EU:s plan för artificiell intelligens stärker företagens konkurrenskraft

EU-kommissionen har presenterat en kommunikation för en gemensam insats tillsammans med medlemsstaterna för att främja utveckling och användning av artificiell intelligens, AI, i Europa. Att stärka AI både vad gäller utveckling och användning i Europa är välkommet. Svenskt Näringsliv anser att förutsättningarna inom Europa måste stärkas för att kunna förbättra våra företags globala konkurrenskraft. Här följer våra kommentarer och förslag.

Främja innovation
EU:s samfinansierade forskningsprogram är viktiga för att främja gemensamma framsteg inom teknik och standardisering för industrins konkurrenskraft.

Forsknings- och investeringsstödet för grundforskning behöver öka väsentligt, i synnerhet inom AI och kvantum datorer. Grundforskning behövs också om lösningar på de säkerhets- och integritetsfrågor som teknologin kommer att medföra.

Ramprogrammen för forskning inom EU främjar kunskapsutbyte mellan forskningsinstitutionerna i EU: universitet, institut, företag och statliga organisationer. Kunskapsutbytet inom dessa samarbeten genererar kunskapsutbyte som är mycket fruktbart för Europa, även om det inte är möjligt att mäta.

Testbäddar och så kallade sandlådor är mycket viktiga för innovationsmöjligheter i EU. I reglerade områden skulle möjligheten att använda sandlådor, utan full regleringsbörda, förbättra både incitament och villkor för innovation.

Skapa framtidssäkert regelverk
Ett hållbart och flexibelt regelverk är avgörande för att kunna utnyttja den digitala transformationens potential för affärsmodeller, konkurrens, produktion och samhället i stort. För att stödja konkurrenskraften i den fria marknadsekonomin behövs bättre regleringsinitiativ. Principbaserade lagar ger förutsägbara, stabila och teknikneutrala regler som kan gälla över tid. Den sortens lagar och regler skulle förbättra innovationsvillkor och global konkurrenskraft trots att teknikutvecklingen fortsätter att utvecklas snabbt.

Möjliggör investeringar
Ny teknik kräver investeringar från den privata sektorn och därför behövs en investeringsvänlig politik. Små och medelstora företag behöver bättre tillgång till finansiering för innovation och digital omvandling. Att fullborda den inre marknaden på ett sätt som minskar regelbördan och ger förutsägbarhet för investeringsbeslut är avgörande.

Vi behöver bättre förstå det globala perspektivet och möjligheterna i den digitala ekonomin. Samarbete är till vår fördel och vi måste främja investeringar från tredjeland som stöder vår globala ambition. Att samarbeta med likasinnade regioner är viktigt för att skydda konkurrenskraften och motarbeta protektionistiska krafter som inte gynnar en öppen värld.

Stöd dataflöden
Den digitala ekonomin är global och så är dataflöden. Internationella dataflöden behöver säkras i handelsavtal och EU måste fortsatt arbeta för att hindra protektionistiska åtgärder.

Högsta kvalitet i infrastruktur för datakommunikation krävs och måste expandera i linje med kraven på hastighet och bandbredd. EU bör inrikta sitt investeringsstöd för mycket snabba bredband.

Datadelning är avgörande för AI och djupinlärning. Främja standarder och dataanvändningsavtal för att stödja delning och åtkomst, förhindra datainlåsningssituationer och förenkla portabiliteten mellan leverantörer för företagsanvändare. Ny lagstiftning bör endast komma ifråga om konkurrenslagstiftningen inte kan förhindra datamonopol och missbruk av marknadsmakt. Ökad tillgång till data från den offentliga sektorn är mycket efterfrågad från företagen.

För att underlätta det fria flödet av personuppgifter behöver dataskyddsmyndigheternas bedömningar harmoniseras genom arbetet i dataskyddsstyrelsen, EDPB, med sikte på att möjliggöra digital- och teknologisk utveckling.

Skydd av konfidentialiteten i förslaget till elektroniskt integritetsskydd, ePR, måste utgå ifrån dataskyddsförordningen, GDPR, för att inte hindra innovation och dataflöden. Formuleringen av den föreslagna förordningen behöver bättre analyseras för att möjliggöra digital transformation, inte minst användning av AI och Internet of Things, IoT, i olika produkter och tjänster.

Ansvar för säkerhet
Tillväxt och välstånd är beroende av investerarnas, företagarnas, företagens och konsumenternas förtroende och tillit. För att upprätthålla en hög säkerhet i infrastrukturen, på Internet, i IoT-produkter och för att skydda företagshemligheter måste den prioriteras av näringslivet, medlemsstaterna och EU. Detta delade ansvar måste vara väl definierat och noggrant tillskrivas de olika intressenterna.

Inom området för ansvar, erbjuder det befintliga Produktansvarsdirektivet en stabil ram som ger konsumenten en tydlig mekanism för tvistlösning, som kan anpassas till den nya tekniska utvecklingen i digitala liknande tillämpningar av AI- och självinlärningssystem. Direktivet omfattar implicit ansvar i dataekonomin om det leder till kroppslig skada eller egendomsskada.

Kompetens och livslångt lärande
Allt bättre spetskompetensförsörjningen för att stimulera innovation och införande av ny teknik behövs inom alla sektorer. I takt med att medarbetares arbetsuppgifter förändras med ny teknik ökar behovet av kompetensuppdatering eller omskolning. Utbildningssystemen behöver ses över.