Ännu ett undermåligt skatteförslag som forceras fram – dags att se över utredningsväsendet
Våren 2017 presenterade Skatteverket en promemoria med förslag till beskattning vid tillfälligt arbete i Sverige. Förslaget som remitterades av Finansdepartementet innebar att uthyrd arbetskraft ska beskattas i Sverige även om arbetstagaren befinner sig i Sverige mindre än 183 dagar under ett år och är anställd av en utländsk arbetsgivare utan fast driftställe i Sverige. Förslaget påverkar alltifrån multinationella koncerners möjlighet att i Sverige hålla koncerninterna möten eller projekt som bärplockarnäringens möjlighet att under några månader om året ta hjälp av utländsk arbetskraft. Förslaget möttes av omfattande kritik från en rad instanser då det befarades leda till kraftigt ökad administrativ börda för en mängd företag. Svenskt Näringsliv påtalade i sitt remissvar bl a behovet av att se över alla möjligheter till förenkling i syfte att underlätta för företagen. Ett sätt hade varit att i likhet med vad som har gjorts i flera andra europeiska länder med motsvarande regler, införa ett generellt tidsbegränsat undantag på 60 – 90 dagar. Regeringen har sent omsider tagit till sig delar av kritiken och skickat ut ett ändringsförslag på remiss. Svenskt Näringsliv har besvarat även denna remiss. Mot bakgrund av den extremt korta remisstiden, endast en vecka under semestertid, har det varit svårt för näringslivet att på ett rimligt sätt bereda och analysera förslaget. Ändringsförslaget går ut på att införa ett undantag från skatteplikt vid vistelser i Sverige som inte uppgår till mer än 5 dagar per tillfälle och totalt sett inte överstiger 30 dagar per kalenderår. Undantaget gäller bara då arbetet utförs inom samma koncern. Det kan dock konstateras att även om förslaget är en förbättring jämfört med vad som ursprungligen föreslogs så undanröjer det inte de aktuella problem som uppstår inom vitt skilda delar av näringslivet. Det innehåller dessutom en rad frågetecken som tveklöst kommer att leda till gränsdragningsproblem och tillämpningssvårigheter.
Förslaget innebär relativt ingripande förändringar i det svenska skattesystemet och kraftigt ökad administration för många företag. I likhet med andra förslag som tagits fram enbart av Skatteverket, t ex det numera skrotade förslaget om exitbeskattning för fysiska personer, borde även denna fråga hanterats inom ramen för en statlig utredning med bred expertis. På så sätt hade sannolikt många av de frågeställningar som nu uppstått kunnat undvikas istället för att remissinstanser i efterhand, under stor tidspress, tvingas arbeta om ett ogenomtänkt och i stora delar bristfälligt förslag.
Svenskt Näringsliv har under en längre tid påtalat bristerna i beredningsprocessen i skattelagstiftningen och publicerade redan 2014 en rapport i ämnet. Oavsett hur regeringsbildningen kommer att se ut efter valet är det hög tid att nästa regering ser över beredningsprocessen för kommande skatteförslag.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...