Fria dataflöden centralt för dataekonomin

Sverige är mitt uppe i transformeringen till ett genomdigitaliserat samhälle. Innovationsmöjligheterna är stora och integritetspolicy viktigt.

Den strategiska frågan är hur Sverige och Europa kan utveckla datadriven politik där såväl individens, företagens och samhällets intressen tas tillvara på ett långsiktigt uthålligt och balanserat sätt.

I EU Kommissionens strategi för den digitala inre marknaden (COM/2015/0192 final) är digitalisering (och särskilt data-driven utveckling) utpekad som framtida tillväxtmotor för Europa. Man understryker särskilt vikten av att ta bort hinder för den europeiska dataekonomin för att innovation och investeringar ska kunna frodas på den inre marknaden och skapa affärsmöjligheter för europeiska företag. Teknikutvecklingen möjliggör säkrare och mer effektivt hantering av personuppgifter. I den pågående debatten framställs ett motsättningsförhållande som inte behöver existera. Att sprida kunskap om teknik är viktigare än någonsin för att öka trygghet och förståelse för vår framtid.

I dagsläget är det rättsväsendet och dataskyddsmyndigheter med fokus på integritetsskydd som formulerar utvecklingen av Europas datapolicy. För ett teknik- och exportberoende land som Sverige borde näringspolitiken ha ett stort inflytande över datapolicy för att främja effektivisering, innovativ digitalisering av samhället och företagens konkurrenskraft. Ett långtgående integritetsskydd försvårar utvecklingen av viktiga samhällsintressen, inte minst vård och omsorg. Vi behöver ifrågasätta dagens struktur och hitta tillbaka till en funktionell balans mellan integritet och informationsutbyte. Framförallt bör det ske genom regelförbättring och enklare lagstiftning som inte överlappar gällande lagstiftning eller särreglerar olika områden. Till exempel borde förslaget till ePrivacy-förordning, COM(2017) 10 final, om krav på samtycke för användande av spårningsverktyg på webbplatser mm redan omfattas av reglerna i dataskyddsförordningen. Ytterligare ett lager med integritetsskyddanderegler är betungande och oproportionerligt.

Dataflöden och lokalisering

Dataflöden är en fundamental del av globala värdekedjor, och en data-driven ekonomi baserad på innovation är en av nycklarna till företagens konkurrenskraft. Därför är det av största vikt att data tillåts flöda fritt över gränserna och inte begränsas av påtvingad lokalisering. Företag kan inte genomföra affärer över landsgränser utan att flytta data. Dataöverföringar är lika väsentliga för små och stora företag och oavsett branschtillhörighet. EU bör lagstadgad att datalokaliseringskrav är förbjudna. Eventuella restriktioner av hur data får lagras är framförallt relevanta att styra med tekniska krav på säkerhetsnivåer och tillgänglighet för nationella myndigheter. Undantag från datalokaliseringsförbud måste vara väl motiverade och proportionerliga.

Portabilitet och standards

Dataportabilitetskraven inom dataskyddsförordningen är svårhanterliga för företagen. Rent tekniskt måste företag ha samma format på data för att överföring ska vara möjlig. Ombyggnad av IT-lösningar är mycket kostsamt och än så länge finns inte riktlinjer för hur det tekniskt ska hanteras. Att inför motsvarande krav på maskindata och därmed påtvinga en likriktning av tekniska lösningar och system är tveksamt om innovation och konkurrenskraft ska främjas.

För att IoT-tekniken ska fungera och utvecklas är överföringen av data viktig. Här behövs branschöverenskommelser och standarder. Dessa ska arbetas fram av företagen som kan tekniken och hur kunskap om vilka avtalsöverenskommelser som fungerar i olika affärsmodeller.

Ägandeskap av data

Det är väsentligt att hålla isär maskindata och persondata. Industrin är tydlig med att det är för tidigt att lagstifta om maskindata. Dessutom är teknikutvecklingen så snabb att lagstiftaren sannolikt har svårt att stifta relevant lag. Maskindata brukar benämnas det nya guldet. Ur investeringssynpunkt är det centralt att företagen fritt kan skydda och använda egen data för att produktutveckla, hitta innovativa lösningar och få utväxling på gjorda investeringar. Data som är personuppgift ska hanteras i enlighet med dataskyddsförordningen. Den reglerar persondatahantering och därmed företagens utrymme att skapa tjänster och identifiera nya önskvärda produkter.

Lagstiftningen behöver skydda investeringar, IP-rätt och företagshemligheter.

Men övergripande måste både avtalsfrihet och näringsfrihet bättre respekteras inom EU för att behålla ett bra företagsklimat som ger utbyte av data, teknikutveckling, konkurrenskraft och därmed välfärd till medborgarna.

En viktig princip är att Kommissionen inte bör föreslå regler för en marknad under utveckling såvida den inte konstaterat ett marknadsmisslyckande. I Staff Working Document (SWD(2017) 2 final) konstateras att det är svårt att kartlägga hur avtalsvillkor och möjligheter för användande och återanvändande av data från ett annat företag ser ut.

Det är mycket oroande när kommissionens European Political Strategy Center, EPSC, föreslår med hänvisning till dataskyddsförordningens ingripande begränsningar av persondatahantering att ”public intervention is also needed to govern non-personal data”, se Enter the Data Economy, 2017-01-11.

Belasta inte den digitala utvecklingen med nya komplicerade regelverk som snart inget företag kan överblicka. Digitaliseringen ger oss stora möjligheter om datapolicy utvecklas strategiskt med inriktning på framtiden.