Vecka 49 : Försvarssatsningar ökar tillväxten och Svenskt Näringsliv vill ha stärkt cybersäkerhet

Därför är satsningar på försvaret bra för tillväxten

Investeringar i försvaret leder till ökad tillväxt och konkurrenskraft. Det visar en ny rapport från Entreprenörskapsforum. Offentliga försvarspolitiska satsningar, som de som har skett i såväl Sverige som övriga Europa, ger positiva samhällsekonomiska effekter. I rapporten ”Samhällsekonomiska effekter av avancerad försvarsindustri. En forskningsöversikt” ger forskarna från Entreprenörskapsforum en samlad bild.

– Tidigare forskning visar att offentliga satsningar på forskning och utveckling (FoU) ger positiva följdeffekter, så kallade finanspolitiska multiplikatorer. För försvarssatsningar landar dessa på mellan 0,3 och 2,6, vilket innebär att varje satsad krona leder till ökad BNP på upp till 2,60 kronor. Dessutom ser vi produktivitets- och tillväxteffekter av forskningssatsningarna såväl som spridning av ny kunskap och innovationer, säger Pontus Braunerhjelm, forskningsledare Entreprenörskapsforum, professor BTH och en av rapportens författare, i ett pressmeddelande.

En förutsättning är att det finns välfungerande och industriella kluster.

Läs rapporten: Ökade försvarssatsningar ger ökad samhällsnytta (Entreprenörskapsforum)

Storföretag förbereder sig på att kriget tar slut

Vart tredje storföretag i Finland har kartlagt sina affärsmöjligheter i Ukraina i händelse av att kriget upphör. Nästan 90 procent av storföretagen är beredda att betjäna Finlands försvar, även om det inte är den bästa affärsrörelsen. Cirka en tredjedel av de finländska storföretagen har kartlagt affärsmöjligheter i Ukraina i händelse av att kriget upphör, framgår av OP Pohjolas storföretagsundersökning. Oftast har storföretag kartlagt kund- och marknadsmöjligheter i Ukraina, men många företag har också preliminärt utrett möjligheter att rekrytera arbetskraft och skaffa råvaror från Ukraina och förlägga produktion dit.

OKG: Inget uran kommer från Ryssland

En granskning av SVT Nyheter från 1 dec gjorde gällande att ryskt uran, trots importstopp, fortfarande kan finnas på kärnkraftverket i Oskarshamn (OKG). Den 2 december gick OKG ut med ett pressmeddelande där bolaget dementerar uppgifterna, rapporterar Barometern-OT. ”Det är viktigt att känna till att inget uran som används på OKG kommer från Ryssland eller från företag med ryskt ägande”, står det. På en fråga i pressmeddelandet om var uranet kommer ifrån svarar man: – Precis som för alla våra leverantörer är spårbarhet och en etisk värdekedja viktig och som vi reglerar i avtal. Det exakta ursprunget till varje uranleverans är dock inget som vi offentliggör.

Läs pressreleasen: Uranet i Oskarshamns kärnkraftverk (OKG AB)

Regeringen presenterar vintermiljard till Ukraina

Regeringen presenterar ett nytt civilt stödpaket till Ukraina på över 1,1 miljarder kronor för att möta Ukrainas mest angelägna behov inom uppbyggnad och för att stärka landets motståndskraft. Stödet går dels till att möta akuta behov inför och under denna vinter, dels till att stärka Ukraina inför framtida vintrar. Det nya stödpaketet går till att möta Ukrainas mest akuta behov, bland annat inom energiförsörjning, reparationer och uppbyggnad av förstörd infrastruktur, reformer samt hälso- och sjukvård.

Stödpaketet omfattar sammanlagt 1,112 miljarder kronor. Bland annat tilldelas Nordiska miljöfinansieringsbolaget (Nefco) 700 miljoner kronor för sitt gröna uppbyggnadsprogram för Ukraina, varav 375 miljoner kronor utbetalas 2025 och resterande del 2026. Genom programmet ges ekonomiskt och tekniskt stöd till ukrainska kommuner för reparation och uppbyggnad av infrastruktur på ett miljövänligt sätt. Programmet nyttjar nordisk kompetens inom hållbarhet och grön utveckling.

Försvarssatsningar halkar efter – Sverige sist i Norden

Sverige ligger efter de nordiska grannarna när det gäller satsningar på försvaret. ”Finland är bäst, Danmark tvåa, Norge trea och Sverige sist när det gäller investeringar per kvartal”, säger Stefan Granlund, Danske Bank, till Di Digital. Rapporten ”Nordic defence tech 2025” från Danske Bank är baserad på en kartläggning av närmare 150 onoterade försvarsteknikbolag.

– Ska Sverige behålla rollen som Nordens främsta försvarsnation behöver vi utveckla både investeringsmönster och företagsstruktur, säger Stefan Granlund, head of growth på Danske Bank, till Di Digital.

Läs hela artikeln: Finland utklassar Sverige i försvarsinvesteringar

Svenskt Näringslivs svar till MSB: Stärk cybersäkerheten och konkurrenskraften

MSB:s förslag till föreskrifter om säkerhetsåtgärder och utbildning syftar till att klargöra vilka organisatoriska, tekniska, driftrelaterade och fysiska åtgärder som krävs för att uppfylla cybersäkerhetslagen samt vilken utbildning ledningen ska genomgå. Enligt lagen ska verksamhetsutövare vidta lämpliga och proportionella säkerhetsåtgärder utifrån riskbedömning. För att uppnå detta krävs ett riskbaserat förhållningssätt.

Svenskt Näringsliv anser att MSB:s förslag går längre än vad NIS2-direktivet och cybersäkerhetslagen kräver, både i omfattning och detaljnivå vilket är en överimplementering som missgynnar verksamheter i Sverige. Risken är stor att företag får svårigheter att klara regelefterlevnaden, men också att konkurrera på lika villkor på den inre marknaden. MSB-föreskrifterna styr mot byråkrati och formalia oavsett risknivå. Denna typ av myndighetsföreskrifter leder till oproportionerliga kostnader för cybersäkerhetsarbetet utan att ge den nytta som regelverket syftar till. Detaljkraven i föreskrifterna försvårar tillämpningen i företagen, som är olika till storlek, kapacitet och verksamhet.

Läs hela remissvaret här