Så ska Sverige hamna i topp i välståndsligan

Förra året pekade Svenskt Näringsliv ut vad som behöver göras för att Sverige ska avancera i den europeiska välståndsligan. Det var i grund och botten en femstegsraket eftersom fokus låg på ett reformarbete under fem år. Vid slutdatumet 2020 skulle Sverige vara ett av de fem länderna i toppen av den ranking som OECD gör av BNP per Capita.

Kort sagt: Sverige skulle vara ett de fem rikaste länderna i Europa.

Nu, ett år senare, är det första steget avklarat och vid ett seminarium i Almedalen på söndagen, summerades läget.

– Sverige har inte rört sig. Vi ligger fortfarande på tionde plats, en bra bit från målet, konstaterade Jonas Frycklund, vice chefekonom på Svenskt Näringsliv och redaktör för rapporten som går igenom vad som hänt sedan förra året.

Det gör att Sverige, med en BNP per capita på 49 076 dollar och år, ligger efter såväl Danmark som Norge. Just Norge belägger för övrigt en av de fem platserna i topp. För att nå femteplatsen krävs att BNP per capita ökar med 8 249 dollar per invånare i Sverige

– Det är ett stycke dit men skulle vi klara det vore det ett rejält uppsving både för enskilda personer och för landet i stort. Men oavsett det måste vi ha ett mål att sträva mot, det sporrar till att genomföra de nödvändiga förändringarna, fortsatte Jonas Frycklund.

Det är just utvecklingen för BNP per capita som är ett bekymmer eftersom den minskar och därmed svenskarnas köpkraft. Tillväxten i stort, alltså Sveriges samlade BNP, visar betydligt ljusare siffror bland annat för att en del av de reformer som Svenskt Näringsliv pekade ut som betydelsefulla förra året, faktiskt genomförts. Bland annat har regeringen satsat på vuxenutbildning med fokus på yrkeskunskaper, RUT-avdraget är kvar och har utökats och den aviserade sjukskatten infördes aldrig.

Å andra sidan är den växande tudelningen på arbetsmarknaden ett mörkt moln. Tiden för nyanlända att få tillträde till arbetsmarknaden måste kortas, både av samhällsekonomiska och sociala skäl.

– Sedan har vi de höjda marginalskatterna och hot om skatt på entreprenörer och vinstreglering inom välfärden. Det är ett par tydliga förändringar till det sämre som vi sett under det gångna året.

Det var just skatterna som till slut också hettade till den efterföljande debatten där Ola Pettersson, chefekonom på LO och Mikael Sandström, chefekonom på TCO deltog och i stort var både positivt inställda och kunde hålla med om mycket av innehållet i rapporten.

– Jag gillar rapporten och håller med; Sverige borde vara bland de topp fem och för att nå dit behöver vi tillväxt och reformer, sa Ola Pettersson.

– Det är en lovvärd insats och måste verkligen våga att på allvar tala om de stora framtidsfrågorna. Det kommer att kosta politiskt att göra det men det måste ske nu, sa Mikael Sandström.

Medan LO gärna såg en återinförd fastighetsskatt menade TCO att det krävs både höjda och sänkta skatter för att uppnå det positiva framtidseffekter som krävs, menade Mikael Sandström.

– Skatten på arbete är för hög och måste sänkas, samtidigt måste vi hitta andra möjligheter att öka statens finanser för att klara skola, sjukvård, polis, försvar, polis och andra viktiga samhällsbärande områden. Det finns inte en reform som löser problemen utan vi behöver en bred skattereform.

Det gav Jonas Frycklund anledning att peka på de fem reformförslag som är grunden i det femårsprogram som nu utvärderas och där det fortsatt saknas skarpa åtgärder:

• En effektivare arbetsmarknad

Inte genomfört: Kortare väg in på arbetsmarknaden för nyanlända, nya anställningsformer, föräldraförsäkring som stimulerar arbete, modernare konfliktregler och en konkurrensutsatt arbetsförmedling

• Ett konkurrenskraftigt skattesystem

Inte genomfört: Sänkta marginalskatter, lägre beskattning av kapitalinkomster, bättre villkor för kapitaloptioner, utöka RUT och höj beloppsgränsen, Utöka jobbskatteavdraget för äldre.

• Ökad kvalitet och effektivitet i välfärden

Inte genomfört: Lägg ner välfärdsutredningen, Skärp kraven för utförare av välfärdstjänster, öka produktiviteten i offentlig sektor, bättre offentlig upphandling

• Mer humankapital, bättre matchning

Inte genomfört: Utökad vuxenutbildning, utökad rätt till förskola, ta till vara kompetensen som kommer till Sverige, snabbare genomströmning i högre utbildning, premiera högre utbildning som har relevans för arbetsmarknaden.

• Allmän förbättring av näringslivsklimatet

Inte genomfört: Lönsam infrastruktur istället för höghastighetsbanor, avreglera hyressättning på nybyggda hyresrätter, höjd gräns för revisionsplikt, ersätt överskottsmålet med balansmål, begränsa möjligheterna att frångå det finanspolitiska ramverket.

– Det går bra för Sverigejust nu. Konjunkturläget och statsfinanserna gör att vi befinner oss i ett förmånligt läge. Det ansvarsfulla är att utnyttja det rådrummet för att genomföra ytterligare strukturella reformer som säkrar framtidens välstånd, säger Jonas Frycklund.