Följer Skatteverket objektivitetsprincipen i regeringsformen?
Skatteverkets allmänna information på webben och i Rättslig vägledning innehåller en omfattade redogörelse av skattereglerna. Med hänsyn till att många, såväl enskilda som företag, inte själva besitter expertkunskaper inom skatteområdet är det viktigt att Skatteverket är transparent när man ger uttryck för sin ställning i osäkra rättsfrågor.
Kravet på saklighet och opartiskhet, den s.k. objektivitetsprincipen, är en grundläggande rättssäkerhetsprincip som är grundlagsfäst i regeringsformen. Där föreskrivs en skyldighet för domstolar och alla förvaltningsmyndigheter att beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet i sitt fullgörande av offentliga förvaltningen, (1 kap 9 § regeringsformen). Det följer således av grundlagen att Skatteverkets redogörelse av skattereglerna ska vara saklig och opartisk.
Svenskt Näringsliv har vid upprepade tillfällen under flera år erhållit synpunkter och frågor från såväl företag som olika organisationer om innehållet i Rättslig vägledning och Skatteverkets ställningstaganden. Vi har därför låtit konsultföretaget Svalner ta fram en begränsad men illustrerande kartläggning av kammarrättsdomar där domstolen kommit till en annan slutsats än den som framgår i Rättslig vägledning altivernativt i något ställningstagande. Kartläggningen visar på ett antal brister hos Skatteverket, så som
Skatteverkets rättsliga vägledning följer inte fullt ut objektivitetsprincipen.
I vissa fall brister Skatteverket i transparens, då myndigheten använder sig av kammarrättsdomar som stödjer verkets uppfattning trots att det finns motsägande uppgifter i annan kammarrättspraxis.
Transparensen brister i att det är svårt att avgöra hur Skatteverket värderar kammarrättspraxis.
Skatteverket är långsam med att uppdatera sin rättsliga vägledning efter att det visats att dess uppfattning står i strid med gällande rätt
Skatteverket intar en partsställning i Rättslig vägledning
Med anledning av kartläggningen har vi ställt ett antal frågor om hur myndigheten ställer sig till den genomförda kartläggningen och väntar med stort intresse på Skatteverkets respons.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...