Momsundantagen håller EU-domstolen sysselsatt
Så här i början av 2020 landar nyhetsbreven som sammanfattar 2019 i inkorgen. Ett av dessa är det holländska nyhetsbrevet VATUpdate som har sammanfattat och analyserat 2019 års domar från EU-domstolen. Statistiken bekräftar det vi påtalar i momsrapporten Reformera den svenska momsbasen – dags att ifrågasätta undantagen. Momsundantagen håller sannerligen EU-domstolen sysselsatt.
Av årets 46 domar behandlar 12 stycken undantagen (exkl. exportundantag, inkl. pro rata-beräkning). Detta ska jämföras med totalt två domar som behandlar beskattningsland och bara en dom som behandlar skattesatser.
Som vi påtalat i tidigare blogg och podd ( 191031 , 191107 , 191115 , 191127 , 191202) är momssystemet komplext, svårhanterligt, föråldrat och medför konkurrenssnedvridningar, höga fullgörandekostnader samt en inte oväsentlig rättsosäkerhet. Skrapar man på ytan av problemen hittar man undantagna transaktioner som vi felaktigt brukar kalla ”momsfria”. Momsfritt är inte fritt från moms, utan är belastat med dold moms som uppstår när den som säljer undantagna transaktioner inte kan göra momsavdrag på sina inköp. Även konsumenter drabbas i form av dold dubbelbeskattning, högre priser och av att vissa transaktioner inte alls blir av. Dagens momsregler utgör ett hinder för hela samhällets tillväxt, innovation och samhällsutveckling. Trots detta så förekommer ingen diskussion kring undantagen, dess effekter och behovet av en momsreform.
Att momsundantagen även håller Skatteverket, Skatterättsnämnden och svenska domstolar sysselsatta behöver man inte tveka över. Men var finns analysen över antal ärenden och nedlagda resurser tro?
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
Sofia Bildstein-Hagberg
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
Kraftigt motstånd i Schweiz mot arvsskatt på ”superrika”
I söndags hölls folkomröstning i Schweiz om att införa en arvsskatt på 50 procent på arv och gåvor över 50 miljoner CHF och där intäkterna skulle gå till att lösa klimatkrisen och därmed ”nödvändig samhällsombyggnad”. Hela 79 procent röstade mot förslaget som drivits fram till en folkomröstning av u...
- Anders Ydstedt
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Tara Muinafshar
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Johan Hörberg
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer
Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
- Anders Ydstedt