Välkommen uppföljning av skattereglerna för företagssektorn

Den 28 oktober beslutade regeringen direktiv (dir. 2021:97) till en ny skatteutredning. Uppdraget som där ges är att följa upp och se över vissa frågor med anledning av de nya skattereglerna för företagssektorn som trädde i kraft den 1 januari 2019. Utredningen ska enligt direktivet avge sitt betänkande senast den 1 november 2023.

De centrala delarna av de nya skattereglerna för företagssektorn som trädde i kraft 2019 är de som avser företagssektorns avdragsrätt för ränteutgifter. Införandet av de EU-direktivbaserade avdrags- begränsningarna för negativa räntenetton, de s.k. generella avdragsbegränsningarna, utgjorde här den mest genomgripande förändringen.

Att en utredning med detta uppdrag nu tillsätts är ingen överraskning. I den proposition (prop. 2017/18:245 s. 281) som låg till grund för införandet av de nya skattereglerna angavs bl.a. dels att de bör följas upp för att säkerställa att syftet med dessa uppnås, dels att det är särskilt viktigt att följa upp den internationella utvecklingen för att analysera vilka effekter de nya reglerna får på Sveriges konkurrenskraft.

Det är förstås även välkommet att en utredning nu får uppdraget att följa upp lagstiftningen. Att avdragsrätten för finansieringskostnader är internationellt konkurrenskraftig och inte i onödan försvårar eller fördyrar investeringar är viktigt för utvecklingen av det svenska näringslivet och därmed för sysselsättningen och det svenska välståndet. Behovet av att de svenska ränteavdragsreglerna ses över nu förstärks dels av att Sverige var tidigt ute med att låsa regelverket för negativa räntenetton, vilket medförde att möjligheterna för lagstiftaren att säkerställa konkurrens­kraften i alternativa förslag var begränsade, dels av att det idag är särskilt angeläget att inte försvåra finansiering av investeringar, inte minst sådana som kan underlätta att klimatmål uppnås.

Att det svenska ränteavdragsregelverket, bestående av de generella avdrags­begränsningarna och s.k. riktade avdragsbegränsningarna (som tar sikte på viss skatteplanering med ränteavdrag), är mer restriktivt än i andra länder – d.v.s. mindre konkurrenskraftigt – har bl.a. konstaterats i analyser som återfinns i rapporten Koncernbeskattning och ränteavdrag. Resultatet av analyserna sammanfattas där bl.a. med följande slutsatser:

“Sveriges ränteavdragsbegränsningsregler är mer restriktiva än i andra länder. Detta gör att konkurrenskraften för det svenska företagsskattesystemet har försämrats genom implementeringen av EU-direktivet. Till detta ska läggas det faktum att Sverige har dubbla system för ränteavdrags­begränsningar vilket försämrar konkurrenskraften ytterligare.”

I direktivet som beslutades av regeringen i torsdags utpekas sex konkreta områden för utredningens arbete, men utrymme finns för att därutöver utreda och föreslå förbättringar på ytterligare områden inom ränteavdragsrätten. Då utredningen har cirka två år till sitt förfogande finns det sammantaget goda skäl till att förvänta sig att utredningen kommer presentera ett betydande antal centrala förbättringar av det svenska bolagsskattesystemet, så att svenska konkurrenskraft kan stärkas och investeringar för framtiden underlättas.

Svenskt Näringsliv kommer noggrant följa utredningens arbete.