Hamnarbetarförbundet varslar mest

Ett varsel behöver inte gå så långt som till strejk, blockad eller andra stridsåtgärder för att vålla skada. Förlorad försäljning, urholkad konkurrenskraft och direkta kostnader för att motverka en hotande konflikt är effekter på kort sikt för arbetsgivare. Det visar en genomgång av varsel under åren 2011–2016 som Svenskt Näringsliv redovisar en rapport.

Förra året lades 122 fackliga varsel om stridsåtgärder. Arbetsgivarna gjorde samma sak vid tio tillfällen. Under undersökningsperioden, som sträcker sig över fem år, lades varsel vid 419 tillfällen. Av dessa kom 388 från fackliga parter. Mest benägna att använda stridsåtgärder bland fackförbund med kollektivavtal är Byggnads, Transport och Seko.

Ett annat fackförbund på stridshumör är Hamnarbetarförbundet, framför allt avdelning fyra vid Göteborgs hamn. Hittills i år har de lagt 60 varsel om stridsåtgärder mot arbetsgivarna Sveriges Hamnar. Förklaringen är att fackförbundet vägrar att teckna kollektivavtal och därmed inte lyder under någon fredsplikt.

Samtidigt är det allt vanligare att använda sympativarsel. Av fjolårets 102 varsel från fackförbund med kollektivavtal var 55 sympativarsel. Syndikalisterna, som inte ingår kollektivavtal, toppar listan, enligt sammanställningen.

Skadan av ett varsel varierar. Av fjolårets 102 varsel i samband med förbundstvister bedömdes 23 ha inneburit ”stora skadeverkningar”. 37 kritiserades för ha gjort ”betydande skada”, medan 42 varsel ansågs ha medfört ”måttliga skadeverkningar” för arbetsgivaren.

Svensk Näringsliv anser sig se konturer av en kultur, där varsel har företräde framför ärliga försök att lösa uppkomna problem mellan fack och arbetsgivare. Därmed riskerar tilltron till parterna att undermineras, enligt arbetsgivarorganisationen.

I rapporten punkteras myten att det finns en styrkemässig balans mellan arbetsmarknadens parter. Förklaringen är att fackförbund utan kostnader kan varsla om konflikt, som redan i en inledande fas får stora negativa följder för motparten.