Underskattade skatter 2
Skatterna på arbete är många och delvis dolda i Sverige. Ur ekonomisk synvinkel kan skatt på konsumtion också ses som skatt på arbete, eftersom arbete och produktion syftar till att konsumeras, vid någon tidpunkt av någon person, men kanske inte alltid den som arbetar eller producerar. Därför räknar ekonomer inte sällan in konsumtionsskatter i skatterna på arbete. Utöver konsumtionsskatter finns också kommunalskatt, arbetsgivaravgiften och diverse avdrag och reduktioner på arbetsinkomster, vilka sammantaget utgör den sammanlagda skatten på arbete.
I ett tidigare blogginlägg redovisades resultatet av en undersökning av Svenskt Näringsliv om människors uppfattning om de sammanlagda skatterna på en normal lön. Den visar att 3 av fyra underskatter de samlade skatterna på en vanlig lön. Texten kommenterades av ledarsidan på Dagens Industri. Vid utformningen av undersökningar behöver man alltid göra avvägningar; å ena sidan är det önskvärt att precisera frågan och ge respondenter utförlig information, å andra sidan är det nödvändigt att göra frågan tillräckligt enkel och lätthanterlig för att få en tillräckligt hög svarsfrekvens.
I just detta fall har frågeformuleringen använts tidigare och frågan har tagits fram tillsammans med Sifo. Frågan har även använts av Temo (numera Ipsos). I en rapport utgiven av Svenskt Näringsliv 2015 ställdes samma fråga och 2003 undersöktes samma fråga.
Tar vi bort skatterna på konsumtion från beräkningen så underskattas de verkliga skattekostnaderna som en vanlig löntagare möter. Om vi för transparensens skull ändå gör den beräkningen så summerar skatterna på en vanlig lön till 42 procent. Även med detta sätt att räkna är det en stor majoritet som underskattar skatterna, knappt 64 procent. Endast drygt 9 procent gissar rätt. Det är, oberoende av hur man räknar och frågar, ett demokratiskt problem att de största demokratiskt beslutade ingreppen i människors egen ekonomi är förenade med så utbredda felaktiga uppfattningar. Det gäller även om den verkliga omfattningen av underskattningen är underskattad.
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Tara Muinafshar
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Johan Hörberg
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer
Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
- Anders Ydstedt
Bokföringsnämnden slås ihop med Revisorsinspektionen
Som ett led i att se över verksamheten i mindre myndigheter har regeringen fattat ett beslut om att Bokföringsnämnden ska införlivas med Revisorsinspektionen. Bokföringsnämnden upphör som egen myndighet vid utgången av 2026. Bokföringsnämnden ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed och nämn...
Sofia Bildstein-Hagberg
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
- Anders Ydstedt
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Oscar Brissle