Följer Skatteverket objektivitetsprincipen i regeringsformen?
Skatteverkets allmänna information på webben och i Rättslig vägledning innehåller en omfattade redogörelse av skattereglerna. Med hänsyn till att många, såväl enskilda som företag, inte själva besitter expertkunskaper inom skatteområdet är det viktigt att Skatteverket är transparent när man ger uttryck för sin ställning i osäkra rättsfrågor.
Kravet på saklighet och opartiskhet, den s.k. objektivitetsprincipen, är en grundläggande rättssäkerhetsprincip som är grundlagsfäst i regeringsformen. Där föreskrivs en skyldighet för domstolar och alla förvaltningsmyndigheter att beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet i sitt fullgörande av offentliga förvaltningen, (1 kap 9 § regeringsformen). Det följer således av grundlagen att Skatteverkets redogörelse av skattereglerna ska vara saklig och opartisk.
Svenskt Näringsliv har vid upprepade tillfällen under flera år erhållit synpunkter och frågor från såväl företag som olika organisationer om innehållet i Rättslig vägledning och Skatteverkets ställningstaganden. Vi har därför låtit konsultföretaget Svalner ta fram en begränsad men illustrerande kartläggning av kammarrättsdomar där domstolen kommit till en annan slutsats än den som framgår i Rättslig vägledning altivernativt i något ställningstagande. Kartläggningen visar på ett antal brister hos Skatteverket, så som
Skatteverkets rättsliga vägledning följer inte fullt ut objektivitetsprincipen.
I vissa fall brister Skatteverket i transparens, då myndigheten använder sig av kammarrättsdomar som stödjer verkets uppfattning trots att det finns motsägande uppgifter i annan kammarrättspraxis.
Transparensen brister i att det är svårt att avgöra hur Skatteverket värderar kammarrättspraxis.
Skatteverket är långsam med att uppdatera sin rättsliga vägledning efter att det visats att dess uppfattning står i strid med gällande rätt
Skatteverket intar en partsställning i Rättslig vägledning
Med anledning av kartläggningen har vi ställt ett antal frågor om hur myndigheten ställer sig till den genomförda kartläggningen och väntar med stort intresse på Skatteverkets respons.
Sluta skyll på EU - säkerställ i stället att svenska momsregler är EU:s bästa
Den svenska regeringen publicerade under hösten 63 konkreta regelförenklingar till EU-kommissionen så att företagens vardag blir lättare och stärker EU:s konkurrenskraft. Detta är lovvärt men trots regeringens förenklingsambitioner verkar svenska momsregler inte alls prioriteras. Företagen är oavlön...
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
