Kompetensgapet på arbetsmarknaden - Tillgång och efterfrågan på internationell kompetens
I Sverige råder ett kompetensgap på arbetsmarknaden mellan å ena sidan behovet av arbetskraft och å andra sidan den kompetens som finns och kommer att finnas tillgänglig under överskådlig framtid. Enligt SCB:s långsiktiga prognos över arbetsmarknadsutsikterna förväntas utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden, rent numerärt, i stort vara i balans till 2035. Men det förväntas råda stor brist inom flera yrkeskategorier som är centrala för både offentlig sektor och för näringslivet. Det gäller exempelvis personer med gymnasial yrkesutbildning inom livsmedelsindustri, vård och omsorg samt teknik. Bland högskoleutbildade kommer bristen att vara störst för lärare och vårdpersonal samt ingenjörsyrken och systemvetare. Även inom yrken som inte kräver någon specifik utbildning är behovet stort.
När företagen inte kan rekrytera rätt kompetens leder det till att planerade expansioner ställs in, att företag tackar nej till ordrar och att vården och skolan står utan behörig personal. Detta riskerar att dämpa sysselsättningsutvecklingen och välståndet i Sverige. Trots detta för politiska partier och fackliga organisationer fram krav på att begränsa arbetskraftsinvandringen. Främst riskerar arbetskraftsinvandring till yrken som inte ställer krav på särskild utbildning att strypas.
Arbetsgivare vittnar om stora behov av kompetens
Inom många branscher är bristen på arbetskraft med rätt kompetens stor och leder ibland till svårigheter att driva verksamheten. Problemet begränsas inte till yrken som kräver högskolekompetens, utan gäller i hög grad också yrken utan krav på längre utbildning – såsom bärplockare och skogsplantörer eller slaktare.
Behoven täcks inte av utbildningssatsningar
Kritiken mot arbetskraftsinvandring handlar ofta om att det anses vara bättre att utbilda de som redan finns i Sverige. Men behoven på arbetsmarknaden är akuta och det kommer att ta tid att utbilda personer i Sverige, inte minst på grund av den skriande bristen på behöriga lärare inom de områden där bristen på arbetskraft är som störst. Lågt söktryck och många avhopp från de flesta typer av lärarutbildningar gör det i praktiken omöjligt att utbilda tillräckligt många i Sverige för att möta arbetsmarknadens behov av kompetent arbetskraft. Särskilt akut blir detta för yrkesutbildningar på gymnasial nivå.
Fortsatt behov av arbetskraftsinvandring i hela näringslivet
Eftersom utbildningssatsningarna inte kan klara att möta arbetsmarknadens behov behövs goda förutsättningar för arbetskraftsinvandring. Sverige är ett litet land med ett stort kompetensbehov och behöver vara öppet för kompetens från hela världen. Det råder stor konkurrens på den globala arbetsmarknaden, och då krävs aktiva insatser för att rekrytera och attrahera kompetens på alla nivåer till Sverige. De som kommer till Sverige för att arbeta bidrar från första dagen till kompetensförsörjningen i både näringsliv och offentlig sektor. Dagens kompetensgap måste mötas med fler personer som redan har den utbildning, erfarenhet och kompetens som krävs och som är villiga att arbeta inom de yrken där det finns en efterfrågan.
