Följer Skatteverket objektivitetsprincipen i regeringsformen?
Skatteverkets allmänna information på webben och i Rättslig vägledning innehåller en omfattade redogörelse av skattereglerna. Med hänsyn till att många, såväl enskilda som företag, inte själva besitter expertkunskaper inom skatteområdet är det viktigt att Skatteverket är transparent när man ger uttryck för sin ställning i osäkra rättsfrågor.
Kravet på saklighet och opartiskhet, den s.k. objektivitetsprincipen, är en grundläggande rättssäkerhetsprincip som är grundlagsfäst i regeringsformen. Där föreskrivs en skyldighet för domstolar och alla förvaltningsmyndigheter att beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet i sitt fullgörande av offentliga förvaltningen, (1 kap 9 § regeringsformen). Det följer således av grundlagen att Skatteverkets redogörelse av skattereglerna ska vara saklig och opartisk.
Svenskt Näringsliv har vid upprepade tillfällen under flera år erhållit synpunkter och frågor från såväl företag som olika organisationer om innehållet i Rättslig vägledning och Skatteverkets ställningstaganden. Vi har därför låtit konsultföretaget Svalner ta fram en begränsad men illustrerande kartläggning av kammarrättsdomar där domstolen kommit till en annan slutsats än den som framgår i Rättslig vägledning altivernativt i något ställningstagande. Kartläggningen visar på ett antal brister hos Skatteverket, så som
Skatteverkets rättsliga vägledning följer inte fullt ut objektivitetsprincipen.
I vissa fall brister Skatteverket i transparens, då myndigheten använder sig av kammarrättsdomar som stödjer verkets uppfattning trots att det finns motsägande uppgifter i annan kammarrättspraxis.
Transparensen brister i att det är svårt att avgöra hur Skatteverket värderar kammarrättspraxis.
Skatteverket är långsam med att uppdatera sin rättsliga vägledning efter att det visats att dess uppfattning står i strid med gällande rätt
Skatteverket intar en partsställning i Rättslig vägledning
Med anledning av kartläggningen har vi ställt ett antal frågor om hur myndigheten ställer sig till den genomförda kartläggningen och väntar med stort intresse på Skatteverkets respons.
Svenska skatteavtal fortsätter att tappa i konkurrenskraft
Den 21 september presenterade Svenskt Näringsliv rapporten Konkurrenskraften i Sveriges skatteavtal vid ett seminarium där företrädare för Finansdepartementet, näringslivet och akademin diskuterade rapportens slutsatser och behovet av ökad prioritering av det svenska skatteavtalsarbetet.
Avskaffade ägarskatter fick större positiva effekter än väntat

”Miljardärsskatten” har blivit en het fråga i årets valdebatt. Det handlar om en svensk variant av den franske ekonomen Gabriel Zucmans idé om en förmögenhetsskatt på dollar- eller euromiljardärers tillgångar. I svensk utformning riktas utkasten till förslag mot både miljardärer i kronor och dollar.
Välkommen översyn av beskattningen av styrelsearvoden

Regeringens utredning om beskattningen av styrelsearvoden är ett välkommet initiativ. Frågan har aktualiserats mot bakgrund av en rättsutveckling som försvårat för företag att anlita styrelsekompetens på ett modernt och affärsmässigt sätt.
Skattefrågor till Anders Ekegren
Skattefrågan fortsätter samtala med riksdagsledamöter och denna gång har turen kommit till Anders Ekegren som är skattepolitisk talesperson för Liberalerna. I podden förklarar han varför den statliga inkomstskatten bör halveras.
Skattefrågor till Helena Vilhelmsson
Nytt avsnitt av podden Skattefrågan där Helena Vilhelmsson, riksdagsledamot från Centerpartiet, berättar om sin syn på vilka skattefrågor som är viktigast i valrörelsen. Som ledamot av skatteutskottet har Helena haft tillfälle att fundera en hel del på vad som utmärker en bra skattereform.
Låt växande företag växa i Sverige

Sverige har goda förutsättningar att vara ett ledande land för startups och scale-ups. Stockholm är redan en av Europas starkaste startup-hubbar, med över 250 miljarder kronor i riskkapitalinvesteringar mellan 2020 och 2024 och en unicorn-täthet i världsklass.
