Fiskala skatter i gröna kläder – miljöskatter utan miljöeffekt
En sann miljövän måste rimligen förespråka styrmedel och miljöpolitik som har en reell effekt på miljön. Det är rimligt att den som förespråkar införande av nya miljöskatter kan redogöra för de effekter som skatten får för både välfärd och miljö.
Trenden är att allt fler punktskatter införs med miljöskäl som huvudargument. Ett första steg, innan en miljöskatt införs, bör vara att utröna vilket styrmedel som är det mest ändamålsenliga för det aktuella miljöproblemet. Vid valet av styrmedel bör det tas hänsyn till om andra styrmedel träffar samma miljöproblem, något som annars kan leda till en ineffektiv och kontraproduktiv dubbelreglering. Syftet med en miljöskatt är att öka miljörelateringen av skattesystemet i de fall det är motiverat av miljöskäl.
Runar Brännlund, professor i nationalekonomi vid Umeå universitet, har på uppdrag av Svenskt Näringsliv skrivit rapporten Greenwash? – En analys av svenska miljöskatters effektivitet.
I rapporten undersöks tre så kallade miljöskatter särskilt: kemikalieskatten, flygskatten och bonus malus-systemet för fordon. Och det visar sig att de skatter som säljs in med miljöargument vid en närmare granskning inte är några riktiga miljöskatter. Deras funktion är snarare att skapa skatteintäkter än att komma till rätta med miljöproblem.
För att adressera negativ miljöpåverkan måste den politiska diskussionen om miljöskatter bygga mer på fakta och mindre på önsketänkande symbolpolitik. Runar Brännlunds rapport visar att det finns all anledning att utvärdera och ompröva de skatter vi i dag kallar miljöskatter.
”Grönmålning” av skatter skapar trovärdighetsproblem gentemot medborgarna, som får svårt att ta miljö- och klimatpolitiken på allvar om den inte är effektiv och riktar in sig på källan till problemet.
Vill du veta mer? Läs gärna professor Runar Brännlunds debattartikel ”Flygskatt och bonus-malus saknar effekt” och besök gärna vårt seminarium i Almedalen.
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Johan Hörberg
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Fredrik Carlgren
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Sofia Bildstein-Hagberg
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...