Vad innebär valet av Macron för skattefrågorna?

Emanuel Macron och hans rörelse En Marche har som mål att sätta fart på fransk ekonomi. Idag är tillväxten låga 0,8 procent och arbetslösheten över 10 procent. Det totala skattetrycket är näst högst i världen med 45,5 procent av BNP och en studie från Världsbanken visar att skatten som ett medelstort företag betalar på vinsten är hela 62,8 procent vilket är fjärde högst i världen (Ekonomifakta.se). Bara Argentina, Brasilien och Kina beskattar medelstora företag hårdare. Rätt reformer på skatteområdet skulle därför kunna få betydelse. Men hur ser då Macrons agenda ut på skatteområdet?

Macron vill se en sänkning av bolagsskatten från 33 till 25 procent, vilket motsvarar snittet i OECD men fortfarande skulle vara något högre än genomsnittet i EU som är 22 procent (Ekonomifakta.se). På ett möte i Toulouse dagarna före valet uttalade Macron sig också för skatteharmonisering i EU och kritiserade starkt Irland som har en bolagsskatt på 12,5 procent. Macron är också en förespråkare av kommissionens förslag om en obligatorisk gemensam bolagsskattebas (CCCTB) som bl a innebär likartat sätt att beräkna bolagsskatten.

Som finansminister uttalade sig Macron för att avskaffa Frankrikes s k exit tax som drabbar företagare som flyttar verksamhet ut från landet (France24 160420). Macron ansåg att denna skatt uppmuntrar unga entreprenörer att redan från start etablera företag utomlands för att inte drabbas av straffskatt på eventuell utflyttning senare.

Men det är inte bara straffskatt på utflyttning som får entreprenörer att lämna Frankrike. Höga och många skatter på ägande har förmodligen bidragit till att entreprenörer och investeringskapital lämnat Frankrike i hög omfattning på senare år. Frankrike är idag, vid sidan av Spanien, det enda EU-land som har skatt på inhemska förmögenheter.

Förmögenhetsskatten infördes av Francois Mitterrand 1982 och utgår idag på förmögenheter på €1,3 miljoner eller mer. Den startar på 0,5 procent och stiger sedan till 1,5 procent vid förmögenheter på €10 miljoner eller mer. Skatten avskaffades under Chirac 1987 men återinfördes året därpå som ”impôt de solidarité sur la fortune” (ISF). President Nicolas Sarkozy införde ett tak som gör att skatten inte kan överstiga 75 procent av totala inkomster. Financial Times redovisar en uppskattning gjord av undersökningsföretaget New World Wealth som visar att hela 60 000 miljonärer lämnat landet sedan år 2000 (Financial Times 170410). Forbes globala statistik över dollarmiljardärer bekräftar bilden. År 2014 hade Frankrike 67 dollarmiljardärer på Forbes lista men på senaste listan finns bara 37 kvar och denna utveckling har skett samtidigt som antalet dollarmiljardärer ökat rejält i resten av världen (Contrepoint.org 170326 och Forbes The World’s Billionaires).

I presidentvalrörelsen har Macron föreslagit att förmögenhetsskatten ska ersättas med en högre skatt på fastigheter. Tanken är att göra det relativt sett attraktivare att göra finansiella investeringar istället för att investera i fastigheter.

I Macrons plan ingår också besparingar på totalt €60 miljarder och statliga investeringar på €50 miljarder. Nu återstår det att se om nästa val kommer att ge honom stöd för att genomföra planerna. Macron har ju ännu så länge inga partikollegor i Nationalförsamlingen.