Även Skatteverket ser problem med den nya förmånsbeskattningen av hälso- och sjukvård
Vi har tidigare här ( inlägg 1, inlägg 2 , inlägg 3 och inlägg 4 ) publicerat blogginlägg om bristerna i förslaget om införande av en vårdskatt för anställda. Nu har riksdagen antagit förslaget och lagändringarna träder i kraft redan den 1 juli i år.
Vi på Svenskt Näringsliv har upprepade gånger varnat politiker och politiska tjänstemän för de rättsliga problem som följer med vårdskatten.
Nu kommer även från Skatteverket ett konstaterande om att det finns flera svåra rättsliga gränsdragningsfrågor som det behövs titta närmare på – hur dra gränserna mellan skattefria insatser, såsom företagshälsovård, förebyggande behandling och rehabilitering, och sådan hälso- och sjukvård som ska förmånsbeskattas hos den anställde.
Skatteverket arbetar just nu med ett ställningstagande där frågor ska besvaras ”så långt det är möjligt”. Svårigheterna gör att Skatteverket bedömer det som svårt att få all information på plats i tid och att det kan behövas förtydliganden från lagstiftaren (d.v.s. ny/kompletterande lagstiftning). Läs mer här: https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/sjukfranvaro/kritiserad-vardskatt-omgardad-av-oklarheter_711893.html?utm_source=newsletter&utm_medium=email&utm_content=2018-06-01&utm_campaign=nb_socialforsakring
Ovanstående gränsdragningssvårighet är endast ett av de rättsliga problem som under lagstiftningsprocessen lyfts fram av Svenskt Näringsliv m.fl. Ett annat stort sådant är hur arbetsgivarna ska kunna göra rätt när det handlar om insatser som omfattas av s.k. patientsekretess. Hur ska arbetsgivaren i en sådan situation (exempelvis insatser inom upphandlad företagshälsovård) ens kunna säkerställa att det blir korrekt i kontrolluppgifter etc. Vi får se vad Skatteverket kommer fram till när det gäller betydelsen av denna sekretess.
Det är, milt uttryckt, olyckligt att så illa beredda förslag kan bli lag. När det som här handlar om att ett mycket stort antal skattskyldiga (flera hundra tusen anställda och tiotusentals arbetsgivare) riskerar drabbas av rättsosäker lagstiftning – där svar saknas på många frågor – ligger ordet haveri nära till hands.
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Johan Hörberg
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Fredrik Carlgren
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Sofia Bildstein-Hagberg
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...