Vecka 51: Skärpta sanktioner mot Ryssland och satsning på drönarbranschen

EU skärper sanktionerna mot Ryssland

EU fattade den 18 december beslut att lista ytterligare 41 fartyg som ingår i den ryska skuggflottan. I och med detta beslut omfattas nu totalt 598 fartyg av EU:s sanktioner mot skuggflottan. Åtgärden är en del av EU:s arbete för att öka trycket på Ryssland. De listade fartygen förbjuds bland annat att lägga till vid hamnar inom EU och nekas tillgång till centrala tjänster. – Det är avgörande att vi fortsätter att slå mot den ryska skuggflottan. Genom att lista fler fartyg försvårar vi Rysslands möjligheter att kringgå sanktionerna och finansiera anfallskriget mot Ukraina, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard.

Vid EU:s utrikesministermöte den 15 december antogs även ytterligare sanktioner mot aktörer som möjliggör skuggflottans verksamhet. Det handlar bland annat om rederier och oljehandlare. Vid mötet antogs även nya listningar mot ryska individer och entiteter inom ramen för EU:s hybridsanktionsregim.

EU:s sanktioner mot Ryssland EU:s sanktioner mot Ryssland på grund av aggressionen mot Ukraina infördes 2014 då Krim olagligen annekterades och destabiliseringen av Ukraina inleddes. Sedan den fullskaliga invasionen har åtgärderna utökats i 19 sanktionspaket.

USA planerar nya sanktioner mot Ryssland

USA förbereder nya sanktioner mot Rysslands energisektor, som kan användas ifall Vladimir Putin säger nej till ett nytt fredsförslag, uppger källor för Bloomberg. Draget är tänkt öka pressen på Kreml att acceptera villkoren i Trumps senaste avtal för fred i Ukraina. De nya sanktionerna kan presenteras redan i veckan och kommer efter att USA:s finansminister Scott Bessent sägs ha diskuterat frågan med europeiska ledare tidigare i veckan. Kreml uppger enligt Reuters att man inte känner till uppgifterna, men att fler sanktioner bara kommer att skada relationen mellan Ryssland och USA ytterligare. Ett av alternativen som övervägs ska vara att slå mot den ryska skuggflottan, som transporterar rysk olja i trots mot tidigare sanktioner. Även personer och företag som möjliggör den fortsatta handeln med rysk olja kan drabbas av sanktionerna, skriver Bloomberg.

Remiss: Verksamheter som omfattas av lagen om granskning av utländska direktinvesteringar

Den 1 december 2023 trädde förordningen (2023:624) om granskning av utländska direktinvesteringar ikraft. Förordningen bemyndigar MSB att meddela föreskrifter om vilka samhällsviktiga verksamheter som ska omfattas av lagen (2023:560) om granskning av utländska direktinvesteringar.

Samhällsviktig verksamhet är en av sju skyddsvärda verksamheter som pekas ut i lagen. MSB får enligt förordning (2023:624) meddela föreskrifter om vilka samhällsviktiga verksamheter som ska omfattas av lagen (2023:560). Syftet med MSB:s föreskrifter är att avgränsa och närmare precisera vilka samhällsviktiga verksamheter som omfattas. Förslaget bygger på det arbete MSB gjorde våren 2025 tillsammans med myndigheter och branschorganisationer och innebär vissa förtydliganden och avgränsningar, men även tillägg som utökar föreskriftens omfattning, i syfte att förbättra nu gällande föreskrifter MSBFS 2024:9. För den som vill lämna remissvar är sista datum 6 februari 2026. Läs remissen här:

Remiss: Förslag till nya föreskrifter om vilka samhällsviktiga verksamheter som omfattas av lagen om granskning av utländska direktinvesteringar (MSB)

Gemensamt budskap om personalförsörjning i civilt försvar

Ansvariga aktörer inom personalförsörjning civilt försvar vill kommunicera vårt viktigaste budskap och inriktning för personalförsörjning civilt försvar. Vi som har utarbetat budskapet är MSB, Arbetsförmedlingen, Plikt- och Prövningsverket, Arbetsgivarverket, SKR, Svenskt Näringsliv, Saco, LO och TCO. Syftet är att alla berörda aktörer inom det civila försvaret ska veta vad som gäller på det här området. Arbetet kring personalförsörjning i civilt försvar kommer att tas vidare under 2026 i ett särskilt Personalförsörjningsråd.

Budskap till berörda aktörer • Arbeta med er krigsorganisation – det ökar er förmåga att hantera höjd beredskap och krig. • Det betyder: identifiera vilken verksamhet ni ska bedriva under höjd beredskap och säkerställ bemanningen som behövs. • Informera, utbilda och öva personalen i din krigsorganisation

Styrande principer • Den svenska partsmodellen gäller i höjd beredskap och krig, med de ändringar som tvingande lagstiftning kan medföra med hänsyn till säkerhetsläget • Anställningsavtalet fortsätter att gälla under höjd beredskap och krig. Befintlig anställd personal är den viktigaste resursen för arbetsgivare inom det civila försvaret, eftersom majoriteten ska vara kvar och redan känner verksamheten. • En individ ska tjänstgöra där den gör bäst nytta för totalförsvaret. • Plikten i dess olika former ska bara användas om det krävs för att upprätthålla verksamhet som är av särskild vikt för totalförsvaret.

Inriktning 1. Med anställningsavtalet som grund ska anställda fortsätta sitt ordinarie arbete vid höjd beredskap. Undantagna är personer som ska tjänstgöra i Försvarsmakten (värnpliktiga, reservofficerare), civilpliktiga och de med frivilligavtal för tjänstgöring vid höjd beredskap, så kallade pliktfrivilliga (inklusive hemvärnspersonal). 2. Planera för att upprätthålla verksamhet med befintlig personal, och ta höjd för personalbortfall – prioritera. 3. Identifiera eventuella behov av personalförstärkning utifrån (i första hand omfördelning, frivilliga och beredskapsavtal) och planera för det.

Om krigsplacering • När det gäller krigsplacering av anställda är det en åtgärd som inte har någon rättsverkan. Det är en planeringsåtgärd som kan vidtas i arbetet med bemanning av krigsorganisationen men som är frivillig. Det har funktionen att synliggöra intressekonflikter, men detta kan även göras på andra sätt. • Regeringen har gett berörda myndigheter i uppdrag att krigsplacera personalen som behövs vid höjd beredskap. Den omfattar inte kommuner, regioner och företag. Regeringen har aviserat att de återkommer på området under våren 2026

Regeringen vill stärka drönarbranschens konkurrenskraft

Regeringen har beslutat att Transportstyrelsen ska redovisa hur myndigheten i samverkan med ansvariga myndigheter bidrar till att drönare används på ett säkert sätt. Drönare blir en allt viktigare del av transportsystemet och har en stor potential ur både säkerhetssynvinkel och som leverantör av olika tjänster. Samtidigt kan det vara krångligt att hålla reda på alla krav och instanser för den enskilde aktören. Uppdraget är ett så kallat återrapporteringskrav i Transportstyrelsens regleringsbrev för 2026.