Ägarskatterna viktiga för lokaliseringar och investeringar i Sverige
Professor Jan-Erik Vahlne och f.d. generaldirektör Dan Hjalmarsson uppmanar i Svenska Dagbladet 10/8 svenska företagsägare att behålla kontrollen över teknologiskt centrala eller av andra skäl viktiga företag. Författarna är oroliga för ökat kinesiskt ägande som de menar innebär en statsdirigerad kapitalism. Det finns förmodligen anledning att ha olika perspektiv när det gäller denna typ av affärer men jag vill här passa på att påtala att det också finns anledning att skapa bättre villkor för svenska ägare.
Vahlne och Hjalmarsson hänvisar till forskning som visar på betydelsen av internationellt verksamma företag. Sverige har många sådana, och verksamheten är ofta långt större utanför landet, men lokalisering av huvudkontor har betydelse för var forskning och andra kvalificerade verksamheter hamnar. Att det finns en s.k. home bias när det gäller investerings och lokaliseringsbeslut råder det idag i princip konsensus om bland ekonomer. Yale-professorn Olav Sorenson, som nyligen tilldelades Global Entrepreneurship Awards, använder begreppet hemmamatch-fördel och beskriver att: ”till och med professionella investerare ger sällan pengar till människor de inte känner till själva” (DI 180813). Var ägare finns har alltså stor betydelse.
Problemet är när våra svenska ägarskatter ger svenska ägare en betydande konkurrensnackdel. Om en svensk ägare och en utländsk ägare har samma avkastningskrav på en investering kan den som har lägst skatt på investeringen betala mer för företaget. En ny undersökning, som presenteras i en rapport av Svenskt Näringsliv, och som genomförts av Skeppsbron Skatt visar tydligt att Sveriges skatter på utdelningar och kapitalvinster är högre än i omvärlden. Höga ägarskatter gör att svenska investerare får en uppförsbacke gentemot utländska ägare vilket långsiktigt leder till minskat svenskt ägande.
De senaste decenniernas forskning pekar också på att lägre ägarskatter leder till fler investeringar (se till exempel Finansdepartementet ESO 2014:3). Med sänkta skatter på t.ex. utdelningar blir utdelningar ”billigare” för ägare och ökar. Utdelade medel från mogna bolag och branscher kan investeras i nya och växande företag, vilka annars kan ha svårt att attrahera riskvilligt kapital. Samhällets resursanvändning blir mer produktiv genom att växande företag genomför fler investeringar. Så ökar Sveriges välstånd långsiktigt.
I Sverige är vi med rätta överens om att bolagsskatten måste vara internationellt konkurrenskraftig för att värna om investeringar. För politiker och experter borde det vara naturligt att se på ägarskatterna på samma sätt som man ser på bolagsskatten.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...