
Även Skatteverket ser problem med den nya förmånsbeskattningen av hälso- och sjukvård
Vi har tidigare här ( inlägg 1, inlägg 2 , inlägg 3 och inlägg 4 ) publicerat blogginlägg om bristerna i förslaget om införande av en vårdskatt för anställda. Nu har riksdagen antagit förslaget och lagändringarna träder i kraft redan den 1 juli i år.
Vi på Svenskt Näringsliv har upprepade gånger varnat politiker och politiska tjänstemän för de rättsliga problem som följer med vårdskatten.
Nu kommer även från Skatteverket ett konstaterande om att det finns flera svåra rättsliga gränsdragningsfrågor som det behövs titta närmare på – hur dra gränserna mellan skattefria insatser, såsom företagshälsovård, förebyggande behandling och rehabilitering, och sådan hälso- och sjukvård som ska förmånsbeskattas hos den anställde.
Skatteverket arbetar just nu med ett ställningstagande där frågor ska besvaras ”så långt det är möjligt”. Svårigheterna gör att Skatteverket bedömer det som svårt att få all information på plats i tid och att det kan behövas förtydliganden från lagstiftaren (d.v.s. ny/kompletterande lagstiftning). Läs mer här: https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/sjukfranvaro/kritiserad-vardskatt-omgardad-av-oklarheter_711893.html?utm_source=newsletter&utm_medium=email&utm_content=2018-06-01&utm_campaign=nb_socialforsakring
Ovanstående gränsdragningssvårighet är endast ett av de rättsliga problem som under lagstiftningsprocessen lyfts fram av Svenskt Näringsliv m.fl. Ett annat stort sådant är hur arbetsgivarna ska kunna göra rätt när det handlar om insatser som omfattas av s.k. patientsekretess. Hur ska arbetsgivaren i en sådan situation (exempelvis insatser inom upphandlad företagshälsovård) ens kunna säkerställa att det blir korrekt i kontrolluppgifter etc. Vi får se vad Skatteverket kommer fram till när det gäller betydelsen av denna sekretess.
Det är, milt uttryckt, olyckligt att så illa beredda förslag kan bli lag. När det som här handlar om att ett mycket stort antal skattskyldiga (flera hundra tusen anställda och tiotusentals arbetsgivare) riskerar drabbas av rättsosäker lagstiftning – där svar saknas på många frågor – ligger ordet haveri nära till hands.
OECD:s side-by-side paket – en avtalsmässig knockout för USA
Dagens överenskommelse innebär i praktiken spiken i kistan för möjligheten att få ett globalt minimiskattesystem på plats, skriver skatteexpert Claes Hammarstedt.
Sluta skyll på EU - säkerställ i stället att svenska momsregler är EU:s bästa
Den svenska regeringen publicerade under hösten 63 konkreta regelförenklingar till EU-kommissionen så att företagens vardag blir lättare och stärker EU:s konkurrenskraft. Detta är lovvärt men trots regeringens förenklingsambitioner verkar svenska momsregler inte alls prioriteras. Företagen är oavlön...
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.