Ökade skatteintäkter och fallande skattetryck
I Sverige har skatteintäkterna ökat med drygt 500 miljarder kr från år 2000 till 2016, realt dvs. justerat för inflationen. Samtidigt har skattetrycket minskat från nära 49 procent till strax under 44 procent. Även räknat per capita har skatteintäkterna ökat rejält under denna period. För hela befolkningen rör det sig om en ökning med 22 procent och sett till personer i arbetsför ålder (16-64) är ökningen något mer än 25 procent.
Under perioden har skattesänkningarna bland annat berört arbete samt kapital och företagande. De har skett under såväl regeringar ledda av såväl Socialdemokraterna som Alliansen.
Bland de större förändringarna finns den så kallade kompensationen för pensionsavgift, som i realiteten var omfattande skattesänkningar på arbete och genomfördes i flera steg under socialdemokratiskt ledda regeringar. Liknande skattelättnader följdes upp med jobbskatteavdraget, som också infördes stegvis, under alliansledda regeringar. Skatten på arbete har också sänkts genom att systemen för ROT och RUT introducerats i olika omgångar.
Inom kapitalbeskattningen slopades arv- och gåvoskatterna 2004 av en enig riksdag (inklusive Vänsterpartiet) och förmögenhetsskatten togs bort 2007, då Sverige var nästan ensamt om att ha skatten kvar i hela EU. Bolagsskattesatsen har sänkts i flera steg och för mindre ägarledda företag inleddes en reformperiod med den första och största förändringen av de så kallade 3:12-reglerna under socialdemokratisk regering 2006.
Skatterna har fundamental betydelse för ekonomins funktionssätt och behöver central plats på den politiska agendan. Utgångspunkten behöver vara hur skattesystemet kan förbättra Sveriges konkurrenskraft. På så vis underlättas företagandets förutsättningar, vilket lägger grunden för investeringar, jobb och växande välstånd. I reformdiskussioner måste innehållet vara i fokus och viktigare än formen.
Som framhållits tidigare behövs många skattereformer och framför allt rätt skattereformer. Det gäller att börja i rätt ände – med åtgärder för investeringar och företagande och att använda skattereformer som konkurrensmedel för att få tillväxt och utveckla välståndet. Då behöver man ta fasta på praktiska lärdomar och beprövad erfarenhet. De skattelättnader som har skett på senare tid har mestadels varit kloka och burit frukt, vilket inneburit att fallande skattekvot kunnat gå hand i hand med ökade reala skatteintäkter.
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Tara Muinafshar
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Johan Hörberg
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer
Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
- Anders Ydstedt
Bokföringsnämnden slås ihop med Revisorsinspektionen
Som ett led i att se över verksamheten i mindre myndigheter har regeringen fattat ett beslut om att Bokföringsnämnden ska införlivas med Revisorsinspektionen. Bokföringsnämnden upphör som egen myndighet vid utgången av 2026. Bokföringsnämnden ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed och nämn...
Sofia Bildstein-Hagberg
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
- Anders Ydstedt
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Oscar Brissle