Ökade skatteintäkter och fallande skattetryck
I Sverige har skatteintäkterna ökat med drygt 500 miljarder kr från år 2000 till 2016, realt dvs. justerat för inflationen. Samtidigt har skattetrycket minskat från nära 49 procent till strax under 44 procent. Även räknat per capita har skatteintäkterna ökat rejält under denna period. För hela befolkningen rör det sig om en ökning med 22 procent och sett till personer i arbetsför ålder (16-64) är ökningen något mer än 25 procent.
Under perioden har skattesänkningarna bland annat berört arbete samt kapital och företagande. De har skett under såväl regeringar ledda av såväl Socialdemokraterna som Alliansen.
Bland de större förändringarna finns den så kallade kompensationen för pensionsavgift, som i realiteten var omfattande skattesänkningar på arbete och genomfördes i flera steg under socialdemokratiskt ledda regeringar. Liknande skattelättnader följdes upp med jobbskatteavdraget, som också infördes stegvis, under alliansledda regeringar. Skatten på arbete har också sänkts genom att systemen för ROT och RUT introducerats i olika omgångar.
Inom kapitalbeskattningen slopades arv- och gåvoskatterna 2004 av en enig riksdag (inklusive Vänsterpartiet) och förmögenhetsskatten togs bort 2007, då Sverige var nästan ensamt om att ha skatten kvar i hela EU. Bolagsskattesatsen har sänkts i flera steg och för mindre ägarledda företag inleddes en reformperiod med den första och största förändringen av de så kallade 3:12-reglerna under socialdemokratisk regering 2006.
Skatterna har fundamental betydelse för ekonomins funktionssätt och behöver central plats på den politiska agendan. Utgångspunkten behöver vara hur skattesystemet kan förbättra Sveriges konkurrenskraft. På så vis underlättas företagandets förutsättningar, vilket lägger grunden för investeringar, jobb och växande välstånd. I reformdiskussioner måste innehållet vara i fokus och viktigare än formen.
Som framhållits tidigare behövs många skattereformer och framför allt rätt skattereformer. Det gäller att börja i rätt ände – med åtgärder för investeringar och företagande och att använda skattereformer som konkurrensmedel för att få tillväxt och utveckla välståndet. Då behöver man ta fasta på praktiska lärdomar och beprövad erfarenhet. De skattelättnader som har skett på senare tid har mestadels varit kloka och burit frukt, vilket inneburit att fallande skattekvot kunnat gå hand i hand med ökade reala skatteintäkter.
Lever hotet om förmögenhetsskatt?
Sverige begravde förmögenhetsskatten 2007. Då var vi bland de sista länderna i världen att göra detta. Många länder har aldrig haft förmögenhetsskatt. Slopandet har tjänat Sverige väl. Efter nästan 20 år har den kloka reformen givit liv och vi kan konstatera att den svenska kapitalmarknaden anses at...
Fastighetsmoms – ingen förenkling men högre kostnader & mer komplexitet (SOU 2026:24)
Med höga förväntningar på förenkling och förbättring kan jag tyvärr konstatera att förslaget landar i såväl högre kostnader som mer komplexitet.
Spricker planerna på dansk förmögenhetsskatt?

De danska Socialdemokraterna bedömer att den föreslagna förmögenhetskatten ger 6-7 miljarder i skatteintäkter. I verkligheten kommer det bli långt lägre än så, slår en av Danmarks mest namnkunniga skatteexperter fast, skriver skatteexperten Anders Ydstedt i ett blogginlägg.
Positivt med begränsat förslag om skuldstatistik
Det är välkommet att den nuvarande regeringen valt en mer balanserad väg när ett förslag om skuldstatistik införs. Det är en rimligare avvägning mellan behovet av analysunderlag och skyddet för den personliga integriteten, skriver nationalekonomen Fredrik Carlgren.
Risk för danskt självmål med förlegad skatt

I Danmark har statsminister Mette Frederiksen utlyst val den 24 mars och hennes parti Socialdemokratiet har ett förslag om en återinförd förmögenhetsskatt på sin valagenda. Förslaget är en skatt på 0,5 procent på förmögenheter över 25 miljoner danska kronor som träffar 22 000 danskar och är enligt f...
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
