Underskattade skatter 2
Skatterna på arbete är många och delvis dolda i Sverige. Ur ekonomisk synvinkel kan skatt på konsumtion också ses som skatt på arbete, eftersom arbete och produktion syftar till att konsumeras, vid någon tidpunkt av någon person, men kanske inte alltid den som arbetar eller producerar. Därför räknar ekonomer inte sällan in konsumtionsskatter i skatterna på arbete. Utöver konsumtionsskatter finns också kommunalskatt, arbetsgivaravgiften och diverse avdrag och reduktioner på arbetsinkomster, vilka sammantaget utgör den sammanlagda skatten på arbete.
I ett tidigare blogginlägg redovisades resultatet av en undersökning av Svenskt Näringsliv om människors uppfattning om de sammanlagda skatterna på en normal lön. Den visar att 3 av fyra underskatter de samlade skatterna på en vanlig lön. Texten kommenterades av ledarsidan på Dagens Industri. Vid utformningen av undersökningar behöver man alltid göra avvägningar; å ena sidan är det önskvärt att precisera frågan och ge respondenter utförlig information, å andra sidan är det nödvändigt att göra frågan tillräckligt enkel och lätthanterlig för att få en tillräckligt hög svarsfrekvens.
I just detta fall har frågeformuleringen använts tidigare och frågan har tagits fram tillsammans med Sifo. Frågan har även använts av Temo (numera Ipsos). I en rapport utgiven av Svenskt Näringsliv 2015 ställdes samma fråga och 2003 undersöktes samma fråga.
Tar vi bort skatterna på konsumtion från beräkningen så underskattas de verkliga skattekostnaderna som en vanlig löntagare möter. Om vi för transparensens skull ändå gör den beräkningen så summerar skatterna på en vanlig lön till 42 procent. Även med detta sätt att räkna är det en stor majoritet som underskattar skatterna, knappt 64 procent. Endast drygt 9 procent gissar rätt. Det är, oberoende av hur man räknar och frågar, ett demokratiskt problem att de största demokratiskt beslutade ingreppen i människors egen ekonomi är förenade med så utbredda felaktiga uppfattningar. Det gäller även om den verkliga omfattningen av underskattningen är underskattad.
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...
Ny avdragsregel för sponsring föreslås
Idag presenterades betänkandet SOU 2026:5 Utvidgad avdragsrätt för sponsring m.m. med förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget utgör ett välkommet och betydelsefullt steg mot att modernisera en rättstillämpning som under lång tid präglats av oförutsägbarhet, och där företa...
Välkommet förslag om skatteincitament för FoU med två stora frågetecken, FoU-definitionen och finansieringen

Regeringens utredning SOU 2026:1, Skatteincitament för forskning och utveckling, föreslår att ett nytt skatteincitament införs för forskning och utveckling (FoU), uppskattat till cirka 8 miljarder kronor.
Sida vid sida - nytt poddavsnitt
I årets första avsnitt av podden Skattefrågan får vi hjälp av Claes Hammarstedt som tålmodigt guidar lyssnarna igenom de nya administrativa riktlinjerna för Pelare 2 som blev klara i början av januari efter långa förhandlingar inom OECD:s Inclusive Framework. Näringslivet har länge efterfrågat perma...
