Taxation Trends in the European Union
Betydelsen av konsumtionsskatter ökar, Sverige har i särklass högst marginalskatt i hela EU och trots sänkt bolagsskatt ökar skatteintäkterna. Detta är några intressanta fakta i ny skattestatistik från EU-kommissionen.
Varje år presenterar EU-kommissionens trender för skattenivåer och skatteintäkter för medlemsländerna samt Norge och Island. I den nya utgåvan Taxation Trends in the European Union 2018 redovisas aktuella skattenivåer samt skatteintäkter för 2016.
Det genomsnittliga skattetrycket i EUs medlemsländer, räknat som skatteintäkternas andel av BNP, ökade något från 2015 till 2016 och nivån är nu uppe över den nivå som rådde före finanskrisen 2008.
Det samlade skattetrycket inom EU, inklusive olika former av arbetsgivaravgifter, var i snitt 38,9 procent av BNP vilket var hela 13 procentenheter högre än i USA och 8 procentenheter högre än i Japan. Skillnaderna är dock stora inom EU. Högst skattetryck år 2016 hade Danmark med 46,4 procent, följt av Frankrike (45,6) och Belgien (44,4). Lägst skattetryck hade Irland med 23.3 procent följt av Rumänien (25,9) och Bulgarien (29,0). Sveriges hamnade på 44,1 procent och ligger med det kvar bland länderna med högst skattetryck.
Betydelsen av konsumtionsskatter ökar
EU-kommissionens rapport visar också att andelen skatteintäkter från arbete har sjunkit något inom EU sedan finanskrisen medan andelen kapital- och konsumtionsskatter ökat. För konsumtionsskatter finns en tydlig trend där dessa ökar i betydelse. Detta trots att standardnivån för moms, som genomsnitt, varit oförändrad på 21,5 procent sedan 2016. Rapporten visar också att i de flesta EU-länder svarar olika former av arbetsgivaravgifter för större skatteintäkter än skatt på arbetsinkomst.
Trots sänkt bolagsskatt ökar skatteintäkterna
Den högsta nivån för den formella bolagsskattesatsen är idag i snitt 21,9 procent. Det är samma nivå som 2017 men nivån har successivt sjunkit sedan 2009. Belgien och Luxemburg sänkte i år bolagsskattesatsen från 34,0 till 29,6 procent respektive från 27,1 till 26,0 procent. Lettland och Portugal höjde däremot bolagsskattesatsen från 15,0 till 20,0 respektive 29,5 till 31,5 procent. Lägst är bolagsskattesatsen i Bulgarien. Högst skattesats har Belgien, Malta, Frankrike, Portugal och Tyskland där nivån är ca 30 procent. Trots trenden med sänkta bolagsskattesatser fortsätter intäkterna från bolagsskatter att öka och år 2016 utgjorde de i snitt 2,7 procent av BNP.
Sverige har högst marginalskatt i hela EU
Sverige har i särklass högst marginalskatt i hela EU. I snitt är den högsta nivån på marginalskatt 39 procent i EU vilket är samma som förra året. Trenden för den högsta marginalskatten i EU har varit tydligt nedåtgående från 1995 då snittet var hela 47 procent, men med en liten höjning efter finanskrisen. Lägst marginalskatt har Bulgarien med 10 procent och högst är den i Sverige med 55 procent.
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
