Momsundantagen håller EU-domstolen sysselsatt
Så här i början av 2020 landar nyhetsbreven som sammanfattar 2019 i inkorgen. Ett av dessa är det holländska nyhetsbrevet VATUpdate som har sammanfattat och analyserat 2019 års domar från EU-domstolen. Statistiken bekräftar det vi påtalar i momsrapporten Reformera den svenska momsbasen – dags att ifrågasätta undantagen. Momsundantagen håller sannerligen EU-domstolen sysselsatt.
Av årets 46 domar behandlar 12 stycken undantagen (exkl. exportundantag, inkl. pro rata-beräkning). Detta ska jämföras med totalt två domar som behandlar beskattningsland och bara en dom som behandlar skattesatser.
Som vi påtalat i tidigare blogg och podd ( 191031 , 191107 , 191115 , 191127 , 191202) är momssystemet komplext, svårhanterligt, föråldrat och medför konkurrenssnedvridningar, höga fullgörandekostnader samt en inte oväsentlig rättsosäkerhet. Skrapar man på ytan av problemen hittar man undantagna transaktioner som vi felaktigt brukar kalla ”momsfria”. Momsfritt är inte fritt från moms, utan är belastat med dold moms som uppstår när den som säljer undantagna transaktioner inte kan göra momsavdrag på sina inköp. Även konsumenter drabbas i form av dold dubbelbeskattning, högre priser och av att vissa transaktioner inte alls blir av. Dagens momsregler utgör ett hinder för hela samhällets tillväxt, innovation och samhällsutveckling. Trots detta så förekommer ingen diskussion kring undantagen, dess effekter och behovet av en momsreform.
Att momsundantagen även håller Skatteverket, Skatterättsnämnden och svenska domstolar sysselsatta behöver man inte tveka över. Men var finns analysen över antal ärenden och nedlagda resurser tro?
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...
Ny avdragsregel för sponsring föreslås
Idag presenterades betänkandet SOU 2026:5 Utvidgad avdragsrätt för sponsring m.m. med förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget utgör ett välkommet och betydelsefullt steg mot att modernisera en rättstillämpning som under lång tid präglats av oförutsägbarhet, och där företa...
Välkommet förslag om skatteincitament för FoU med två stora frågetecken, FoU-definitionen och finansieringen

Regeringens utredning SOU 2026:1, Skatteincitament för forskning och utveckling, föreslår att ett nytt skatteincitament införs för forskning och utveckling (FoU), uppskattat till cirka 8 miljarder kronor.
