Ökade skatteintäkter och fallande skattetryck
I Sverige har skatteintäkterna ökat med drygt 500 miljarder kr från år 2000 till 2016, realt dvs. justerat för inflationen. Samtidigt har skattetrycket minskat från nära 49 procent till strax under 44 procent. Även räknat per capita har skatteintäkterna ökat rejält under denna period. För hela befolkningen rör det sig om en ökning med 22 procent och sett till personer i arbetsför ålder (16-64) är ökningen något mer än 25 procent.
Under perioden har skattesänkningarna bland annat berört arbete samt kapital och företagande. De har skett under såväl regeringar ledda av såväl Socialdemokraterna som Alliansen.
Bland de större förändringarna finns den så kallade kompensationen för pensionsavgift, som i realiteten var omfattande skattesänkningar på arbete och genomfördes i flera steg under socialdemokratiskt ledda regeringar. Liknande skattelättnader följdes upp med jobbskatteavdraget, som också infördes stegvis, under alliansledda regeringar. Skatten på arbete har också sänkts genom att systemen för ROT och RUT introducerats i olika omgångar.
Inom kapitalbeskattningen slopades arv- och gåvoskatterna 2004 av en enig riksdag (inklusive Vänsterpartiet) och förmögenhetsskatten togs bort 2007, då Sverige var nästan ensamt om att ha skatten kvar i hela EU. Bolagsskattesatsen har sänkts i flera steg och för mindre ägarledda företag inleddes en reformperiod med den första och största förändringen av de så kallade 3:12-reglerna under socialdemokratisk regering 2006.
Skatterna har fundamental betydelse för ekonomins funktionssätt och behöver central plats på den politiska agendan. Utgångspunkten behöver vara hur skattesystemet kan förbättra Sveriges konkurrenskraft. På så vis underlättas företagandets förutsättningar, vilket lägger grunden för investeringar, jobb och växande välstånd. I reformdiskussioner måste innehållet vara i fokus och viktigare än formen.
Som framhållits tidigare behövs många skattereformer och framför allt rätt skattereformer. Det gäller att börja i rätt ände – med åtgärder för investeringar och företagande och att använda skattereformer som konkurrensmedel för att få tillväxt och utveckla välståndet. Då behöver man ta fasta på praktiska lärdomar och beprövad erfarenhet. De skattelättnader som har skett på senare tid har mestadels varit kloka och burit frukt, vilket inneburit att fallande skattekvot kunnat gå hand i hand med ökade reala skatteintäkter.
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...
