Momsundantagen håller EU-domstolen sysselsatt
Så här i början av 2020 landar nyhetsbreven som sammanfattar 2019 i inkorgen. Ett av dessa är det holländska nyhetsbrevet VATUpdate som har sammanfattat och analyserat 2019 års domar från EU-domstolen. Statistiken bekräftar det vi påtalar i momsrapporten Reformera den svenska momsbasen – dags att ifrågasätta undantagen. Momsundantagen håller sannerligen EU-domstolen sysselsatt.
Av årets 46 domar behandlar 12 stycken undantagen (exkl. exportundantag, inkl. pro rata-beräkning). Detta ska jämföras med totalt två domar som behandlar beskattningsland och bara en dom som behandlar skattesatser.
Som vi påtalat i tidigare blogg och podd ( 191031 , 191107 , 191115 , 191127 , 191202) är momssystemet komplext, svårhanterligt, föråldrat och medför konkurrenssnedvridningar, höga fullgörandekostnader samt en inte oväsentlig rättsosäkerhet. Skrapar man på ytan av problemen hittar man undantagna transaktioner som vi felaktigt brukar kalla ”momsfria”. Momsfritt är inte fritt från moms, utan är belastat med dold moms som uppstår när den som säljer undantagna transaktioner inte kan göra momsavdrag på sina inköp. Även konsumenter drabbas i form av dold dubbelbeskattning, högre priser och av att vissa transaktioner inte alls blir av. Dagens momsregler utgör ett hinder för hela samhällets tillväxt, innovation och samhällsutveckling. Trots detta så förekommer ingen diskussion kring undantagen, dess effekter och behovet av en momsreform.
Att momsundantagen även håller Skatteverket, Skatterättsnämnden och svenska domstolar sysselsatta behöver man inte tveka över. Men var finns analysen över antal ärenden och nedlagda resurser tro?
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...