Världens största skattereform – Indiens nya konsumtionsskatt (GST)

Ett år efter Kinas stora momsreform riktas nu blickarna mot Indien där världens största skattereform genomfördes den 1 juli. Indisk ekonomi har idag världens högsta tillväxt och förhoppningarna är stora nu när landets 29 delstater ska få en ”momslagstiftning” istället för 17 separata skattelagstiftningar för varor och tjänster. En gemensam marknad för 1,3 miljarder människor förenklar för företagen, ökar konkurrensen och transparensen underlättar för kunderna. Potentialen för ökad tillväxt är stor, vilket Dagens Industri skrev om häromveckan.

I samband med ceremonier för att fira reformen hävdade premiärminister Narendra Modi att reformen kommer att leda till ”exponentiell tillväxt”. Men utmaningarna är också enorma och det har lång tagit tid att få allt på plats. Arbetet med en gemensam momslagstiftning startade redan för sjutton år sedan (intoday.in)..

GST, Goods & Services Tax, är en konsumtionsbaserad skatt på varor och tjänster som tas ut på försäljning, produktion och konsumtion i hela Indien. För att förtydliga rollerna mellan staten, köpare och säljare är GST i sin tur uppdelad i tre delar: Central Goods & Services Tax (CGST), State Goods & Services Tax (SGST) och Integrated Goods & Services Tax (IGST). Registrering och rapportering ska ske via en ny särskild webbportal GSTN. Affärstidningen Forbes skriver mer om detaljerna.

GST ersätter dussintals andra avgifter och skatter och ska på så sätt för första gången skapa en gemensam marknad för hela Indien. De flesta varor och tjänster beskattas med 0, 5, 12, 18 eller 28 procent medan exempelvis färsk frukt är helt befriad från GST. Schampo, tapeter och kolsyrat vatten betraktas som lyx och ska beskattas med 28 procent, curry och vatten utan bubblor beskattas med 18 procent. Restaurangmat beskattas normalt med 12 procent om det inte råkar vara en liten restaurang för då blir nivån 5 procent eller om restaurangen har luftkonditionering för då blir nivån 18 procent (The Economist).

Arbetsinsatserna med att få alla delar på plats har varit enorma. Trots kraftiga informationsinsatser rapporterar media om att många inte hunnit registrera sig för GST. Presidenten för ”All India Manufacturers’ Organisation”, säger till Financial Times den 2 juli att fyrtio procent av alla mikro och SME-företag ännu inte har registrerat sig för GST.

Inför lanseringen varnades också för att det kommer att bli många rättstvister kring hur olika varar och tjänster ska beskattas. Många branscher har inför reformen försökt få sina produkter klassade med så låg GST som möjligt (Businessfortnight.com). Frågan om KitKat är en choklad eller en kaka, kan bli en fråga för juridiska instanser (IndiaTimes.com). Bloomberg News lyfter bl a fram McDonalds glass som hittills klassats som en skattebefriad mejeriprodukt men som nu riskerar att belastas med 16 procent GST. Bloomberg påpekar att antalet skattetvister ökat kraftigt på senare år och att Indiska staten förlorar allt fler av dem. GST kan förvärra denna situation.

The Economist konstaterar att GST är en välkommen reform men att utformningen är onödigt komplicerad vilket gör den mindre effektiv. Företag kommer att behöva lämna 37 GST-rapporter (3 per månad plus en årlig) till Indiens 29 delstater vilket tillsammans ger 1073 rapporter. Det faktum att över 1000 årliga rapporter upplevs som en lättnad säger en del om hur det varit tidigare. Och en gemensam marknad öppnar upp Indien för aktörer som Walmart som nu inte behöver ha lager i varje stat.

Det blir spännande att följa effekterna av den stora reformen i Indien. I Sverige har vi länge varit försiktiga med momsreformer trots att många branscher ser stora problem med vår momslagstiftning och att allt fler krav på lägre moms på olika områden sätter press på bredare momsskattebas (se bloggpost av Anna Sandberg Nilsson ). Sverige kanske har något att lära av länder med modernare momssystem som Nya Zeeland, Australien och kanske nu även från Kina och Indien.