Taxation Trends in the European Union
Betydelsen av konsumtionsskatter ökar, Sverige har i särklass högst marginalskatt i hela EU och trots sänkt bolagsskatt ökar skatteintäkterna. Detta är några intressanta fakta i ny skattestatistik från EU-kommissionen.
Varje år presenterar EU-kommissionens trender för skattenivåer och skatteintäkter för medlemsländerna samt Norge och Island. I den nya utgåvan Taxation Trends in the European Union 2018 redovisas aktuella skattenivåer samt skatteintäkter för 2016.
Det genomsnittliga skattetrycket i EUs medlemsländer, räknat som skatteintäkternas andel av BNP, ökade något från 2015 till 2016 och nivån är nu uppe över den nivå som rådde före finanskrisen 2008.
Det samlade skattetrycket inom EU, inklusive olika former av arbetsgivaravgifter, var i snitt 38,9 procent av BNP vilket var hela 13 procentenheter högre än i USA och 8 procentenheter högre än i Japan. Skillnaderna är dock stora inom EU. Högst skattetryck år 2016 hade Danmark med 46,4 procent, följt av Frankrike (45,6) och Belgien (44,4). Lägst skattetryck hade Irland med 23.3 procent följt av Rumänien (25,9) och Bulgarien (29,0). Sveriges hamnade på 44,1 procent och ligger med det kvar bland länderna med högst skattetryck.
Betydelsen av konsumtionsskatter ökar
EU-kommissionens rapport visar också att andelen skatteintäkter från arbete har sjunkit något inom EU sedan finanskrisen medan andelen kapital- och konsumtionsskatter ökat. För konsumtionsskatter finns en tydlig trend där dessa ökar i betydelse. Detta trots att standardnivån för moms, som genomsnitt, varit oförändrad på 21,5 procent sedan 2016. Rapporten visar också att i de flesta EU-länder svarar olika former av arbetsgivaravgifter för större skatteintäkter än skatt på arbetsinkomst.
Trots sänkt bolagsskatt ökar skatteintäkterna
Den högsta nivån för den formella bolagsskattesatsen är idag i snitt 21,9 procent. Det är samma nivå som 2017 men nivån har successivt sjunkit sedan 2009. Belgien och Luxemburg sänkte i år bolagsskattesatsen från 34,0 till 29,6 procent respektive från 27,1 till 26,0 procent. Lettland och Portugal höjde däremot bolagsskattesatsen från 15,0 till 20,0 respektive 29,5 till 31,5 procent. Lägst är bolagsskattesatsen i Bulgarien. Högst skattesats har Belgien, Malta, Frankrike, Portugal och Tyskland där nivån är ca 30 procent. Trots trenden med sänkta bolagsskattesatser fortsätter intäkterna från bolagsskatter att öka och år 2016 utgjorde de i snitt 2,7 procent av BNP.
Sverige har högst marginalskatt i hela EU
Sverige har i särklass högst marginalskatt i hela EU. I snitt är den högsta nivån på marginalskatt 39 procent i EU vilket är samma som förra året. Trenden för den högsta marginalskatten i EU har varit tydligt nedåtgående från 1995 då snittet var hela 47 procent, men med en liten höjning efter finanskrisen. Lägst marginalskatt har Bulgarien med 10 procent och högst är den i Sverige med 55 procent.
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer

Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
Bokföringsnämnden slås ihop med Revisorsinspektionen
Som ett led i att se över verksamheten i mindre myndigheter har regeringen fattat ett beslut om att Bokföringsnämnden ska införlivas med Revisorsinspektionen. Bokföringsnämnden upphör som egen myndighet vid utgången av 2026. Bokföringsnämnden ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed och nämn...
Franska ”löntagarfonder”

Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
