Underskattade skatter 2
Skatterna på arbete är många och delvis dolda i Sverige. Ur ekonomisk synvinkel kan skatt på konsumtion också ses som skatt på arbete, eftersom arbete och produktion syftar till att konsumeras, vid någon tidpunkt av någon person, men kanske inte alltid den som arbetar eller producerar. Därför räknar ekonomer inte sällan in konsumtionsskatter i skatterna på arbete. Utöver konsumtionsskatter finns också kommunalskatt, arbetsgivaravgiften och diverse avdrag och reduktioner på arbetsinkomster, vilka sammantaget utgör den sammanlagda skatten på arbete.
I ett tidigare blogginlägg redovisades resultatet av en undersökning av Svenskt Näringsliv om människors uppfattning om de sammanlagda skatterna på en normal lön. Den visar att 3 av fyra underskatter de samlade skatterna på en vanlig lön. Texten kommenterades av ledarsidan på Dagens Industri. Vid utformningen av undersökningar behöver man alltid göra avvägningar; å ena sidan är det önskvärt att precisera frågan och ge respondenter utförlig information, å andra sidan är det nödvändigt att göra frågan tillräckligt enkel och lätthanterlig för att få en tillräckligt hög svarsfrekvens.
I just detta fall har frågeformuleringen använts tidigare och frågan har tagits fram tillsammans med Sifo. Frågan har även använts av Temo (numera Ipsos). I en rapport utgiven av Svenskt Näringsliv 2015 ställdes samma fråga och 2003 undersöktes samma fråga.
Tar vi bort skatterna på konsumtion från beräkningen så underskattas de verkliga skattekostnaderna som en vanlig löntagare möter. Om vi för transparensens skull ändå gör den beräkningen så summerar skatterna på en vanlig lön till 42 procent. Även med detta sätt att räkna är det en stor majoritet som underskattar skatterna, knappt 64 procent. Endast drygt 9 procent gissar rätt. Det är, oberoende av hur man räknar och frågar, ett demokratiskt problem att de största demokratiskt beslutade ingreppen i människors egen ekonomi är förenade med så utbredda felaktiga uppfattningar. Det gäller även om den verkliga omfattningen av underskattningen är underskattad.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...