Momsundantagen håller EU-domstolen sysselsatt
Så här i början av 2020 landar nyhetsbreven som sammanfattar 2019 i inkorgen. Ett av dessa är det holländska nyhetsbrevet VATUpdate som har sammanfattat och analyserat 2019 års domar från EU-domstolen. Statistiken bekräftar det vi påtalar i momsrapporten Reformera den svenska momsbasen – dags att ifrågasätta undantagen. Momsundantagen håller sannerligen EU-domstolen sysselsatt.
Av årets 46 domar behandlar 12 stycken undantagen (exkl. exportundantag, inkl. pro rata-beräkning). Detta ska jämföras med totalt två domar som behandlar beskattningsland och bara en dom som behandlar skattesatser.
Som vi påtalat i tidigare blogg och podd ( 191031 , 191107 , 191115 , 191127 , 191202) är momssystemet komplext, svårhanterligt, föråldrat och medför konkurrenssnedvridningar, höga fullgörandekostnader samt en inte oväsentlig rättsosäkerhet. Skrapar man på ytan av problemen hittar man undantagna transaktioner som vi felaktigt brukar kalla ”momsfria”. Momsfritt är inte fritt från moms, utan är belastat med dold moms som uppstår när den som säljer undantagna transaktioner inte kan göra momsavdrag på sina inköp. Även konsumenter drabbas i form av dold dubbelbeskattning, högre priser och av att vissa transaktioner inte alls blir av. Dagens momsregler utgör ett hinder för hela samhällets tillväxt, innovation och samhällsutveckling. Trots detta så förekommer ingen diskussion kring undantagen, dess effekter och behovet av en momsreform.
Att momsundantagen även håller Skatteverket, Skatterättsnämnden och svenska domstolar sysselsatta behöver man inte tveka över. Men var finns analysen över antal ärenden och nedlagda resurser tro?
Sverige behöver många skattereformer och framför allt rätt skattereformer
Det är återigen populärt att efterlysa en stor skattereform.
Systemet för finansiell rapportering ska ses över
Regeringen har gett ett antal myndigheter i uppdrag att göra en översyn av systemet för företagens finansiella rapportering och föreslå åtgärder för att förstärka kvaliteten i den information som rapporteras. Arbetet ska ledas av Bolagsverket och övriga deltagande myndigheter är Bokföringsnämnden, E...
Skatteverket och Naturvårdsverket har rätt – dumpa avfallsskatten

Svenskt Näringsliv har under lång tid drivit frågan om att miljöpolitiken behöver vara träffsäker, teknikneutral och samhällsekonomiskt effektiv.[1] Ambitionen att minska miljöpåverkan måste vara hög men det måste också kraven på att de styrmedel som används faktiskt fungerar. Därför är det välkomme...
Staten synliggör skatten på arbete - alla företag borde följa efter
Äntligen blir det verklighet av något som egentligen borde vara en självklarhet. Från och med 1 juli kommer statliga myndigheter synliggöra skatten på arbete genom att redovisa arbetsgivaravgiften på de anställdas lönebesked. Kanske kan detta ses som en liten reform, men den är väl så viktig.
EU:s DAC-recast: En välkommen men alltför försiktig reform
Den 24 juni presenterade EU-kommissionen sitt länge väntade förslag på en fullständig omarbetning av DAC-direktivet – det regelverk som styr informationsutbytet i skattefrågor inom unionen. Förslaget utlovar förenkling och minskad administrativ börda. Men räcker det? Svaret, för den som följt debatt...
Tax Omnibus – välkomna förenklingar, men kommer medlemsstaterna leverera?
Som utlovat presenterade EU-kommissionen den 24 juni sin Tax Omnibus – ett omfattande paket med förslag till förenklingar på skatteområdet. Förslaget markerar ett välkommet fokusskifte i EU:s skattepolitik. Samma dag presenterades även ett förslag till omarbetning av DAC-direktivet, det sk DAC-recas...
