Viktigt förhandsbesked – Kvalificerade personaloptioner
Vi har här på bloggen tidigare skrivit om olyckliga oklarheter om de s.k. kvalificerade personaloptionerna.
För att underlätta för små, unga företag att rekrytera och behålla nyckelpersoner infördes den 1 januari 2018 lättnader i beskattningen av s.k. kvalificerade personaloptioner. Reglerna innebär att förmån av personaloption inte ska tas upp som inkomst av tjänst om vissa villkor är uppfyllda avseende företaget, från vilket personaloptionen förvärvas, personaloptionen i sig och optionsinnehavaren. I stället ska beskattning ske i inkomstslaget kapital, eller enligt de s.k. 3:12-reglerna i de fall andelarna blir kvalificerade andelar, den dag den anställde avyttrar aktien. Arbetsgivaren ska inte heller betala arbetsgivaravgift. Svenskt Näringsliv, företagare och rådgivare har alltsedan reglerna trädde i kraft efterfrågat klargöranden från Skatteverket, främst beträffande möjligheten att låta de anställda, som ett led i sådant personaloptionsprogram, förvärva själva aktien (andelen) via en teckningsoption.
Skatteverket har i ett ställningstagande, Förvärv av teckningsoptioner i samband med de särskilda bestämmelserna om personaloptioner, gett uttryck för en restriktiv syn; Skatteverket presenterar ingen annan uppfattning än att en teckningsoption i ett sådant program leder till att skattelättnaderna uteblir. Vi är nog många som ställt oss frågan om det inte finns utrymme för Skatteverket att inta en mer ändamålsenlig och mindre restriktiv inställning.
Nu har Skatterättsnämnden meddelat ett positivt förhandsbesked. En majoritet av nämndens ledamöter fann att det i ansökan beskrivna förfarandet, vari den anställde skulle förvärvade aktie med hjälp av en teckningsoption som den anställde inte kunde förfoga över på annat sätt än genom att direkt utnyttja den för att förvärva aktien, inte är diskvalificerat från de skattelättnader som gäller för kvalificerade personaloptioner. Utgången är enligt min uppfattning såväl naturlig som värdefull för ett förverkligande av lagstiftarens intentioner att underlätta för små, unga företag att rekrytera och behålla nyckelpersoner.
Om Skatteverket skulle överklaga förhandsbeskedet får vi hoppas att Högsta förvaltningsdomstolen har det goda omdömet att fastställa beskedet.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...