelvis insatser inom upphandlad företagshälsovård) ens kunna säkerställa att det blir korrekt i kontrolluppgifter etc. Vi får se vad Skatteverket kommer fram till när det gäller betydelsen av denna sekretess.
Det är, milt uttryckt, olyckligt att så illa beredda förslag kan bli lag. När det som här handlar om att ett mycket stort antal skattskyldiga (flera hundra tusen anställda och tiotusentals arbetsgivare) riskerar drabbas av rättsosäker lagstiftning – där svar saknas på många frågor – ligger ordet haveri nära till hands.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
Sofia Bildstein-Hagberg
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
Kraftigt motstånd i Schweiz mot arvsskatt på ”superrika”
I söndags hölls folkomröstning i Schweiz om att införa en arvsskatt på 50 procent på arv och gåvor över 50 miljoner CHF och där intäkterna skulle gå till att lösa klimatkrisen och därmed ”nödvändig samhällsombyggnad”. Hela 79 procent röstade mot förslaget som drivits fram till en folkomröstning av u...
- Anders Ydstedt
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Tara Muinafshar
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Johan Hörberg
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer
Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
- Anders Ydstedt