Underskattade skatter 2
Skatterna på arbete är många och delvis dolda i Sverige. Ur ekonomisk synvinkel kan skatt på konsumtion också ses som skatt på arbete, eftersom arbete och produktion syftar till att konsumeras, vid någon tidpunkt av någon person, men kanske inte alltid den som arbetar eller producerar. Därför räknar ekonomer inte sällan in konsumtionsskatter i skatterna på arbete. Utöver konsumtionsskatter finns också kommunalskatt, arbetsgivaravgiften och diverse avdrag och reduktioner på arbetsinkomster, vilka sammantaget utgör den sammanlagda skatten på arbete.
I ett tidigare blogginlägg redovisades resultatet av en undersökning av Svenskt Näringsliv om människors uppfattning om de sammanlagda skatterna på en normal lön. Den visar att 3 av fyra underskatter de samlade skatterna på en vanlig lön. Texten kommenterades av ledarsidan på Dagens Industri. Vid utformningen av undersökningar behöver man alltid göra avvägningar; å ena sidan är det önskvärt att precisera frågan och ge respondenter utförlig information, å andra sidan är det nödvändigt att göra frågan tillräckligt enkel och lätthanterlig för att få en tillräckligt hög svarsfrekvens.
I just detta fall har frågeformuleringen använts tidigare och frågan har tagits fram tillsammans med Sifo. Frågan har även använts av Temo (numera Ipsos). I en rapport utgiven av Svenskt Näringsliv 2015 ställdes samma fråga och 2003 undersöktes samma fråga.
Tar vi bort skatterna på konsumtion från beräkningen så underskattas de verkliga skattekostnaderna som en vanlig löntagare möter. Om vi för transparensens skull ändå gör den beräkningen så summerar skatterna på en vanlig lön till 42 procent. Även med detta sätt att räkna är det en stor majoritet som underskattar skatterna, knappt 64 procent. Endast drygt 9 procent gissar rätt. Det är, oberoende av hur man räknar och frågar, ett demokratiskt problem att de största demokratiskt beslutade ingreppen i människors egen ekonomi är förenade med så utbredda felaktiga uppfattningar. Det gäller även om den verkliga omfattningen av underskattningen är underskattad.
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
