Ny viktig forskarrapport: Skattetillägg i mål om internprissättning – gällande rätt och empiri

Det har från svenska storföretag vittnats om en utveckling i praxis från att skattetillägg som huvudregel inte har aktualiserats i internprissättningsfrågor till att skattetillägg påförs regelmässigt och att det råder stor osäkerhet om rättsläget och hur internprissättning ska redovisas för att företaget ska undvika risken för skattetillägg. Det kan samtidigt konstateras att internprissättning är en erkänt besvärlig frågeställning och att det i regel rör mycket stora belopp varför skattetilläggen kan bli mycket kännbara.

Mot denna bakgrund har Svenskt Näringsliv gett Roger Persson Österman, professor i finansrätt vid Stockholms universitet, och Andreas Hansson, doktorand vid Handelshögskolan i Stockholm, i uppdrag att ta fram en rapport i syfte att dels utreda gällande rätt om skattetillägg i mål om internprissättning, dels utreda hur gällande rätt faktiskt tillämpas i kammarrätterna.

I deras rapport konstateras sammanfattningsvis att (fettextmarkeringarna i citaten nedan är gjorda mig):

“internprissättningsrätten är synnerligen utmanande ur ett rättssäkerhetsperspektiv, bl.a. eftersom den i hög grad styrs av internationella riktlinjer och av så kallad soft law. Vidare handlar internprissättning om värdering. I termer av lämnande av oriktig uppgift bör felaktiga värderingar behandlas med särskild varsamhet. Förklaringen är att värderingar är svåra och ofta innebär en skönsmässig uppfattning. En värdering hamnar i regel inom ett spann, vilket konkret innebär att olika värderingar av en och samma transaktion kan vara korrekta. Lagstiftaren har i flera sammanhang gett uttryck för att internprissättning inte är någon exakt vetenskap. Lagstiftaren har också angett att en nyanserad bedömning bör göras när det kommer till att påföra skattetillägg i en internprissättningsfråga.”

Undersökning visar vidare att det finns anledning att på ett övergripande plan kritisera kammarrätternas hantering av frågan om oriktig uppgift och skattetillägg i mål om internprissättning:

”I nästan en femtedel av fallen redovisas detta inte överhuvudtaget, och i nära hälften av avgörandena saknas tillräcklig information i domen för att en utomstående bedömare ska kunna avgöra om en oriktig uppgift har lämnats eller inte. Bristerna gäller också om och hur domstolarna har prövat om Skatteverket har uppfyllt det högre beviskrav som krävs för att påföra den skattskyldige skattetillägg.

I mer än tre fjärdedelar av de avgöranden som har undersökts framgår det inte om domstolen har tagit hänsyn till det högre beviskravet och om Skatteverket har uppfyllt det. Författarna lyfter fram att en viktig observation i undersökningen är att domstolarna i samtliga fall där de har funnit att det föreligger skäl för en internprissättningskorrigering, också har funnit att en oriktig uppgift har lämnats. Det föreligger således fullständig korrelation mellan att beskattningsbeslutet ändrats och att skattetillägg påförts. Detta indikerar förekomsten av ett schablonmässigt förhållningssätt som inte kan beskrivas som nyanserat.

Slutligen finns anledning att kritisera domstolarnas hantering av de så kallade befrielsegrunderna, särskilt mot bakgrund av uttalanden i vissa förarbeten. I endast fyra respektive ett fall medgavs hel respektive delvis befrielse från skattetillägget av de 26 avgöranden i undersökningen i vilka domstolen fann att en oriktig uppgift hade lämnats.”

Läs rapporten (genom att trycka här). Den är mycket läsvärd. Att den är viktig framgår tydligt av deras slutord: ”Mål om internprissättning rör svåra frågor, ofta med inslag av subjektiva värderingsfrågor. Det är också mer regel än undantag att det handlar om mycket stora summor. Skattetilläggen kan uppgå till betydande och kännbara belopp. Det är därför av yttersta vikt att det inte finns några tvivel om att våra domstolar hanterar frågan om oriktig uppgift och skattetillägg med största seriositet – vilket undersökningen visar kan ifrågasättas i dagsläget.